Hennes & Mauritz
| H & M Hennes & Mauritz AB | |
 |
|
| Org.nr | 556042-7220 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: HM B |
| Huvudkontor |  Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Stefan Persson Styrelseordförande Karl-Johan Persson Koncernchef Vd |
| Bransch | Mode |
| Produkter | Kläder |
| Antal anställda | ~161 000 - November 2016 |
| Historia | |
| Grundat | 1947 |
| Grundare | Erling Persson |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 222,87 miljarder SEK inkl. moms |
| Rörelseresultat | ▲ 106,18 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 18,64 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 98,58 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 61,24 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Moderbolag | Ramsbury Invest AB |
| Dotterbolag | Fabric Scandinavien Rowells |
| Övrigt | |
| Webbplats | HM.com |
| Fotnoter | Siffror från 2016 års rapport.[1] |
H & M Hennes & Mauritz AB, förkortat H&M, är ett svenskt börsnoterat detaljhandelsföretag i konfektionsbranschen med huvudkontor på Mäster Samuelsgatan 46 A i Stockholm. Företaget har omkring 161 000 anställda och cirka 4 400 butiker i 64 länder;[2][3] e-handel i 35 länder[4].
2016 uppgick omsättningen inklusive moms till SEK 223 miljarder.[5] Mätt i antalet butiker 2015, är H&M världens största butikskedja för kläder, före konkurrenterna Gap och Zara.[6] Företagets affärsidé är "mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt"[7].
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås 1947. Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss Handels AB som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder.
Den första butiken utanför Sveriges gränser öppnade 1964 i Norge. År 1967 etablerade sig företaget i Danmark, som tredje försäljningsland. 1974 börsintroducerades H&M på Stockholmsbörsen. År 1976 öppnades den första H&M-butiken i Storbritannien, som 2006 passerade Sverige som H&M:s näst största marknad. H&M finns sedan 1978 i Schweiz och 1980 i Tyskland. Den tyska marknaden är idag överlägset störst och svarar för ungefär en tredjedel av försäljningen.
Hennes & Mauritz köpte 1980 det Boråsbaserade postorderföretaget Rowells. Mellan 1988 och 2000 drev H&M även lågpriskedjan Galne Gunnar.
Under 1990-talet expanderade klädkedjan till Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna samt Österrike och 1998 startades internetförsäljning.
Den 31 mars 2000 öppnade H&M sin första butik utanför Europa på Fifth Avenue på Manhattan i New York i USA. Detta följdes av etablering i Spanien samma år, Italien, Polen, Portugal och Tjeckien 2003, Kanada och Slovenien 2004. I augusti 2004 öppnas H&M:s 1000:e butik, i Boulogne-sur-Mer i Frankrike.
År 2005 öppnas de första butikerna i Irland och Ungern samt på USA:s västkust i San Francisco. Ett år senare inledde H&M franchiseverksamhet i Mellanöstern, i Dubai och Kuwait. Franchising gäller endast i Mellanöstern och utökades till Qatar 2007, Bahrain, Egypten, Oman och Saudiarabien 2008 samt Libanon 2009.
H&M öppnade under 2007 en ny butikskedja – COS Collection of Style – med ett nytt modekoncept i ett högre prissegment för att locka nya kundgrupper. COS har idag ett flertal butiker utspridda i Europas större städer.
Samma år öppnade H&M butiker i Hongkong och Shanghai, Kina, samt i Grekland och Slovakien.
Sedan våren 2008 äger H&M det svenska modeföretaget Fabric Scandinavien, som driver butikskedjorna Weekday och Monki. Fabric Scandinavien designar och säljer även flera egna modevarumärken, bland annat Cheap Monday.[8]
I april 2008 utsåg Financial Times H&M till Europas starkaste varumärke före bland annat Carrefour och IKEA.
H&M öppnade under hösten 2008 två butiker i Tokyo, Japan. Våren 2009 skedde etablering i Ryssland och första butiken öppnades i Moskva.
