Klimatpolitiska rådet

Från Wikipedia

Klimatpolitiska rådet är en svensk myndighet skapad av regeringen 2018. Den är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan, och ska utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering beslutat. Rådet ska även bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Klimatpolitiska rådet bildades 2018 som en del av det klimatpolitiska ramverket.[1]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Rådet ska varje år lämna en rapport till regeringen där det granskar regeringens politik i förhållande till klimatmålen. Ett särskilt fokus för 2019 års rapport var transportsektorn och dess påverkan på växthusgasernas utveckling[2]. Rapporten 2020 underkände regeringens klimatredovisning till riksdagen för 2019. Den sammanfattande bedömningen av utsläppsutvecklingen och nuvarande politik var:[3]:

  • Inget av målen i det klimatpolitiska ramverket bortom 2020 kommer att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik.
  • Sverige kommer att nå etappmålet till 2020 med viss användning av flexibla mekanismer.
  • Klimatredovisningen för 2019 uppfyller inte klimatlagens krav på redovisning av vad besluten kan betyda för växthusgasutsläppen.

Forskningsrådet Formas är värdmyndighet åt Klimatpolitiska rådet, och dess kansli i Stockholm. Kanslichef är Ola Alterå.

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

I december 2017 utsåg Regeringen Löfven I åtta ledamöter till rådet, varav en ordförande och en vice ordförande. Samtliga utsågs för en period på tre år. Därefter ska ledamöterna själva lämna förslag om vilka som ska efterträda dem, som ett sätt att stärka rådets oberoende. Rådets ledamöter ska ha hög vetenskaplig kompetens inom ämnesområdena klimat, klimatpolitik, nationalekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap[4].

Nuvarande ledamöter[redigera | redigera wikitext]

per januari 2024:

  • Åsa Persson, ordförande (sedan sommaren 2023)[5]
  • Björn Sandén, vice ordförande, kopplad till teknikstudier med fokus på innovationssystem och policy för förnybar energi och hållbar utveckling.[6]
  • Elin Lerum Boasson, professor i statsvetenskap, med inriktning mot miljöpolitik och klimatpolitik inom EU och internationella förhandlingar.[7]
  • Annika Nordlund, docent inom miljöpsykologi och beteendeförändringar relaterade till hållbarhet[8]
  • Henrik Smith, professor i zooekologi, med fokus på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hur biologiska interaktioner påverkas av klimatförändringar[7]
  • Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, med särskilt fokus på energi-, miljö- och naturresursekonomi, och analyserar ekonomiska aspekter av miljö- och energipolitik.[9][10]
  • Victoria Wibeck, professor vid Tema miljöförändring, med inriktning på kommunikation och lärande kring klimatförändringar och hållbar utveckling[7]
  • Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, med expertis inom klimatmodellering och klimatförändringens effekter[11]

Tidigare ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Det klimatpolitiska ramverket”. Regeringskansliet. 12 juni 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/. Läst 9 maj 2019. 
  2. ^ . "Årsrapport 2019". Klimatpolitiska rådet. Läst 2019-05-09. ISBN 978-91-984671-1-6
  3. ^ . "Årsrapport 2020". Klimatpolitiska rådet. Läst 2020-03-13. ISBN 978-91-984671-3-0
  4. ^ ”Rådet”. Klimatpolitiska rådet. https://www.klimatpolitiskaradet.se/radets-medlemmar/. Läst 8 februari 2022. 
  5. ^ [a b] ”Klimatpolitiska rådet byter ordförande”. Altinget Infrastruktur. 4 april 2023. https://www.altinget.se/infrastruktur/nyttomnamn/46275-klimatpolitiska-raadet-byter-ordforande. Läst 23 januari 2024. 
  6. ^ ”Björn Sandén”. Klimatpolitiska rådet. https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/bjorn-sanden/. Läst 23 januari 2024. 
  7. ^ [a b c d e f] ”Nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet”. Klimatpolitiska rådet. 21 april 2022. https://www.klimatpolitiskaradet.se/pressrummet/nya-ledamoter-i-klimatpolitiska-radet-2/. Läst 23 januari 2024. 
  8. ^ ”Annika Nordlund”. UMU. https://www.umu.se/personal/annika-nordlund/. Läst 23 januari 2024. 
  9. ^ ”Patrik Söderholm”. Klimatpolitiska rådet. https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/patrik-soderholm/. Läst 23 januari 2024. 
  10. ^ ”Patrik Söderholm ny ledamot i Klimatpolitiska rådet”. LTU. 18 maj 2020. Arkiverad från originalet den 23 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240123083030/https://www.ltu.se/research/subjects/Nationalekonomi/Nyheter-och-aktuellt/Patrik-Soderholm-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet-1.198529. Läst 23 januari 2024. 
  11. ^ ”Erik Kjellström”. Klimatpolitiska rådet. https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/erik-kjellstrom/. Läst 23 januari 2024. 
  12. ^ ”Ingrid Bonde – Ordförande”. Klimatpolitiska rådet. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200425060227/https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/ingrid-bonde/. Läst 26 januari 2024. 
  13. ^ ”Katarina Eckerberg”. Klimatpolitiska rådet. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200425032811/https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/katarina-eckerberg/. Läst 26 januari 2024. 
  14. ^ ”Välkommen Cecilia Hermansson, ny ledamot och vice ordförande i rådet from 1 januari 2021”. Klimatpolitiska rådet. https://www.klimatpolitiskaradet.se/pressrummet/valkommen-cecilia-hermansson-ny-ledamot-och-vice-ordforande-i-radet-from-1-januari-2021/. Läst 23 januari 2024. 
  15. ^ ”Artiklar om och av Johan Kuylenstierna”. altinget.se. https://www.altinget.se/person/johan-kuylenstierna. Läst 23 januari 2024. 
  16. ^ ”Tomas Kåberger”. Klimatpolitiska rådet. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424224737/https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/tomas-kaberger/. Läst 26 januari 2024. 
  17. ^ ”Åsa Löfgren – Docent i nationalekonomi”. Klimatpolitiska rådet. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200425055754/https://www.klimatpolitiskaradet.se/ledamot/asa-lofgren/. Läst 26 januari 2024. 
  18. ^ ”Markku Rummukainen i regeringens klimatpolitiska råd”. cec.lu.se. Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC). 11 december 2017. https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markku-rummukainen-i-regeringens-klimatpolitiska-rad. Läst 23 januari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]