Chamfolket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Chamkvinnor från Vietnam som utför en traditionell dans.
Muslimsk chamkvinna från Vietnam.

Chamfolket är en austronesisk folkgrupp i Sydostasien som bor i området mellan Kampong Cham i Kambodja och An Giang i Vietnam, men även i Laos, Thailand och Malaysia. Chamfolket är ättlingar till befolkningen i kungariket Champa, och talar det malajo-polynesiska språket cham.

De flesta cham är muslimer och de utgör kärnan i de thailändska och kambodjanska muslimska befolkningsgrupperna, men det finns även hinduiska cham, och tidigare, före mötet med islam (den första härskaren över Champa som konverterade till islam gjorde det på 1600-talet), var en form av shaivism den dominerande religionen. En del cham är också buddister.

Cham var av traditionen en matrilinjär kultur, där arv passerade från mor till dotter.[1] På grund av detta antogs år 1499 en lag i Vietnam som förbjöd äktenskap mellan chamkvinnor och vietnamesiska män, oavsett klasstillhörighet.[2][3][4][5][6] I Vietnam utfärdades också en order om att döda alla cham i närheten av huvudstaden.[7]

Både hinduiska och muslimska cham har upplevt religiös och etnisk förföljelse och begränsningar för sin tro under den vietnamesiska regeringen. Den vietnamesiska staten konfiskerar chamfolkets egendom och förbjuder chamer att utöva deras religiösa övertygelse. Hinduiska tempel har förvandlats till turistmål, tvärtemot önskemål som chamfolket framfört. Under 2010 och 2013 inträffade flera incidenter i byarna Thành Tenn och Phuoc Nhon där chambefolkning mördades av vietnameser. Under 2012, stormade den vietnamesiska polisen en moské i byn Chau Giang och uppges där ha stulit en generator, samt våldtagit flickor tillhörande befolkningsgruppen cham.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M. B. Hooker, Institute of Southeast Asian Studies (2002). Law and the Chinese in Southeast Asia. Institute of Southeast Asian Studies. sid. 75. ISBN 981-230-125-9. http://books.google.com/books?id=jzuKi8RWYy0C&pg=PA75&dq=confucian+cham+women+marry&hl=en&ei=nh3QTaXLAtLpgQePhKTLDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CDsQ6AEwAQ#v=onepage&q&f=false. Läst 15 maj 2011 
  2. ^ Ben Kiernan (2009). Blood and Soil: A World History of Genocide and Extermination from Sparta to Darfur. Yale University Press. sid. 111. ISBN 0-300-14425-3. http://books.google.com/books?id=Bc30ytJmwzMC&pg=PA111&dq=forbade+cham+women+marry+vietnamese&hl=en&ei=43UrTf6aKcK78ga41NjsAQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCoQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false. Läst 9 januari 2011 
  3. ^ Văn Tài Tạ (1988). The Vietnamese tradition of human rights. Institute of East Asian Studies, University of California. sid. 137. ISBN 1-55729-002-4. http://books.google.com/books?id=6qqaAAAAIAAJ&q=forbade+everyone,+%22from+princes+down+to+the+common+people,%22+from+marrying+women+of+the+Cham+race,239+it+was+also+based+on+national+security&dq=forbade+everyone,+%22from+princes+down+to+the+common+people,%22+from+marrying+women+of+the+Cham+race,239+it+was+also+based+on+national+security&hl=en&ei=g40rTZv4GcH38Abnh8T_AQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCMQ6AEwAA. Läst 9 januari 2011 
  4. ^ Barbara Watson Andaya (2006). The flaming womb: repositioning women in early modern Southeast Asia. University of Hawaii Press. sid. 82. ISBN 0-8248-2955-7. http://books.google.com/books?id=tClCMl7hswQC&pg=PA82&dq=forbade+cham+women+marry+vietnamese&hl=en&ei=43UrTf6aKcK78ga41NjsAQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CDkQ6AEwAw#v=onepage&q&f=false. Läst 9 januari 2011 
  5. ^ Yale University, Southeast Asia Studies (1985). The Vietnam forum, Issues 5-7. Council on Southeast Asia Studies at Yale University. sid. 28. http://books.google.com/books?id=f3FuAAAAMAAJ&q=from+wedding+women+of+the+Cham+race,35+it+was+also+based+on+national+security+considerations&dq=from+wedding+women+of+the+Cham+race,35+it+was+also+based+on+national+security+considerations&hl=en&ei=jY0rTez5F8KB8gbpqPWGAg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCgQ6AEwAA. Läst 9 januari 2011 
  6. ^ Teresa A. Meade, Merry E. Wiesner-Hanks (2006). A companion to gender history. Wiley-Blackwell. sid. 332. ISBN 1-4051-4960-4. http://books.google.com/books?id=Ilqhy4Z3iwEC&pg=PA332&dq=forbade+cham+women+marry+vietnamese&hl=en&ei=43UrTf6aKcK78ga41NjsAQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CC8Q6AEwAQ#v=onepage&q&f=false. Läst 9 januari 2011 
  7. ^ Victor B. Lieberman (2003). Strange parallels: Southeast Asia in global context, c 800-1830, Volume 1 (illustrated). Cambridge University Press. sid. 381. ISBN 0-521-80496-5. http://books.google.com/books?id=nZNHHDMqiZgC&pg=PA381&dq=confucian+cham+women+marry&hl=en&ei=nh3QTaXLAtLpgQePhKTLDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDYQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false. Läst 15 maj 2011 
  8. ^ Mission to Vietnam Advocacy Day (Vietnamese-American Meet up 2013) in the U.S. Capitol. A UPR report By IOC-Campa. Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]