År 2012 introducerades en ny butikskedja med namnet & other stories i ett högre prissegment än H&M:s vanliga butiker.[9]
Den 1 augusti 2013 öppnade H&M internetförsäljning i USA.[10]
Hållbar utveckling[redigera | redigera wikitext]
En undersökning från Greenpeace 2011 visade att 4 av 6 testade H&M-klädesplagg innehöll kemikaliegruppen nonylfenoletoxylater, som i vatten omvandlas till det mycket giftiga ämnet nonylfenol[11]. Efter en publik kampanj riktad mot H&M, meddelade företaget att de kommer att fasa ut användningen av alla farliga kemikalier ur hela produktionskedjan till 2020 senast. H&M åtog sig även att se till att deras underleverantörer offentliggör vilka farliga kemikalier som släpps ut från de fabriker där kläderna produceras[12].
Miljömässigt ansvarstagande[redigera | redigera wikitext]
Företaget producerar årligen en hållbarhetsrapport (Conscious Actions Sustainability Report) som pekar på deras utveckling och förbättringar. I rapporten redogörs handlingar samt program för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling benämns även som Corporate Social Responsibility (CSR).[13] H&M har nyligen startat en kampanj som heter Don't let fashion go to waste. Kampanjen innebär att samtliga H&M butiker skall ha en återvinningslåda där använda, slitna och/eller omoderna textilier/kläder insamlas för återanvändning, i retur får kunden en rabattkupong till inhandling av nya kläder. Detta har gjort eftersom mycket av textilierna/kläderna faktiskt kan återanvändas, det är också ett sätt för H&M att ta ansvar för miljön.[14]
H&M:s 7 ståndpunkter[redigera | redigera wikitext]
H&M har satt upp 7 ståndpunkter som de arbetar för att upprätthålla.
- Erbjuda mode för medvetna kunder
- Välja och belöna ansvarstagande partners
- Vara etiska
- Klimat-smarta
- Reducera, återanvända, recirkulera
- Använda naturresurser på ansvarsfullt sätt
- Styrka samhällen[15]
Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]
- Erling Persson (till 1982)
- Stefan Persson (1982-1998)
- Fabian Månsson (1998-2000)
- Rolf Eriksen (2000-2009)
- Karl-Johan Persson (från 1 juli 2009)
Designsamarbeten[redigera | redigera wikitext]
Under 2000-talets första årtionde uppmärksammades H&M för sitt samarbete med världskända designers och popstjärnor. 2004 gjorde Karl Lagerfeld en kollektion åt H&M, och 2005 var det Stella McCartneys tur. Påföljande år, 2006, gjordes en kollektion av Viktor & Rolf och hösten 2007 släpptes en kollektion av Roberto Cavalli. 2008 var det Rei Kawakubo som var gästdesigner och 2009 var det Matthew Williamson. Dessutom har popdrottningen Madonna samarbetat med H&M. Inför hennes The Confession Tour sommaren 2006 gjordes en specialdesignad "tracksuit" och våren 2007 släpptes kollektionen M by Madonna. H&M har även släppt en badräktskollektion i samarbete med Kylie Minogue.[10] Den 14 november 2009 lanserades en samarbetskollektion med Jimmy Choo.[16] Nästa lanseringen ägde rum i början av december 2009 med designern och modehuset Sonia Rykiel som formgav en underklädskollektion åt H&M. Ett samarbetet med Lanvin släpptes under hösten 2010. Kollektionen bestod till stora delar av färgstarka festklänningar.[17] 2011 gjorde Versace en kollektion för H&M som innehöll damkläder, herrkläder och heminredning.[18] I slutet av november 2011 presenterade H&M att nästa designersamarbete blir med italienska Marni. Kollektionen släpptes den 6 mars 2012.
- Karl Lagerfeld, 2004
- Stella McCartney, 2005
- Viktor & Rolf, 2006
- Madonna, 2006 och 2007
- Roberto Cavalli, 2007
- Kylie Minogue, 2007
- Rei Kawakubo, 2008
- Matthew Williamson, 2009
- Jimmy Choo, 2009
- Sonia Rykiel, 2009
- Lanvin, 2010
- Elin Kling, 2011
- Versace, 2011
- Marni, 2012
- Maison Martin Margiela, 2012
- Isabel Marant, 2013
- Alexander Wang, 2014
- Balmain, 2015
- Kenzo, 2016
- Zara Larsson, 2017
H&M:s julaffischer[redigera | redigera wikitext]
Nästan varje jul genomför H&M en reklamkampanj med kända kvinnliga modeller, skådespelare och sångare klädda i H&Ms damunderkläder. Dessa kampanjer har väckt kraftig kritik.[19][20][21] Kritikerna har betraktat kampanjerna som kvinnoförnedrande och pornografiska, men det har även hävdats att vissa affischer utgjort en trafikfara.[22]
Modeller som medverkat genom åren
- 1990: Elle Macpherson, modell.
