Christer Fåhraeus

Från Wikipedia
Christer Fåhraeus
Född15 maj 1965
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragForskare och entreprenör
Känd förGrundare av Cellavision AB, Flatfrog AB, Anoto AB, EQL Pharma AB mfl bolag

Lars Christer Fredrik Fåhræus, född 15 maj 1965 i Uppsala, är en svensk uppfinnare och entreprenör verksam inom IT- och läkemedelsområdena.[1]

Christer Fåhraeus, som är uppvuxen i Linköping, gjorde värnplikten vid Tolkskolan.[2] Efter drygt två års studier i matematik, fysik och teknisk fysik vid Lunds universitet/LTH övergick han till läkarlinjen.[3] Efter fem terminer på läkarlinjen började han doktorera i neurofysiologi med inriktning på neurala nätverk och matematiska modeller för inlärning i nervsystemet. Under doktorandtiden startade han företaget Cellavision AB (1994), grundat på idén att använda artificiella neurala nätverk för att automatiskt klassificera vita blodceller, och senare också Anoto Group AB (1996). Efter slutförda forskarstudier avlade han doktorsexamen i fysiologi. Fåhraeus fick 1991, direkt efter starten på sina forskarstudier, ett Graduate Scholarship till UCSD där han avlade civilingenjörsexamen (MS) i Bioengineering (1992-1994). I San Diego läste han bland annat alla kurser i Neurocomputing som erbjöds. Fåhraeus har också en kandidatexamen i matematik.

Christer Fåhraeus promoverades i maj 2002 till teknologie hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola, som en av de yngsta promovendi någonsin.[3]

Den 14/2 2022 meddelade nyhetstjänsten Rapidus grundare och ägare att han sålt verksamheten till Christer Fåhreus.

Utmärkelser och ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Christer Fåhraeus: ”Jag struntar i ägarintresset.” Arkiverad 27 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Affärsvärlden 2002-05-03
  2. ^ Orton, Frank, & Sven-Ivan Sundqvist, red (2011). Sigge och hans 1000 elever: Tolkskolan i Uppsala 1957-1989. Stockholm: SIS ägarservice 
  3. ^ [a b] Christer Fåhreus blir hedersdoktor i Lund Arkiverad 12 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik 2002-05-31
  4. ^ Möller, Daniel (2021). Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2021. sid. 193. ISBN 978-91-985286-3-3 .