CRISPR/Cas9

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Crispr.png

CRISPR/Cas9 är ett molekylärt maskineri som finns i vissa bakterier, bland andra Streptococcus pyogenes. Maskineriet har till uppgift att förstöra inkräktande DNA-kedjor, till exempel från attackerande virus.

Maskineriet har två huvudbeståndsdelar. Den ena är ett protein, Cas9, som är ett enzym som klipper av DNA-kedjor. Den andra är en samling av DNA-fragment, CRISPR.

Cas9 plockar ut ett DNA-fragment ur CRISPR och letar efter förekomster av samma sekvens i andra DNA-kedjor. När Cas9 träffar på en sådan klipper den bort denna förekomst. Denna DNA-kedja förlorar därmed sin förmåga att utföra sin funktion. Om DNA-kedjan hörde till ett attackerande virus kan detta innebära att anfallaren har oskadliggjorts.

Om CRISPR[redigera | redigera wikitext]

CRISPR är en förkortning av det engelska namnet Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats som betyder ungefär Grupperade och jämnt utspridda korta palindromiska repeterade sekvenser. Namnet beskriver hur fragmentsamlingen ser ut. Det är en lång DNA-kedja. I denna kedja finns en kort och palindromisk sekvens som återkommer ett stort antal gånger. Mellan dessa förekomster av samma sekvens finns andra sekvenser som har mycket olika innehåll men alltid samma längd. Det är dessa mellanrum som innehåller informationen om vilka DNA-kedjor som ska förstöras.

Om Cas9[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Cas9

Cas9 är en endonukleas, ett enzym. Namnet är en förkortning av CRISPR Associated System number 9 som betyder ungefär CRISPR-associerat system nummer 9. Det förekommer flera olika sådana system i olika bakteriearter. Cas9 består av ett enda protein, medan de andra kända Cas-varianterna är mer komplicerade.

Upptäckten[redigera | redigera wikitext]

Emmanuelle Charpentier och hennes forskargrupp vid Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet upptäckte 2009 hur Streptococcus pyogenes utnyttjade enzymet Cas9 i sitt försvar mot virusangrepp (publicerat i tidskrifterna Nature 2011 och i Science 2012).[1] Forskning av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, som publicerades 2012, möjliggjorde arbete med stabiliserad konstgjord Cas9,[2] vilket lett till en serie framsteg i användningen av denna gensax-teknik.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den Cas9-baserade metoden har sedan omkring 2012 inneburit väsentligt mer preciserad och pålitlig teknik för att påverka DNA-strängar i cellkärnor. Tekniken används bland annat av molekylärbiologer, för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer. Även växtfysiologer prövar tekniken. I Sverige har Jordbruksverket besvarat frågor från växtforskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med att vissa växter som modifierats med CRISPR/Cas9-tekniken faller inom ramen för vad som betraktas som genetiskt modifierade organismer (GMO) – och därför omgärdas av ett omfattande regelverk – medan andra tillåts helt utan restriktioner, då inget främmande DNA tillförts utifrån.[3]

En av forskarna som tillfrågat Jordbruksverket, Stefan Jansson vid Umeå Plant Science Center, blev hösten 2016 (troligen) den förste att odla CRISPR/Cas9-modifierad kål i sin trädgård – och provsmakade denna tillsammans med en reporter från Sveriges Radio-programmet Odla med P1.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Extremt effektiv genteknisk kniv upptäckt i Umeå, Sveriges Radio 9 februari 2015, läst 2015-08-25
  2. ^ Science: "Programmable Dual-RNA–Guided DNA Endonuclease in Adaptive Bacterial Immunity"
  3. ^ Ingrid Söderbergh (17 november 2015). ”GMO-beslut från Jordbruksverket ger växtförädlare hopp”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921110800/http://www.umu.se/sok/nyheter-och-pressmeddelanden/nyhetsvisning/gmo-beslut-fran-jordbruksverket-ger-vaxtforadlare-hopp.cid259265. Läst 6 september 2016. 
  4. ^ Anna-Lena Lindskog (5 september 2016). ”Umeåforskare serverade världens (troligen) första CRISPR-måltid”. Umeå universitet. http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//umeaforskare-serverade-varldens--troligen--forsta-crispr-maltid.cid272955. Läst 6 september 2016.