Budapests tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
BKV metro.svg Budapest tunnelbana
Metro 4, M4, Line 4 (Budapest Metro), Szent Gellért tér állomás.jpg
Allmänt
Plats Ungern Budapest, Ungern
Antal linjer 4
Antal hållplatser 52
Turtäthet 5 min
Antal passagerare 828 493 per dag (2011)
Organisation
Invigd 1896
Tekniska fakta
Linjelängd 38,3 kilometer
Matning Strömskena
Linjekarta

Budapests tunnelbana (ungerska: Budapesti metró) öppnades 1896 vilket gör den till världens näst äldsta tunnelbana, bara tre år yngre än Londons tunnelbana, The City & South London Railway. Tunnelbanan är i trafik alla dagar mellan ca kl 04.30 och 23.30. De flesta tunnelbanestationer ligger i Pest, på den östra sidan av Donau.

Historia[redigera | redigera wikitext]

En gammal bild från Andrássyavenyn, linje M1.

Den första delen av Budapests tunnelbana linje M1 mätte 4,2 km vid färdigställandet 1896 och går längs Andrássy út som Budapests huvudgata. Linjen byggdes med öppet schakt-teknik, och hade 11 stationer vilket senare utökades till 12. 1893 hade Budapests elektriska spårvagnsbolag (BVVV) och Budapests hästspårvagnsbolag bett om tillstånd att bygga en spårvagn längs med Andrássy út men nekades. Mór Balázs som var generaldirektör på BVVV föreslog då att istället bygga en tunnelbanan under Budapests paradgata. Det kom också att passa med det stora 1000-årsfirandet av Ungern. Siemens & Halske fick uppdraget att bygga tunnelbanan.[1] Banan gavs namnet Földalatti, ungerska för underjordisk. 1894 började banan byggas och 2 maj 1896 startade trafiken. Tunnelbanan åktes av Ungerns kung Frans Josef.[2]

Utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Planer på en utbyggnad fanns men det dröjde fram till efter andra världskriget innan de kunde börja realiseras. 1947 beslöts om nya sträckningar och 1950 började arbetet med linjen M2 som skulle ha nio stationer. Fram till 1953 byggdes tre kilometer men sedan ställdes arbetet in när Ungerns ekonomiska situation förvärrades. 1963 återupptogs arbetet med tunnelbanan som byggdes med hjälp av sovjetiska tunnelbanespecialister. 1963 började även planeringen av den tredje linjen, M3, som började byggas 1970. Även här byggdes tunnelbanan med hjälp av sovjetisk expertis.

1970 öppnades den första delen av M2, en andra öst-väst-gående linje med ursprungligen 7 stationer. Den första sträckan gick mellan Deák Ferenc tér och Örs vezér tere. Idag består linje M2 av 11 stationer. Den är idag 10,3 km lång och är huvudsakligen i borrad tunnel. 1976 öppnades en tredje nord-sydlig linje M3 med 20 stationer (6 initialt), omfattande 16,4 km. En fjärde linje med namn M4 invigdes i mars 2014 och är idag 7,4 km men kommer att förlängas. Planerna på en fjärde linje går tillbaka till 1972 men arbetet försenades på grund av svårigheter med Budapests termalbad med oro över att de skulle äventyras om en tunnelbana byggdes och hur finansieringen skulle lösas.

Vagnpark[redigera | redigera wikitext]

De äldre vagnarna på linjerna M2 och M3 är av rysk typ, samma som används i Moskvas tunnelbana. Tågen tillverkades av Metrovagonmasj i Mytisjtji utanför Moskva. De nya vagnarna är tillverkade av Alstom och tillhör modellentypen Alstom Metropolis.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka Öppnad Längd
km
Stationer
Budapest M1 Metro.svg Vörösmarty tér ↔ Mexikói út 1896 4,2 km 11
Budapest M2 Metro.svg Déli pályaudvar ↔ Örs vezér tere 1970 10,3 km 11
Budapest M3 Metro.svg Újpest Központ ↔ Kőbánya-Kispest 1976 16,4 km 20
Budapest M4 Metro.svg Kelenföld vasútállomás ↔ Keleti pályaudvar 2014 7,4 km 10
Totalt 38,3 52

Vid en station med fet stil menas att mer än en tunnelbanelinje stannar på stationen eller att det är en start/ändhållplats.

