Jennifer Doudna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jennifer Doudna Nobelpristagare i kemi 2020
Professor Jennifer Doudna ForMemRS.jpg
Jennifer Doudna, .
FöddJennifer Anne Doudna
19 februari 1964[1][2] (57 år)
Washington, D.C.USA
MedborgarskapUSA
Utbildad vidHarvard University, filosofie doktor, [4]
Pomona College, kandidatexamen, [4]
Harvard Medical School
Hilo High School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiokemist[4], kemist[4], kristallograf[4], universitetslärare[4], molekylärbiolog[4], forskare
ArbetsgivareUniversity of California, San Francisco
Howard Hughes Medical Institute[4]
Yale University (1994–2002)[4]
University of California, Berkeley (2002–)[4]
MakeJamie H. D. Cate[5]
Utmärkelser
Breakthrough Prize in Life Sciences, 2014
Wolfpriset i medicin, 2020
Nobelpriset i kemi, 2020
Se lista
Redigera Wikidata

Jennifer Anne Doudna, född 19 februari 1964 i Washington, D.C., är en amerikansk forskare i molekylärbiologi.

Jennifer Doudna växte upp i HiloHawaii. Hon tog 1985 en kandidatexamen i kemi vid Pomona College i Claremont i Kalifornien, och disputerade i biokemi på Harvard University. Hon blev professor i molekylärbiologi och biokemi vid Yale University 2000 och blev 2002 professor i samma ämnen vid University of California, Berkeley, där hon forskar framför allt på tre områden: CRISPR-systemet, RNA-interferens och MikroRNA.[6]

Jennifer Doudna har arbetat med att förstå den biologiska funktionssättet av ribonukleinsyror, molekyler som medverkar i att överföra genetisk information och reglera andra processer i cellerna.

Doudna tilldelades 2020 nobelpriset i kemi tillsammans med Emmanuelle Charpentier.[7]

År 2018 utkom hennes bok Sprickan i skapelsenVolante förlag, där hon beskriver upptäckten av gensaxen tillsammans med journalisten Samuel Stenberg.[8]

Gensax[redigera | redigera wikitext]

Den franska forskaren och gästprofessorn Emmanuelle Charpentier upptäckte i Umeå 2009 en typ av enzym, endonukleaset Cas9 som används av streptokocker som försvar mot virusinfektion. Enzymet klipper sönder DNA hos ett angripande virus till bitar.[9] Klippen sker på bestämda ställen. Bakterien sparar information om virusets DNA-sekvens för att känna igen det, en sorts immunitet, och använder informationen för att bestämma klippställena. Detta ger en möjlighet för gentekniker att dirigera enzymet till en exakt plats i levande celler, även i t.ex. människans DNA. Enzymet, Cas9, kunde renas fram i laboratoriet, men inte fås stabilt. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna inledde därför ett samarbete för att komma underfund med hur det framställda Cas-9 skulle fås att inte falla sönder. De lyckades med detta och publicerade - tillsammans med fyra andra forskare - den 17 augusti 2012 resultatet i artikeln A Programmable Dual-RNA–Guided DNA Endonuclease in Adaptive Bacterial Immunity i Science[10] Denna fick omedelbart stort gensvar, genom att idén om konstruktion av denna "gensax" innebar stora möjligheter att spara tid och arbete i genetiskt ingenjörsarbete. Redan 2014 hade försök gjorts, som visade att gensaxen fungerade i genmanipulation på flera arter.[11]

