Värmdö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmdö kommun
Kommun
Värmdö vapen.svg
Fri vapensköld för Värmdö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland, Södermanland
Domsaga Nacka domsaga
Läge 59°19′N 18°34′Ö / 59.317°N 18.567°Ö / 59.317; 18.567
Centralort Gustavsberg
Areal 456,58 km² (2015-01-01)[1]
194:e största (av 290)
 - land 448,12 km²
 - vatten 8,46 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 41 321 (2016-03-31)[2]
61:a största (av 290)
 - storstadsområde 2 239 217 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 92,21 invånare/km²[2][1]
60:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 343 invånare/km²
GeoNames 2664880
Kommunkod 0120
Tätortsgrad (%) 75,7 (2010)[3]
Antal anställda 2 925 (2014-11)[4]
Värmdö Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.varmdo.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om Stockholm.

Kommunen är huvudsakligen belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland med en mindre del (Nämdö distrikt) i nordöstra Södermanland. Värmdö kommun omfattar stora delar av Stockholms södra skärgård. Kommunen gränsar i sydväst till Haninge kommun och Tyresö kommun, i väster till Nacka kommun och Vaxholms kommun samt i norr till Österåkers kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Djurö, Ingarö, Möja, Nämdö och Värmdö (större delen av), alla utom Nämdö (Sotholms härad) delar av Värmdö skeppslag. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Gustavsbergs landskommun bildades 1902 genom en utbrytning ur Värmdö landskommun.

1926 överfördes Vindö med kringliggande öar från Värmdö landskommun till Djurö landskommun och till Vaxholms stad överfördes från Värmdö landskommun 1913 Rindö och 1950 grannöarna med bland andra Tynningö och Skarpö.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner, Djurö (av de tidigare kommunerna Djurö, Möja och Nämdö), Gustavsberg (av Gustavsberg och Ingarö) samt Värmdö (förblev oförändrad).

Värmdö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Värmdö landskommun. 1974 införlivades Gustavsbergs och Djurö kommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.

Vapnet fastställdes för Gustavsbergs landskommun år 1960. Motivet syftar på porslinsindustrin på orten och två porslinsbrännugnar som användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna i PRV år 1979.

Flintugnarna på Gustavsbergs porslinsfabrik som inspirerat kommunvapnet

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
12 882
1975
  
16 050
1980
  
17 846
1985
  
19 173
1990
  
22 067
1995
  
26 548
2000
  
31 260
2005
  
34 933
2010
  
38 301
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Värmdö kommun har sedan början av 1960-talet haft en kraftig befolkningsökning (tillsammans med grannkommunen Vaxholm den högsta i landet).

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 6 146, eller 15,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 541 den 31 december 2014).[7]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Värmdö kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandön (Sandhamn), Runmarö, Möja och Grinda. Andra större öar är Värmdö (del av), Fågelbrolandet, Ingarö, Svartsö, Nämdö, Harö, Djurö/Vindö och Eknö. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.

Värmdö kommun och Norrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera.[9]

Hela Värmdö kommuns naturmiljö är skärgårdsmiljö och utgör en tredjedel av Stockholms skärgård. I kommunen finns också stora skogsområden med över 200 nyckelbiotoper, ett öppet kulturlandskap och våtmarker. Även landmiljön präglas av närheten till havet och att den tillhör äldre tiders skärgård syns tydligt på kulturlandskapet med relativt små åkrar på lerjord som ligger mellan skogbeklädda bergkullar. Skärgårdsnaturen är viktig för rekreation och friluftsliv både för de som bor i Värmdö kommun och för hela Stockholmsregionen där tillgången och tillgängligheten till strandområden är en viktig del.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från nordost genomkorsas kommunen av länsväg 274 fram till Gustavsberg och från väst till öst av länsväg 222.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrdes av socialdemokraterna fram till[förtydliga] 1985. Vid valet 1985 vann de borgerliga[förtydliga]. Sedan dess har de borgerliga partierna haft en majoritet i kommunfullmäktige.

Under våren 2001 föll den dåvarande regnbågskoalitionen och en ny majoritet bestående av (V), (S), (MP), (C) och (KD) tog istället över i en ny regnbågskoalition. Efter valet 2002 tvingades (V) lämna koalitionen.