- 1991: Cindy Crawford, modell.
- 1992: Naomi Campbell, modell.
- 1993: Anna Nicole Smith, modell.
- 1994: Bridget Hall, modell.
- 1995: Joan Severance, skådespelare.
- 1996: Natasha Henstridge, modell.
- 1997: Georgina Grenville, modell, Sophie Dahl, modell.
- 1998: Kylie Minogue, sångare.
- 1999: Amber Valetta, modell.
- 2000: Claudia Schiffer, modell.
- 2001: Bridget Fonda, skådespelare.
- 2002: Izabella Scorupco, skådespelare.
- 2003: Naomi Campbell, modell, Angie Everhart, modell, Daniella Pestova, modell.
- 2004: Ingen underklädeskampanj.
- 2005: Ingen underklädeskampanj.
- 2006: Emmanuelle Béart, skådespelare.
- 2007: Isabeli Fontana, modell.
Butiker[redigera | redigera wikitext]
Källa:[1] | Källa (franchisebutiker):[23] | Per 2013-12-31 | * = Franchisebutiker | ** = Inkluderad i Kinas siffror.
Afrika[redigera | redigera wikitext]
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Egypten |
5 | * | * |
 Marocko |
1 | * | * |
 Sydafrika |
|
||
| Totalt | 6st | — | — |
Asien[redigera | redigera wikitext]
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Bahrain |
3 | * | * |
 Förenade Arabemiraten |
14 | * | * |
 Hongkong |
13 | ** | ** |
 Indien |
▲ (2015) | — | — |
 Indonesien |
1 | * | * |
 Israel |
14 | * | * |
 Japan |
▲ 39 | ▲ 2,804 miljarder SEK | ▲ 988 |
 Jordanien |
1 | * | * |
 Kina |
▲ 205 | ▲ 5,957 miljarder SEK | ▲ 5 985 |
 Kuwait |
8 | * | * |
 Libanon |
5 | * | * |
 Malaysia |
▲ 7 | ▲ 379 miljoner SEK | ▲ 374 |
 Oman |
2 | * | * |
 Qatar |
2 | * | * |
 Saudiarabien |
23 | * | * |
 Singapore |
▲ 6 | ▲ 573 miljoner SEK | ▲ 349 |
 Sydkorea |
▲ 16 | ▲ 736 miljoner SEK | ▲ 606 |
| Totalt | 358 st | 10,499 miljarder SEK | 8 302 anställda |
Europa[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
.jpg)
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Belgien |
▲ 73 | ▲ 2,847 miljarder SEK | ▲ 1 935 |
 Bulgarien |
▲ 11 | ▲ 220 miljoner SEK | ▲ 221 |
 Danmark |
▲ 97 | ▲ 3,694 miljarder SEK | ▲ 1 529 |
 Estland |
▲ 3 | ▲ 35 miljoner SEK | ▲ 82 |
 Finland |
▲ 58 | ▲ 2,054 miljarder SEK | ▲ 1 074 |
 Frankrike |
▲ 197 | ▲ 8,893 miljarder SEK | ▲ 5 646 |
 Grekland |
▲ 27 | ▲ 799 miljoner SEK | ▲ 598 |
 Irland |
▲ 19 | ▲ 524 miljoner SEK | ▲ 293 |
 Italien |
▲ 116 | ▲ 4,529 miljarder SEK | ▲ 2 897 |
 Kroatien |
▲ 13 | ▲ 564 miljoner SEK | ▲ 295 |
 Lettland |
▲ 3 | ▲ 108 miljoner SEK | ▲ 94 |
 Litauen |
▲ 2 | ▲ 36 miljoner SEK | ▲ 64 |
 Luxemburg |
▬ 10 | ▼ 346 miljoner SEK | ▲ 154 |
 Nederländerna |
▲ 130 | ▼ 5,581 miljarder SEK | ▲ 2 482 |
 Norge |
▲ 114 | ▼ 4,432 miljarder SEK | ▲ 1 784 |
 Polen |
▲ 122 | ▼ 2,598 miljarder SEK | ▲ 5 176 |
 Rumänien |
▲ 28 | ▲ 720 miljoner SEK | ▲ 680 |
 Ryssland |
▲ 51 | ▲ 2,208 miljarder SEK | ▲ 1 097 |
 Schweiz |
▲ 87 | ▼ 5,108 miljarder SEK | ▼ 1 928 |
 Serbien |
▲ 2 | ▲ 59 miljoner SEK | ▲ 66 |
 Slovakien |
▬ 13 | ▲ 311 miljoner SEK | ▲ 178 |
 Slovenien |
▬ 12 | ▼ 389 miljoner SEK | ▼ 129 |
 Spanien |
▲ 156 | ▲ 4,997 miljarder SEK | ▲ 3 440 |
 Storbritannien |
▲ 245 | ▼ 8,835 miljarder SEK | ▲ 5 789 |
| Sverige |
▬ 177 | ▲ 6,652 miljarder SEK | ▲ 6 868 |
 Tjeckien |