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna uppmärksammades 2014 och 2015 för sitt forskningsarbete med ett flertal priser och utmärkelser, bland andra det penningmässigt mycket stora Breakthrough Prize in Life Sciences 2014. Tidskriften Time utnämnde dem 2015 som två av världens mest inflytelserika personer.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Jennifer Doudna är gift med Jamie H. Doudna Cate (född 1968), som också är professor vid University of California, Berkeley.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jennifer-Doudnatopic/Britannica-Online, omnämnd som: Jennifer Doudna, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBio : Frauendatenbank, omnämnd som: Jennifer Doudna, FemBio-ID: 32225, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag] Europe PubMed Central, PubMed-ID: 15574498, läst: 3 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Biography of Jennifer A. Doudna., vol. 101, 49, Proceedings of the National Academy of Sciences, 1 december 2004, s. 16987-16989, doi: 10.1073/PNAS.0408147101, PubMed-ID: 15574498.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, breakthroughprize.org, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”The Doudna Lab”. http://rna.berkeley.edu/. Läst 26 augusti 2012. 
  7. ^ ”Nobelpriset i kemi 2020” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 7 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-chemistryprize2020-swedish.pdf. Läst 7 oktober 2020. 
  8. ^ ”Sprickan i skapelsen”. Volante. http://volante.se/bocker/sprickan-i-skapelsen/. Läst 11 december 2020. 
  9. ^ Annika Östman: Knivskarp teknik förändrar gener, 5 februari 2015
  10. ^ Science Magazine
  11. ^ Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier: The new frontier of genome engineering with CRISPR-Cas9, Science 28 november 2014
  12. ^ Dr. Jennifer A. Doudna, PhD (på engelska), Arnold and Mabel Beckman Foundation, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ NSF Honors Yale Biochemist Jennifer Doudna with the Alan T. Waterman Award (på engelska), National Science Foundation, 10 april 2000, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ Eli Lilly Award in Biological Chemistry (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Jennifer Doudna winsnew Mildred Cohn award (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  16. ^ Emmanuelle Charpentier, Ph.D. and Jennifer Doudna, Ph.D. (på engelska), Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  17. ^ Jennifer Doudna, Ph.D., and Emmanuelle Charpentier, Ph.D., Win 2014 Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research (på engelska), Johnson & Johnson, 24 juni 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ FNIH Awards Lurie Prize to Jennifer Doudna (på engelska), Foundation for the National Institutes of Health, 24 februari 2014, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  19. ^ Gabbay Award honors researchers who developed groundbreaking genomic tool (på engelska), Brandeis University, 20 oktober 2014, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  20. ^ Emmanuelle Charpentier & Jennifer Doudna (på engelska), Time, 16 april 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ PREMIO PRINCESA DE ASTURIASDE INVESTIGACIÓN CIENTÍFICA Y TÉCNICA 2015 (på spanska), läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ Laureates (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ Jennifer Doudna Shares Breakthrough Prize in Life Sciences (på engelska), Howard Hughes Medical Institute, 10 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  24. ^ Recipients Of The 2015 Breakthrough Prizes In Fundamental Physics And Life Sciences Announced, Breakthrough Prize i livsvetenskap, 9 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  25. ^ 2015 Genetics Prize Jennifer Doudna (på engelska), Peter and Patricia Gruber Foundation, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  26. ^ Gruber Foundation honors excellence in neuroscience, cosmology, and genetics (på engelska), YaleNews, 16 juni 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  27. ^ Massry winners helped launch gene editing revolution (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  28. ^ Taiwan’s Tang Prizes awarded to Doudna, Rosenfeld (på engelska), University of California, Berkeley, 20 juni 2016, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  29. ^ Jennifer Doudna (på engelska), Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  30. ^ 2016 L’Oréal-UNESCO For Women in Science Awards (på engelska), Unesco, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  31. ^ Jennifer Doudna (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  32. ^ Paul Ehrlich and Ludwig Darmstaedter Prize for E. Charpentier an J.A. Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  33. ^ 2016 Dickson Prize Winner (på engelska), University of Pittsburgh, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  34. ^ Jennifer Doudna (på engelska), Gairdner Foundation, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  35. ^ Jennifer Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  36. ^ Jennifer Doudna (på engelska), Kungliga Nederländska Vetenskapsakademin, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  37. ^ JENNIFER A. DOUDNA, PHD (på engelska), American Association for Cancer Research, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  38. ^ Doudna awarded Japan Prize for invention of CRISPR gene editing (på engelska), University of California, Berkeley, 2 februari 2017, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  39. ^ NAS Award in Chemical Sciences (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  40. ^ Jennifer Doudna (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  41. ^ Jennifer A. Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  42. ^ The Award of "Scientific Heroines” Honors Dr. Jennifer Doudna (på engelska), Genetic Engineering and Biotechnology News, 4 oktober 2018, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  43. ^ Vanderbilt Prize in Biomedical Science (på engelska), Vanderbilt University Medical Center, läs online, läst: 15 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  44. ^ UC Berkeley’s Doudna named to receive Vanderbilt Prize (på engelska), Vanderbilt University Medical Center, 18 mars 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  45. ^ The Nobel Prize in Chemistry 2020 : Genetic scissors: a tool for rewriting the code of life, Kungliga Vetenskapsakademien, 7 oktober 2020, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  46. ^ Jennifer Doudna awarded 2020 Wolf Prize in Medicine (på engelska), University of California, Berkeley, 13 januari 2020, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  47. ^ 2020 Wolf Prize were announced, Wolf Foundation, 13 januari 2020, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]