Centrumhuset, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Centrumhuset i april 2009. Till höger syns "Kopparmärra".

Centrumhuset är ett kontors- och affärshus vid Östra Hamngatan 52 i kvarteret Vattenkällan i centrala Göteborg. Byggnaden uppfördes 1936-1940 för Brand- och Lifförsäkrings AB Svea och Försäkrings AB Nornan. Arkitekt var Nils Einar Eriksson. Trappstegsformad byggnad med tre våningar mot Kungsgatan och sex mot Östra Hamngatan-Larmgatan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1935 sålde Fastighets AB Centralen sin fastighet till Försäkrings AB Svea Nornan, omfattande Östra Hamngatan 52, Kungsgatan 61, 63, 65 och Östra Larmgatan 17, 19, 21. Bakom försäljningen låg Cosmoramabolaget, vilka som villkor för försäljningen angav att ingen biograflokal fick förekomma i byggnaden. I hörnbutiken åt Kungsportsplatsen startade Ralph Rilton 1938 en modefirma, vilken 1940 följdes av Göthbergs textilfirma. Den av Göthberg & Co ägda Restaurang Bäckakällan kom 1963 därefter, vilken från 1966 drevs i AB ICA-restaurangers regi. Götabanken tog över lokalen 1975. Butiken i hörnet åt Kungsgatan innehades först av Hasselblads Livsmedelshandel, därefter av en av modekedjan Hennes (senare del av Hennes & Mauritz) göteborgsfilialer. Åt Kungsportsplatsen låg Bäcksins kemikalieaffär, liksom firman Carl Johnsson ("Kalle Knäck"). Presentaffären Lido fanns här med innehavaren Helge Heyman, senare en resebyrå. Ewertz Konsthandel startade på Östra Larmgatan och flyttade därefter till Kungsgatan 60, därefter Centrumhuset Östra Larmgatan 19. Ytterligare verksamheter åt Kungsgatan har varit; Perssons Garn, Kid Barnkläder och juvelerare Jarl Sandin. I hörnet vid Östra Larmgatan fanns firma Bröderna Lindstrand under många år. Här såldes möbler och leksaker i en avdelning och musikinstrument i en annan. År 1954 övertogs lokalerna av textilfirman Eklund & Co. Därefter följde Malmsjös Musikhandel samt Mellgrens Antikvariat (1965; grundat 1911) och vidare Erdmanns Musikaffär.[1]

Den tidigare passagen genom huset, mellan Kungsgatan och Larmgatan, har satts igen. Byggnaden är ett mycket tidstypiskt exempel på 1930-talets funktionalism i Göteborg. Exteriören har kvar sin ljusa, slätputsade fasad och tidstypiska detaljer som takterrass, balkong och lackade fönsterbågar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 101
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 119
  • Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 52
  1. ^ Gulin, Sven (1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. Libris 164478. ISBN (Inb.)  s. 313f

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]