▲ 38 | ▲ 691 miljoner SEK | ▲ 709 |
 Turkiet |
▲ 20 | ▲ 661 miljoner SEK | ▲ 864 |
 Tyskland |
▲ 418 | ▲ 26,208 miljarder SEK | ▲ 13 389 |
 Ungern |
▲ 33 | ▲ 625 miljoner SEK | ▲ 398 |
 Österrike |
▲ 72 | ▲ 4,024 miljarder SEK | ▲ 1 881 |
| Totalt | 2 347 st | 98,748 miljarder SEK | 61 740 anställda |
Oceanien[redigera | redigera wikitext]
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Australien |
▲ 22 (2017)[24] | ||
 Nya Zeeland |
▲ 1 (2017)[25] | ||
| Totalt | 23 st | — | — |
Nordamerika[redigera | redigera wikitext]
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Kanada |
▲ 66 | ▼ 2,713 miljarder SEK | ▼ 1 188 |
 Mexiko |
▲ 3 | ▲ 280 miljoner SEK | ▲ 130 |
 USA |
▲ 305 | ▲ 13,001 miljarder SEK | ▲ 8 203 |
| Totalt | 374 st | 15,994 miljarder SEK | 9 521 anställda |
Sydamerika[redigera | redigera wikitext]
| Land | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
 Chile |
▲ 1 | ▲ 232 miljoner SEK | ▲ 191 |
 Peru |
|
||
| Totalt | 1 st | 232 miljoner SEK | 191 anställda |
Franchise[redigera | redigera wikitext]
| Länder | Antal butiker | Försäljning | Antal anställda |
|---|---|---|---|
|
▲ 110 | ▲ 2,394 miljarder SEK | ▲ 669 |
| Totalt | 110 st | 2,394 miljarder SEK | 669 anställda |
Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]
Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning[26].
H&M Foundation och Global Change Award[redigera | redigera wikitext]
I samband med företagets 60-årsjubileum år 2007 grundade ägarfamiljen (Stefan Persson med flera) stiftelsen H&M Conscious Foundation med en donation på drygt 1 miljard kronor. Sedan år 2002 hade företaget samverkat bland annat med organisationen WaterAid för att bistå med rening och tillgängliggörande av dricksvatten i världens vattenfattiga regioner och detta samarbete har fortsatt via denna stiftelse kompletterat av ytterligare samarbetsparter.[27] 2015 valde man att förenkla dess namn till H&M Foundation. 2013 utlyste stiftelsen en förfrågan till allmänheten att rösta på tre huvudområden för stiftelsens vidare verksamhetsinriktning[28], vilket resulterade i områdena för hållbar textilåtervinning, vatten och jämställdhet. Dessutom har stiftelsen en extrafond för olika nödhjälpsinsatser i världen och stödjer utbildningsprojekt.
Tillsammans med Hong Kongs myndigheters fond för textilforskning och The Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel (HKRITA) inledde stiftelsen ett flerårigt forskningsprojekt för att finna tekniker för återvinning av kläder av blandade textiltyper. År 2015 skapade man även det internationella utvecklingspriset Global Change Award, som sedan våren 2016 årligen i Stockholm utdelar ett pris på 1 miljon euro till fem individer/grupper med innovativa lösningar eller forskningsprojekt inom området textilåtervinning och hållbar miljöutveckling. Utöver en internationell expertjury får allmänheten i världen även här rösta på ett årligt urval av nominerade kandidater till priset.[29]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”H&M Full year report 2016”. https://about.hm.com/en/media/news/financial-reports/2017/1/2441626.html.
