Brynolf Algotsson
Brynolf Algotsson | ||
---|---|---|
Kyrkliga ämbeten
| ||
Kyrka | Romersk-katolska kyrkan | |
Titel | Biskop | |
Stift | Skara stift | |
Period | 1278-1317 | |
Företrädare | Bengt Johansson | |
Efterträdare | Erik | |
Publicist
| ||
Genre | Diktverk och poem | |
Noterbara verk | Fyra rimmade liturgiska officier om de svenska martyrerna Elin av Skövde och Sankt Eskil, om jungfru Maria och om en tagg ur Kristi törnekrona | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 1248 | |
Nationalitet | Sverige | |
Alma mater | Paris universitet | |
Död | 6 februari 1317 (69 år) | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Algotsönerna | |
Far | Algot Brynolfsson | |
Mor | Margareta Petersdotter | |
Släktingar | Bengt Birgersson | |
Algotssönernas vapen |
Brynolf Algotsson, född senast 1248 [1], död 6 eller 7 februari 1317, var biskop i Skara från 1278 till 1317.
Biografi
Han var son till lagman Algot Brynolfsson och en i övrigt okänd Margareta Petersdotter, som av Claes Annerstedt på mycket svaga grunder antogs ha varit dotter till Algots företrädare som lagman Peter Näf (lejon).
Brynolf studerade vid Paris universitet, där han enligt en senare uppgift vistades i 18 år.[2]. Efter återkomsten till Skara blev han dekan och kanik vid domkapitlet och därefter år 1278 vald till stiftets biskop.
Han skaffade sin tids förnämsta bildning, och har utpekats som författare till fyra rimmade liturgiska officier om de svenska martyrerna Elin av Skövde och Sankt Eskil, om jungfru Maria och om en tagg ur Kristi törnekrona som fanns i Skara domkyrka. Dessa fyra diktverk anses vara de främsta som den svenska medeltiden frambringade. Han anses vara en helgjuten och stilsäker författarpersonlighet. I honom hade Sverige fått en poet som inte stod någon kollega på kontinenten efter[3].
År 1281 gav han ut en stadga som reglerade olika tionden, böter till biskopen vid olika brott, och lägersmål[4].
Brynolf var byggherre till borgen Lekkia år 1298 (nuvarande Läckö slott) på Kållandsö, initierade skrivandet av korstadga kallad Notulae Brynolphi, var president på prästmötet i Skara år 1280 där de äldsta statuterna från svenska kyrkoprovinsen härstammar. Brynolf fick 1277 flera gårdar av sin släkting (consanguineus) hertig Bengt och ägde också jord i Vedens, Kinne, Kåkinds, Kållands och Ås härader.
Efter sin död blev Brynolf föremål för en lokal helgonkult och man påbörjade processen för att få honom helgonförklarad. Han blev saligförklarad (beatificerad) 1492 men så långt som till kanonisering hann processen aldrig innan Sverige nåddes av reformationen.
Noter
- ^ Han anses senast vara född vid början av 1240-talet, men möjligen redan på 1230-talet: Brynolf Algotsson, (Redaktör: Karl Erik Tysk), 1995, sid 88-89. Att han var född 1248 grundar sig på en uppgift i Johan Wilhelm Warholms Skara stifts herdaminne, 1871, sid 8, där han anges ha blivit biskop vid 30 års ålder genom en kompromiss, något som dock knappast kan fås att stämma med uppgiften att Brynolf innan dess studerade 18 år i Paris.
- ^ Vita S. Brynolphi episc. Scarensis, com processu euis canonizationis. Scriptores rerum svecicarum medii aevi, Tomus III, 1876.
- ^ Brynolf Algotssons upphovsmannaskap till de fyra diktverken har ifrågasatts av Ingmar Milveden i doktorsavhandlingen Zu den liturgischen Hystorie in Schweden (1972) och senare arbeten.
- ^ Svenskt diplomatarium, nr 709.
Källor
- Äldre svenska frälsesläkter, vol I: 1 s. 2.
- Den Svenska Litteraturen, Från runor till romantik. Medförfattare Anders Piltz. 1999
- Milveden, Ingmar. Zu den liturgischen Hystorie in Schweden. Liturgie- und choralgeschichtliche Untersuchungen. Diss. Uppsala 1972. Utförlig framställning i delarbetet "Neue Funde zur Brynolphus-Kritik". Svensk tidskrift för musikforskning 1972; 54: 5-51.
- Carl Allan Moberg, "Biskop Brynolf av Skara - vår förste kyrkokomponist." Kyrkohistorisk årsskrift 26 (1926).