Busktörnskator

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Busktörnskator
Flickr - Rainbirder - Yellow-crowned Gonolek (Laniarius barbarus).jpg
Gulkronad busktörnskata (Laniarius barbarus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBusktörnskator
Malaconotidae
Orangebröstad busktörnskata (Chlorophoneus sulfureopectus)
Orangebröstad busktörnskata (Chlorophoneus sulfureopectus)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Busktörnskator[1] (Malaconotidae) är en familj av ordningen tättingar som nästan enbart förekommer i Afrika söder om Sahara, men även i Nordafrika och på Arabiska halvön.[2]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Busktörnskator är rätt stora, kraftigt tecknade och färgglada fåglar med korta och kraftiga näbbar. De syns ofta sitta på en utkiksplats för att därifrån göra utfall mot framför allt insekter, men även små ryggradslösa djur. Fåglarna är kända för hanens och honans sätt att sjunga duetter tillsammans, fram och tillbaka mellan varandra.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Busktörnskatorna är trots namnet inte nära släkt med familjen törnskator (Laniidae). Istället ingår den i en klad med den helafrikanska familjen flikögon och mestadels afrikanska vangorna, men även de asiatiska och australiska familjerna svalstarar, båtnäbbar och ioror samt de udda arterna bärätare och borstskrika.

Släkten i familjen[redigera | redigera wikitext]

I familjen placeras här 45 arter i elva släkten:

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta arterna i familjen har stora utbredningsområden och är vida spridda. Fyra arter är dock mycket lokalt förekommande och anses därför utrotningshotade: uluguru-, kupe-, gabela- och angolabusktörnskata. Grönbröstad busktörnskata kategoriseras som sårbara, medan vitmaskad och eldstrupig busktörnskata samt papyrusbusktörnskatan anses vara nära hotade.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  2. ^ IOC World Bird List 5.4”. IOC World Bird List Datasets. doi:10.14344/ioc.ml.5.4. http://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref. Läst 20 januari 2016. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11