Lärling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En lärling är en person som håller på att utbilda sig till något under en yrkesverksam mästare inom detta område. Lärlingen får hjälpa sin mentor och lära sig av denne. Lärlingsutbildningar kan vara olika långa beroende på vilket yrke som skall läras ut. I Sverige bedrivs lärlingsutbildningen i sin moderna form på vissa yrkesinriktade gymnasieskolprogram.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ordet lärling förekommer i svenska språket sedan 1700-talets början och kommer ursprungligen från tyskan. I texter som rör hantverksorganisationer, skråämbeten, användes termen lärepojke fram till 1800-talets mitt.

För att en lärepojke skulle antagas av en mästare krävdes vanligtvis bevis på att man var född "i äkta säng", det vill säga inom äktenskapet, samt att pojkens förmyndare betalade mästaren en avgift. De flesta lärepojkar var ungefär fjorton år gamla vid inträdet i mästarens hushåll och förväntades tjäna upp till fem år innan han kunde ansöka om att bli gesäll. Lärepojkarna erhöll oftast ingen kontant lön, utan fick utbildning, mat och husrum samt kläder i ersättning. I och med att lärepojkarna ingick i ett hushåll innebar det att de även fick agas i disciplinerande syfte. 1669 års skrå fastslog att agan skulle vara skälig med lydelsen:

Ingen Mästare, mindre hans Gesäller må uthi Dryckenskap eller elliest aff blotta onsko illa slå och oskäligen handtera någon Läropojke

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Allgemene Ordningh och Skråå, 1669.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Att vara lärling”. Gymnasieguiden. https://www.gymnasieguiden.se/informeras/att-vara-laerling. Läst 17 mars 2017.