César Cui

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
César Cui
Cui 1880s CuiIP 109 600.jpg
Född1835[1][2][3]
Vilnius[4][5]
Död1918[6] eller 1918[7]
Sankt Petersburg[8]
BegravdTichvinkyrkogården[9]
MedborgarskapKejsardömet Ryssland
Utbildad vidNikolajs ingenjörsskola Arbcom ru editing.svg
SysselsättningKompositör, pianist, musikkritiker, almen ingeniør, officer, militäringenjör, författare, ingenjör
ArbetsgivareMichaels militärartilleriakademi
Noterbara verkMateo Falcone, Ett gästabud i pestens tid, Mademoiselle Fifi, Fången i Kaukasus och Mandarinens son
Make/makaunknown value
(g. 1858–)
UtmärkelserRiddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Sankt Stanislausorden, andra klassen
Sankt Stanislausorden, tredje klass
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Sankt Vladimirs orden, andra klassen
Sankt Stanislausorden, första klassen
Sankt Annas orden, tredje klass
Ryska vita örnens orden
Sankt Annas orden, första klass
Sankt Annas orden, andra klass
Hederslegionen
Redigera Wikidata
Cesar Cui. Målning utförd av Ilja Repin.

César Antonovitj Cui, (ryska: Цезарь Антонович Кюи), född 6 januari (enligt gamla stilen, 18 januari enligt nya stilen) 1835 i Vilnius, död 13 mars 1918 i Petrograd, var en rysk kompositör, musikskribent och fortifikationsofficer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cuis farfar var en fransk officer från Napoleon I:s armé. Cuis far levde i Vilnius, arbetade som språklärare och gifte sig med en litauisk kvinna. Cui studerade vid militärskolan i Sankt Petersburg, där han 1855 avlade examen. Han avancerade till generallöjtnant inom fortikationen och var sedan professor vid ingenjörsakademin. Mest känd blev han dock genom sin musik.[10]

Redan som pojke hade Cui fått pianolektioner i Vilnius och lärt sig spela framför allt musik av Chopin. År 1856 träffade han Milij Balakirev i Sankt Petersburg och deras umgänge innebar en ny inriktning för Cuis musik. Han blev anhängare till den nyryska skolan och verkade för dess mål mer genom artiklar i både rysk och utländsk press. Han skrev bland annat La musique en Russie, som utkom 1880.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Cuis musik har inte någon utpräglat rysk karaktär, utan är mera inspirerad av Chopin och Schumann. Han komponerade 10 operor (däribland William Ratcliff), orkestersviter, kammarmusik, omkring 200 sånger och andra arbeten.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Operor:

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • La musique en Russie (Repr). Leipzig. 1974[1880]. Libris länk 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ John Alexander Fuller Maitland, Cui, Cesar, A Dictionary of Music and Musicians, 1900, ”... born Jan. 6, 1835, at Wilna ...”, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Joel Engel, Кюи, Riemanns musiklexikon (1901–1904), ”... род. в Вильне 6 янв. 1835 ...”, (Källa från Wikidata)
  4. ^ John Alexander Fuller Maitland, Cui, Cesar, A Dictionary of Music and Musicians, 1900, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Joel Engel, Кюи, Riemanns musiklexikon (1901–1904), (Källa från Wikidata)
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Find A Grave, läst: 29 augusti 2019, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  9. ^ hämtat från: tjeckiskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 998-1000 (Band 1). Libris länk 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Wenzel Andreasen, Mogens (1987). De fem : Milij Balakirev, Alexander Borodin, César Cui, Modest Mussorgskij, Nikolaj Rimskij-Korsakov. Engstrøm og Sødrings musikbibliotek, 0902-1868 ; 3. København: Engstrøm & Sødring musikforl. Libris länk. ISBN 87-87091-22-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]