Byggnadsplåtslagare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Byggnadsplåtslagare på Storkyrkans tak i Stockholm, 1903.

Byggnadsplåtslagare är ett yrke, vanligen benämnt endast plåtslagare. En byggnadsplåtslagare klär byggnaders tak och fasader med plåt samt monterar hängrännor och stuprör. Arbetet ute på byggarbetsplatsen varvas med bearbetning av plåten i verkstadsmiljö. Målning eller snöskottning av taken samt tilläggsisolering kan också ingå i arbetet.

Material[redigera | redigera wikitext]

Vanligaste materialet är färgbelagd stålplåt. Andra plåtmaterial är koppar, zink, aluminium och rostfritt (rostfritt stål). Tjocklekarna varierar beroende på material och användningsområde mellan 0,5 och 0,9 mm.

Verktyg/maskiner[redigera | redigera wikitext]

Några av de handverktyg som en byggnadsplåtslagare använder är: Falstång, plåtslagartång, plåtslagarhammare, schweifhammare, krumsax, schaljärn, taksax, knoster och plastklubba. I verkstaden används maskiner så som: gradsax, bockmaskin, rundmaskin, klippsträcka, falsmaskin, stansmaskin, profileringsmaskin och punktsvets.

Exempel på byggnader[redigera | redigera wikitext]

Några välkända byggnader med tak och/eller fasad i plåt är Jüdisches Museum Berlin, Frihetsgudinnan i New York, Guggenheimmuseet i Bilbao, Turning Torso i Malmö och Wasamuseet i Stockholm.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra sätt att utbilda sig till Byggnadsplåtslagare:

  1. Gymnasieskolans treåriga Byggprogram, i årskurs ett väljer man plåtslageri som inriktning. Efter utbildningen följer ca. 2 år som lärling.
  2. Om ens gymnasieskola inte har egen Byggnadsplåtslageriutbildning kan man genom praktik i företag och av branschen godkänd utbildare ändå utbilda sig till plåtslagare utan att byta skola.
  3. Företagslärlingar blir anställda och utbildas dels på företaget och dels på branschskolan PVF Plåt & Vent Forum i Katrineholm. Denna utbildningsform tar 4 år.
  4. Arbetsförmedlingen har upphandlat en 40-veckors plåtslageriutbildning av PVF. Efter utbildningen följer 1,5 år – 2,5 år som lärling, beroende på tidigare yrkeserfarenheter.

För samtliga utbildningsvägar måste man klara ett examensprov för att få sitt yrkesbevis.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gudmundsson, Göran (1988). ”Plåttak i fara.”. Mest om järn (1988): sid. 90-105 : färgill..  Libris 8726823
  • Strandberg, Per (1988). ”Takens skräddare.”. Mest om järn (1988): sid. 106-115 : färgill..  Libris 8726823


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]