- ^ Fakta om H&M, HM.com
- ^ ”hm.com/about”. http://about.hm.com/en/About/facts-about-hm/about-hm/hm-group.html#cm-menu. Läst 16 december 2014.
- ^ ”H & M Hennes & Mauritz AB Full-year report” (på en). about.hm.com. https://about.hm.com/en/media/news/financial-reports/2017/1/2441626.html. Läst 7 februari 2017.
- ^ [1]
- ^ ”Nu är H&M störst”. Dagens Nyheter. 28 augusti 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=821414&rss=145.
- ^ ”Om H&M - Mode och kvalitet till bästa pris”. H&M. http://about.hm.com/sv/About/facts-about-hm/about-hm/business-concept.html. Läst 13 juli 2015.
- ^ Pressrelease från H&M
- ^ Artikel i Göteborgs Posten
- ^ [a b] "Fakta om H&M" i PDF-format
- ^ http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/Dirty-Laundry-2-Hung-Out-to-Dry/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://web.archive.org/web/20110923215323/http://about.hm.com/gb/corporateresponsibility/greenpeace__Greenpeace.nhtml. Läst 22 september 2011.
- ^ ”Vad är CSR?”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528005512/http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer-loensamma-affaerer/csr-laes-haer-vad-det-innebaer/. Läst 27 maj 2014.
- ^ ”Long Live Fashion”. http://www.hm.com/se/longlivefashion.
- ^ Gamre, Line. ”H&M – DET ANSVARSFULLA FÖRETAGET?”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3567309&fileOId=3567311. Läst 27 maj 2014.
- ^ ”HM - press release”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 20 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090620102927/http://www.cisionwire.se/h---m-hennes---mauritz-ab/jimmy-choo-sprider-lyx-och-glamour-pa-h-m-i-host. Läst 17 juni 2009.
- ^ Pressrelease H&M 2009-12-02
- ^ DN - Versace designar åt H&M
- ^ ”H&M återupplivar julmodellen”. Barometern. 22 november 2006. http://www.barometern.se/noje_o_kultur/mingel/hm-aterupplivar-julmodellen(54223).gm. Läst 13 mars 2013.
- ^ Berg, Erik (10 december 2003). ”Därför förstör jag H&M:s affischer”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article10418699.ab. Läst 13 mars 2013.
- ^ ”Reklam”. Göteborgs universitetsbibliotek. http://www.ub.gu.se/kvinn/fragelada/reklam.xml. Läst 13 mars 2013.
- ^ AB 1999-01-17: Anna Nicoles uppgång och fall
- ^ ”Hitta butik”. HM.se. http://www.hm.com/se/store-locator.
- ^ ”STORE LOCATOR / Australia” (på engelska). H & M Hennes & Mauritz AB. http://www.hm.com/au/store-locator. Läst 23 juli 2017.
- ^ ”STORE LOCATOR / New Zeeland” (på engelska). H & M Hennes & Mauritz AB. http://www.hm.com/nz/store-locator. Läst 23 juli 2017.
- ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014.
- ^ WaterAid, om H&M Conscious Foundation-arbetet
- ^ Miljö&Utveckling 21 oktober 2013, "Kunder bestämmer riktning på H&M:s CSR-satsning"
- ^ The Global Change Award
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Burén, Anna (2003). ”Här sys våra kläder: bildreportage från en fabrik i Istanbul som syr kläder åt H&M”. Amazon : feministiskt fanzine 2003, 11,: sid. 16-20. Libris 9212654
- Carlström, Carina; Packalén Leif, Thorvall Kerstin (2002). Världen i din ficka: fattiga sömmerskor och rika företag. Stockholm: Federativ. Libris 8395426. ISBN 91-86474-38-3
- Pettersson, Bo (2001). Handelsmännen: så skapade Erling och Stefan Persson sitt modeimperium. Stockholm: Ekerlid. Libris 8381881. ISBN 91-88595-90-0
- Steinwall, Carin; Crona Åsa (1989). Moderouletten: hur Hennes & Mauritz tog hem högsta vinsten. Stockholm: Bonnier. Libris 7147693. ISBN 91-0-047618-8 (inb.)
- Wingborg, Mats (2006). Rapport # 1 - Hennes & Mauritz: infrastruktur för granskning och förbättring av arbetsvillkoren i leverantörsfabrikerna. Stockholm: Rena kläder. Libris 10291445
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
|||||||
|
|||||
