Östra Hamngatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östra Hamngatan
Östra Hamngatan.JPG
Östra Hamngatan i riktning mot Lilla Bommen (2010).
Namn efter Östra Hamnkanalen
Namngiven 1815
Tidigare namn Ostre Hambnan, Lilla Hamnen, Östre Lille Hambnen
Läge
Plats Nordstaden/Inom Vallgraven, Göteborg
Sträckning Lilla Bommen
Kungsportsplatsen
Längd 330 meter
Kungsportsbron och Östra Hamngatan.
Medicinhistoriska museet i Oterdahlska huset vid hörnet Östra Hamngatan/Spannmålsgatan.
Hallska huset vid Östra Hamngatan 19. Huset byggdes 1759–62 som engelsk reformert kyrka och bostadshus. John Hall den äldre lät i anslutning till huset uppföra den "Hallska teatern".

Östra Hamngatan är en cirka 330 meter[1] lång gata i stadsdelarna Nordstaden och Inom Vallgraven i Göteborg. Gatan sträcker sig från Lilla Bommen vid Göta älv till Kungsportsplatsen, och ingår i det stora restaurang- och shoppingdistrikt som finns i centrala Göteborg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen var detta två parallella gator på varsin sida om Östra Hamnkanalen, och de hade först namn efter kanalen: Ostre Hambnan (1621-1639), Lilla Hamnen (1644), Östre Lille Hambnen (1669) och slutligen Östra Hamngatan (1815).

Först år 1837 fick den västra sidan av Östra Hamngatan trottoar av gråstenshällar, lagd av den danske stensättaren Ludvig Kragh. De planterade träden längs kanalen togs bort 1850, då man den 8 februari[2] beslutat att bygga om kajerna med granit.[3]

De äldre husen på gatans östra sida förstördes vid branden 1792, och på den västra vid branden 1802. Efter detta byggdes husen helt i sten. År 1805 tillkom stenpelare och järnlänkar, som skydd för åkande och gående utmed kanalsidan. Tidigare svarade trädplanteringar för skyddet.[4]

Den ursprungliga Köpmansgatubron var byggd i trä. Men år 1712 beslöts av magistraten att en välvd stenbro "över Östra lilla hamnen i Köpmangatans sträckning" skulle uppföras. Murargillet lämnade ett anbud, som prutades ned till 900 daler silvermynt. Ett kontrakt upprättades den 28 mars 1712, och som entreprenörer anlitades murarmästarna Greger Deber och Olof Larsson. I slutet av april 1713 kunde de anmäla, att bron var färdig, vilket efter besiktning godkändes av magistraten.[5]

Kanalen som fanns mellan Brunnsparken och Södra Hamngatan lades igen under år 1861, och Östra Hamngatan utsträcktes samma år över Brunnsparkens västra sida. Den 27 januari 1861 började de fyra broarna över den norra delen av Östra Hamnkanalen att rivas, samtidigt stöttades denna nya gatudel med tre nybyggda broar.[6] Den gamla Lejonbron vid Brunnsparken raserades 1864 och 1883 invigdes en ny bro i järn, Fontänbron. Under senare delen av 1800-talet utvecklades Östra Hamngatan till Göteborgs förnämsta handelsgata. I bottenvåningarna till de flesta husen inreddes butikslokaler och i de högre våningarna blev det affärs- och kontorslokaler.[7]

Östra Hamnkanalens södra del — från Stora Hamnkanalen till Vallgraven (egentligen Lilla Nygatan) vid Kungsportsplatsen — lades igen år 1899, då den ökande trafiken krävde mer utrymme. Kostnaden för det arbetet uppgick till 320 000 kronor, varav enskilda tomtägare svarade för cirka 75 000 kronor.[8] Stensättningen 1899 av gatan kostade 16 500 kronor.[9] Arbetet med att lägga igen kanalens norra del — räknad från Göta älv vid Lilla Bommen till Stora Hamnkanalen — påbörjades i maj 1936 och avslutades den 18 augusti samma år. Samtidigt hade man då även raserat de sammanlagt sex broar som spände över den norra delen, vid: Norra Hamngatan, Köpmansgatan, Postgatan, Kronhusgatan, Spannmålsgatan och Kanaltorget (vid Lilla Bommens Hamn). Totalt fanns det tio broar över Östra Hamnkanalen.[10] Östra Hamnkanalen uppmättes år 1900 till en längd av 762 meter.[11]

Mitt för Sillgatan (nuvarande Postgatan) fanns sedan början av 1700-talet en brunn med pumpanläggning, där allmänheten kunde hämta sitt dricksvatten.