Inför valet 2006 valde (KD) att stödja de borgerliga istället för den tidigare regnbågskoalitionen. Efter valet anslöt sig även (C). Den lokala majoriteten kallade sig Allians för Värmdö.

Efter valet 2010 styrs kommunen ånyo av en koalition bestående av (M), (MP), (FP) och (KD) under namnet Värmdökoalitionen.

Parti 2010 2006 2002 1998 1994
Moderaterna 37,9 38,1 26,2 42,0 40,0
Folkpartiet 8,1 8,9 14,8 5,4 5,3
Kristdemokraterna 4,7 5,2 6,5 4,4 1,3
Centerpartiet 5,6 4,7 3,4 3,8 5,2
Miljöpartiet 9,0 6,1 5,1 4,5 5,0
Socialdemokraterna 27,6 29,8 36,8 31,1 37,0
Vänsterpartiet 3,0 4,0 6,0 8,2 5,6
Övriga partier 4,0 3,3 0,8 0,6 0,7

Åren 1998–2001 styrdes kommunen av en koalitionsmajoritet med 25 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var moderaten Ammi Eriksson. I slutet av mandatperioden bildades en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 22 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande blev då socialdemokraten Lars Bryntesson. Efter valet 2002 bildades en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 30 av 51 mandat. Efter valet 2006 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande majoritet under namnet "Allians för Värmdö" med 29 av 51 mandat. Moderaten Jonas Nilsson utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Halvvägs in i mandatperioden övertog moderaten Lars-Erik Alversjö posten som kommunstyrelsens ordförande. Efter valet 2010 bildades en ny styrande majoritet bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Miljöpartiet under namnet "Värmdökoalitionen" med tillsammans 30 av 51 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var till den 1 september 2012 moderaten Lars-Erik Alversjö. Till ny kommunstyrelseordförande valdes Monica Pettersson.

I valet 2010 erhöll Sverigedemokraterna 3,34 % och fick två mandat i kommunfullmäktige. I valet 2006 fick övriga partier 3,0 % varav Sverigedemokraterna 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) 0,6 %. I valet 1994 fick Ny demokrati 0,4 %.

Mandatfördelning i Värmdö kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP ÖVR SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 10 5 6 3
10 5 6 3
24 86,1
16 8
1973 3 19 8 4 7
3 19 8 4 7
41 91,4
33 8
1976 3 18 8 4 8
3 18 8 4 8
41 89,3
30 11
1979 3 19 6 3 10
3 19 6 3 10
41 88,0
28 13
1982 3 19 1 4 2 12
3 19 4 2 12
41 88,7
29 12
1985 3 17 3 5 13
3 17 3 5 13
41 88,3
24 17
1988 2 16 2 4 4 13
2 16 2 4 4 13
41 83,9
25 16
1991 2 14 1 1 3 4 1 15
2 14 3 4 15
41 84,9
25 16
1994 2 16 2 2 2 17
2 16 2 2 2 17
41 85,3
24 17
1998 3 13 2 2 2 2 17
3 13 2 2 2 2 17
41 81,40
27 14
2002 3 19 2 2 8 4 13
3 19 8 4 13
51 80,26
32 19
2006 2 17 3 2 4 2 21
17 3 4 21
51 83,51
31 20
2010 1 15 5 2 3 4 2 19
15 5 3 4 19
51 84,91
30 21
2014 1 15 5 4 2 5 2 17
15 5 4 5 17
51 86,53
27 24
  • Övriga 1970 var Samlingslistan (3), Kommunens Väl (2)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Gustavsberg har vuxit upp som industrisamhälle kring Gustavsbergs porslinsfabrik vilken grundades 1825 och som under lång tid var Värmdös största arbetsgivare. Idag domineras den keramiska tillverkningen av sanitetsporslin såsom toalettstolar och handfat och ägs av Villeroy & Boch. Den största arbetsgivaren är kommunen. Andra stora arbetsgivare är Värmdö Byggentreprenader AB och Villeroy & Boch

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor i kommunen är Gustavsbergs gymnasium och Värmdö tekniska gymnasium. Dessutom finns Värmdö gymnasium som ligger vid Gullmarsplan i Stockholm.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)]
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10f

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]