Det finanspolitiska ramverket

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Budgetreglerna)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det finanspolitiska ramverket, även kallat "budgetreglerna" är ett antal principer för finanspolitiken i svenska staten och Sveriges kommuner. Bland annat hur Sveriges statsbudget ska se ut och hur besluten fattas i Sveriges riksdag. Syftet är långsiktig stabilitet i statskassan med målet att förhindra stora budgetunderskott.[1]

Vissa av reglerna är reglerade i svensk lag, medan andra är reglerade i praxis.[förtydliga]

Bakgrund och historia[redigera | redigera wikitext]

Reglerna stramades upp efter finanskrisen i Sverige 1990–1994[1] då det funnits en okontrollerad statsskuldsutveckling under decennier.[2] Ett av Lindbeckkommissionens förslag var att införa en striktare budgetprocess. Reglerna infördes 1996 och tillämpades första gången inför 1997 års budget.[2]

Enligt Per Molander, som ses som arkitekten bakom den reformerade budgetprocessen, avsåg man att motverka de naturliga tendenserna i hur människor fattar beslut där risker för underskott är inbyggt i beslutsfattandet; Att vi tenderar att lägga större vikt vid sådant som ligger nära i tiden och att vi ser den kortsiktiga nyttan med att öka utgifterna för ett ändamål men inte lika lätt den långsiktiga kostnaden.[2]

Reglerna[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste reglerna innebär:[1]

  • att riksdagen ska fatta beslut om ett utgiftstak för de kommande tre åren
  • att den offentliga sektorn ska visa ett överskott på en procent över en hel konjunkturcykel
  • krav på att även Sveriges kommuner ska ha sina budgetar i balans
  • striktare ramar för hur riksdagen fattar beslut om statsbudgeten: Först ska statens utgifter och intäkter fastslås. Därefter beslutas hur pengarna ska fördelas:
    • I det första steget bestäms storleken på den statliga sektorn och utgiftsramarna för de 27 utgiftsområdena.[2]
    • I det andra steget fördelas pengarna inom dessa utgiftsområden. Den som i det andra steget vill öka ett anslag inom ett utgiftsområde måste då finansiera det genom att samtigt föreslå en minskning av ett annat anslag som ligger inom samma utgiftsområde.[2]

Utbrytningar[redigera | redigera wikitext]

Reglerna ger möjlighet att bryta ut enskilda frågor ur budgetdiskussionen i steg två.[2] Enligt reglerna finns det då utrymme för att sänka utgifterna i ett anslag mer än vad som fattats beslut om i steg ett.[2] Reglerna säger dock inget om möjligheten att på samma sätt öka inkomsterna.[2] Båda typerna av beslut ligger dock i linje med den övergripande budgetrestriktionen, det vill säga att skulden inte ökar mer än vad som förutsetts i regeringsförslaget i steg ett.[2]

2010 enades oppositionspartierna (S, MP, V, SD) mot Regeringen Reinfeldt och sänkte anslaget till Regeringskansliet.[2]

Vid beslut om höstbudgeten 2013[3] enades oppositionspartierna (S, MP, V, SD) mot Regeringen Reinfeldts förslag om höjd brytpunkt för statlig skatt.[2] Företrädare för Regeringen Reinfeldt kritiserade oppositionen för att bryta ut frågan.[3][2]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

Det finanspolitiska ramverket har ifrågasatts av Carl-Johan Westholm som 2019 menade att det ledde till eftersatt infrastruktur, investeringar och underhåll; minskade offentliga investeringar; samt att räntenivån blev konstlat låg.[4] Westholm ifrågasatte principen att inte särredovisa och inte särbehandla utgifter för konsumtion och investeringar.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Hans Rosén. "Fakta: Så funkar budgetreglerna" (arkiverad från originalet), Dagens Nyheter, 19 september 2013. Läst den 26 oktober 2013.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] "Kan Skolverket bidra till en likvärdig skola, Peter Fredriksson?" (vid 42m08s), Per Molander i Ekots lördagsintervju, Sveriges Radio, 15 december 2018. Åtkomst den 15 december 2018.
  3. ^ [a b] Andreas Söderlund. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160810015310/http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17985739.ab. Läst 13 december 2018. , aftonbladet.se, 8 december 2013.
  4. ^ [a b] Carl-Johan Westholm. ”Statlig anorexi – systemfelet som gör oss fattigare och försenade”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190813073241/https://kvartal.se/artiklar/statlig-anorexi-budgetregeln-som-gor-oss-fattigare-och-forsenade/. Läst 13 augusti 2019.  Kvartal, 12 augusti 2019.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]