Under 1600- och 1700-talen hade kvarteren kring Östra Hamngatan och upp emot Lilla Bommen många bryggerier (rotarna 15—28, enligt indelningen fram till 1657). Exempelvis: Borgmanska bryggeriet; Stockmanska Bryggeriet; Thimska Bryggeriet; Williamsonska Bryggeriet och Åkerhögs Bryggeri.[12]

Den 29 oktober 1970 beslöts att spårväg skulle framdragas i Östra Hamngatan, mellan Brunnsparken och Lilla Bommens Torg till en kostnad av 1 588 000 kronor,[13] och i juli 1971 började spårvagnarna på linje 5 att trafikera det nya dubbelspåret.[14]

Den 31 maj 1976 invigdes USA:s nya generalkonsulat på Östra Hamngatan 53.[15]

Byggnader och handelshus längs gatan[redigera | redigera wikitext]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Handelshus[redigera | redigera wikitext]

  • F. W. Hasselblad - vid Östra Hamngatan 3 låg Hasselbladhuset, uppfört 1875.
  • Handelstidningens hus - vid Östra Hamngatan 12, hörnet Spannmålsgatan. Här bodde tidningsmannen S A Hedlund och här höll GHT till, fram till 1876.[17][18]
  • "Bolanderska huset" - vid Östra Hamngatan 14, efter färgerifabrikör Nils Magnus Bolander (1723–97). Här fanns klädesfärgeri från 1714–94. Huset uppfördes i slutet av 1600-talet som skepparegård, brann ner 1794 och återuppbyggdes år 1799.
  • James Dickson & Co - på Östra Hamngatan 17 låg kontoret till detta handelshus, (1870-tal).
  • Nicolaus Hultman, snickarmästare - han var Östra Nordstadens främsta tomtuppköpare kring sekelskiftet 1800, och ägde flera ödetomter bland andra Östra Hamngatan 18-20.
  • J. A. Kjellberg & Söner - ett handelshus, grundat 1779, på Östra Hamngatan 19, (1870-tal).
  • J. Dahlander & Co - på Östra Hamngatan 30 låg deras butik för tapeter och rullgardiner, med mera. År 1850 hade firman anlagt Sveriges äldsta tapetfabrik, (1870-tal).
  • J. A. Brobergs Cigarraffär - flyttade från Östra Hamngatan 33 till Östra Hamngatan 40 år 1897. Var kvar på denna adress till huset revs år 1972. Företaget finns fortfarande i kvarteret - i själva Arkaden.
  • "Stibergs hörna" - en välkänd tobakshandlare på hörnet Södra Hamngatan/Östra Hamngatan 36, (1870-tal).
  • Denninghoffska huset - vid Östra Hamngatan 40 - Grosshandlaren Wilhelm Denninghoff köpte en fastighet på denna adress. Rev huset och uppförde år 1882 "en ovanligt vacker byggnad". Aktiebolaget Göteborgs Arkader, med Gustaf Bolander i spetsen, köpte fastigheten i slutet på 1890-talet.
  • J. A. Wettergren & Co - vid Östra Hamngatan 41 hade de sin butik, (1870-tal).
  • Ferd. Lundqvist & Co - hade sin bosättningsaffär i fastigheten Östra Hamngatan 42, (1870-tal).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 119
  3. ^ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, red. Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s.87 + s. 109
  4. ^ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 50
  5. ^ Göteborgs historia: Grundläggningen och de första hundra åren: Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del II:II] professor Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935, s. 493. Magistratens protokoll: 29 febr., 3, 10, 17, 28 mars 1712, 30 apr., 11 maj 1713.
  6. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 142
  7. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.45 + s.55-56
  8. ^ Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 55
  9. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 217
  10. ^ Synade samlingar : Göteborgsbilder från två sekel, red. Jenny Johansson, Göteborgs stadsmuseum, Fälth & Hässler 2006 ISBN 978-91-85488-87-2 s. 36-37
  11. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 8
  12. ^ Bryggare och bryggerier i Göteborg före 1810, [Bilaga till Bryggerinäringen i Göteborg del I], Stig Dymling, Göteborg 1961 s. 29-33
  13. ^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
  14. ^ GP, 16 juli 1971.
  15. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 61.
  16. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 14
  17. ^ Östra Nordstaden i Göteborg, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1973.
  18. ^ Vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1942.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 110-113. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]