Linje M1[redigera | redigera wikitext]

Linje M1, den gula linjen, var den andra tunnelbanelinjen som användes i Europa (bara London var före). Linjen invigdes 1896 och förlängdes 1973. Det tar enligt tidtabellen cirka 11 minuter att åka hela linjesträckningen, från Vörösmarty tér till Mexikói út. Linjen går förbi knuten Deák Ferenc tér och fortsätter sedan upp till stationen Oktogon där den planerade linje M5 senare även kommer att gå. För övrigt korsas inte linjen av andra linjer någonstans.

Linje M2[redigera | redigera wikitext]

M2 går mellan Örs vezér tere och Déli pályaudvar. Linjen byggdes år 1970 och förlängdes år 1973. Linjens färg är röd och tar cirka 18 minuter att åka igenom. Den röda linjen har sina tre första stationer på den västra sidan om floden Donau och kör sedan vidare till Deák Ferenc tér där byten till den blåa eller gula linjen kan göras. För övrigt kan byten till övriga tunnelbanelinjer inte göras i dagsläget eftersom inga fler linjer korsar den röda linjens körväg. Från år 2014 kan man byta till linje M4 vid Keleti pályaudvar. Vid stationen Astoria kommer eventuellt en ny linje även dras igenom, linje M5.

Linje M3[redigera | redigera wikitext]

M3 går mellan Kőbánya-Kispest och Újpest Központ. Den första sektionen byggdes år 1977 och blev senare expanderad åren 1980, 1981, 1984 och 1990. Linjens färg är blå och enligt tidtabellen tar linjen cirka 31 minuter att åka igenom. Linje M3 är den längsta linjen i tunnelbanesystemet och möter de övriga tunnelbanelinjerna vid Deák Ferenc tér. Linjen korsas av linje M4 vid Kálvin tér. Den planerade linjen M5, kommer även eventuellt möta den blåa linjen vid Lehel tér.

Det planeras även att förlänga linjen mot Káposztásmegyer i väst och ut till Ferihegy (flygplatsen) mot sydöst. Planerat år för detta räknas vara år 2010.

Linje M4[redigera | redigera wikitext]

Linje M4 går mellan Kelenföld vasútállomás och Keleti pályaudvar och hade egentligen planerats att bli färdig fram till år 2005, men efter alla politiska debatter och flera Budapestbors protester hade bygget bara påbörjats år 2005. Linjen invigdes slutligen i mars år 2014. En förlängning till Bosnyák tér är planerad att öppnas år 2017.

I framtiden:

  • Dózsa György út 2017
  • Hungária körút 2017
  • Róna utca 2017
  • Bosnyák tér 2017

Stationen med ett frågetecken, Dózsa György út, är även ett namn på en station vid linje M3 körbana. Stationens namn kommer troligen att ändras.

Det finns även planer på att förlänga linjen mot Újpalota i öst och fram till Budaörs i väst.

Framtida linje M5[redigera | redigera wikitext]

Linje M5 är en tunnelbanelinje som ännu inte har börjat byggas utan är fortfarande vid planeringsstadiet. Det är troligt att tunnelbanelinjen kommer att gå ifrån Szentendre vid västra sidan av Donau och sedan över Margaretaön och fortsätta till stationen Lehel tér där byte till den blåa linjen kan ske. Sen skall senare fortsätta mot Oktogon där man kan byta till den gula linjen och sedan ner till Astoria där den möts upp av den röda linjen. Vid stationen Kálvin tér kan byten mot den blåa eller gröna linjen göras igen. Enligt planeran ska M5 gå mellan Szentendre och Csepel samt Ráckeve.

Metro Museum[redigera | redigera wikitext]

Budapest har ett eget tunnelbanemuseum på den stora huvudstationen Deák Ferenc tér, där linjerna M1, M2 och M3 möts. Museet ligger i en gammal nedlagd tunnelbanestation som tidigare tillhörde linje M1, men sedan man flyttat linje M1:s sträckning något så fick linjen en ny station vid Deák Ferenc tér som idag är i trafik.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

PC-spel om Budapests tunnelbana

Det finns ett datorspel om Budapests tunnelbana. Det finns här. Det kan också laddas ned här.

Filminspelning

Den ungerska filmen Kontroll spelades in i Budapests tunnelbana.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.bkv.hu/en/the_history_of_bkv/the_history_of_bkv_part_1
  2. ^ http://welovebudapest.com/budapest.and.hungary/retro.railways.ride.the.continent.s.oldest.metro.in.budapest

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]