Carl Fredrik Georgii

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Fredrik Georgii
Född1715
Tyska S:ta Gertruds församling[1]
Död12 april 1795[1]
Klara församling[1]
NationalitetSverige
Alma materUppsala universitet[1] Blue pencil.svg
SysselsättningHistoriker[1]
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnEvert Georgii (f. 1759)
FöräldrarPeter Eberhard Jürgens Georgii[1]
SläktingarNils Georgii (syskon)
Redigera Wikidata

Carl Fredrik Georgii, född den 26 augusti 1715 i Stockholm, död den 12 april 1795 i Uppsala, var en svensk historiker och professor, stamfader till den adliga ätten af Georgii.

Carl Fredrik Georgii föddes i Stockholm dit fadern, en tysk, Peter Eberhard Georgii flytt undan pesten i sin hemstad Hamburg. I Sverige blev fadern känd apotekare när han försökte bota pesten, samt blev hovapotekare vid Apoteket Kronan. Modern Brita Ziervogel tillhörde en känd apotekarsläkt. Sedan fadern avled några år efter Carl Fredrik Georgiis födelse, kom han och hans bror Nils Georgii att växa upp hos styvfadern August Christian Cognell från Königsberg, även denne hovapotekare. Carl Fredrik Georgii inträdde dock inte på apotekarbanan. Sedan han blivit filosofie magister fick han tjänst som kanslist vid Kunglig Majestäts kansli, varefter han återkallades till Uppsala universitet som docent.

Georgii utnämndes 1753 till professor i historia vid Uppsala universitet. Georgii författade åtskilliga, till största delen i disputationsform utgivna, historiska skrifter, som mera utmärker sig genom stilens förtjänster än genom forskningens grundlighet. Bland dessa märks avhandlingen Historia foederum præcipuerecentiorum Sueciam inter et Daniam (1758-1776), i vilken han, först av alla, underkastade själva Kalmarunionsdokumentet en kritisk behandling och i den uteblivna utskrivningen på pergament i sex exemplar av unionsurkunden fann ett skäl mot dess rättsgiltighet.

Georgii var gift med Maria Elisabeth Appelbom av den adliga ätten nr 325, och fick med henne sonen Evert Georgii. Hans svåger, Lars Dahlman, var likaledes professor i Uppsala, och en annan svåger tillhörde ätten von Hermansson som hade stark ställning vid universitetet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

Georgii i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Carl Fredrik Georgii, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 13012, läs online

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Jonas Meldercreutz
Uppsala universitets rektor
Vt 1757
Efterträdare:
Carl Aurivillius
Företrädare:
Mårten Strömer
Inspektor för Göteborgs nation
1757–1782
Efterträdare:
Eric Michael Fant
Företrädare:
Lars Dahlman
Inspektor för Västmanlands-Dala nation
1764–1781
Efterträdare:
Fredrik Mallet
Företrädare:
Jonas Meldercreutz
Uppsala universitets rektor
Vt 1766
Efterträdare:
Carl Aurivillius
Företrädare:
Eric Kinmark
Uppsala universitets rektor
Ht 1775
Efterträdare:
Eric Hesselgren