Christin Ljungqvist
| Christin Ljungqvist | |
 Christin Ljungqvist, 2014. | |
| Född | Marie Christin Ljungqvist 7 december 1983 Onsala församling, Hallands län |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet |  Sverige |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 2012- |
| Genrer | Ungdom Roman Skräck |
| Noterbara verk | Kaninhjärta |
| Make/maka | Kristoffer Nilsson |
| Webbplats | christinljungqvist.se |
Marie Christin Ljungqvist, född 7 december 1983 i Onsala församling i Hallands län,[1] är en svensk författare, mest känd för sin debutroman Kaninhjärta. Hon har gett ut fyra romaner för ungdom med inslag av skräck och fantasy. 2015 tilldelades hon Göteborgs Stads författarstipendium.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Christin Ljungqvist föddes i Onsala församling utanför Kungsbacka. Hon har senare varit bosatt i Göteborg[2] och därefter åter flyttat söderut – till Fjärås.[3] Uppväxten i Vallda menar hon har varit avgörande både för henne som författare och som person,[4] och Donna Tartts Den hemliga historien gav henne konkret inspiration till vad en författare kan göra.[5]
Redan som trettonåring drömde Ljungqvist om att bli författare, men det skulle dröja fjorton år innan hon fick sitt debutmanus antaget.[6] Hon drömde även om att bli proffsviolinist och hon brukar måla.[7] Hon har till exempel själv gjort illustrationerna till sin bok Fågelbarn.[8]
Christin Ljungqvist har en yngre syster[9] och en yngre bror. Syskonskap är något som spelar stor roll i hennes romaner.[10]
Ljungqvist har arbetat i bokhandel och bland annat hållit kurser i skrivande på Skrivarakademin i Göteborg.[11] Tidigare har Ljungqvist haft ett flertal olika arbeten, bland annat i storkök och som truckförare.[12] Hon har också själv gått skrivarkurser, bland annat vid Bona folkhögskola och Skrivarakademin i Stockholm.[13] Ljungqvist är verksam som skribent på en digital byrå[14]
Ljungqvists böcker har övernaturliga inslag och hon beskriver sig själv som spöktroende.[15]
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Christin Ljungqvist debuterade 2012 med boken Kaninhjärta, en genreöverskridande roman som lästs av såväl unga som vuxna.[2] Boken blev i medierna bland annat beskriven som egensinnig spökhistoria, psykologisk thriller, mörkt familjedrama,[16] kriminalhistoria[17] och tonårsroman.[18] Huvudpersonerna – enäggstvillingarna Mary och Anne – kommer liksom Christin från Vallda, men de rymmer en sommar hemifrån och dras in i ett medialt sökande efter en försvunnen liten flicka.[17] De döda kan tala genom Mary, och Anne är den som lyssnar. Ett spöke varnar Anne för att Mary vill dö och Anne börjar vaka över sin syster.[16] Språket beskrivs som känsligt, flödande[16] och tungt,[18] samt "kvickt och vigt, skirt och på samma gång robust".[17]
| Jag älskar Vallda. Min barndom här var magisk. Men just för att det är idylliskt blir kontrasten tydligare och skarpare när det händer något otäckt. |
| – Christin Ljungqvist[19] |
Fågelbarn är titeln på den fristående uppföljaren, ett familjedrama som handlar om Hanna och hennes två äldre bröder Jens och Samuel. Hanna, den perspektivbärande rollfiguren som även figurerade som biperson i Kaninhjärta, kan se de döda och få föraningar om vad som kan hända. Jens är destruktiv och skadar andra människor, bland annat Samuel, och han planerar att skada deras far.[20]
Även denna bok utspelar sig i Vallda. En scen, ett betydelsefullt möte mellan huvudpersonerna och ett spöke, tar plats i ett ödehus som finns på riktigt. I det huset lekte Ljungqvist själv som barn.[19] Rollfiguren Hanna är som författaren själv skulle vilja vara.[8]
I Rävsång återkommer rollfiguren Hanna, men inte i huvudrollen. Boken kretsar istället kring Finn, vars pappa har supit ihjäl sig. Det mystiska finns med även i denna berättelse, i form av saker som försvinner och en märklig huvudvärk hos Finn.[21]
Efter den tredje boken planerade Ljungqvist att arbeta på en retropunk-dystopi.[22] Resultatet blev Vita tigern med inslag av steampunk och dystopi.[23] Boken utspelar sig år 2296, efter en kärnkraftskatastrof och där den 14-åriga huvudpersonen Avalon bor i ett framtida Göteborg.[24]
I början av 2022 kommer Vitormen jagar, denna gång en bok riktad till läsare från 13 år och uppåt och mer lättläst än tidigare verk. Boken är ett verk som blandar skräck med vänskap och tillit, och den är den första volymen i en svit böcker om nordiska väsen.[25]
Christin Ljungqvists böcker har placerats i genren unga vuxna, något som författaren trivs med:
| ” | Man får skriva fartigt utan att väja för tunga ämnen. Det är handlingsdrivet men behöver inte sakna psykologiskt djup. | „ |
| – Christin Ljungqvist[8] | ||
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Kaninhjärta, Gilla böcker, 2013, ISBN 978-91-86634-20-9
- (på danska, i översättning av Nanna Gyldenkærne) Kaninhjerte, Høst, 2013, ISBN 9788763827690
- Fågelbarn, Gilla böcker, 2013, ISBN 978-91-86634-34-6
- Rävsång, Gilla böcker, 2014, ISBN 9789186634605
- Vita tigern, Gilla böcker, 2017, ISBN 978-91-88279-30-9
- "Råbjerg" (novell) i 13 svarta sagor, Swedish Zombie, 2019, ISBN 9789188185693
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Ljungqvist, Marie Christin
- ^ [a b] ”Ljungqvist, Christin”. Gilla Böcker. Arkiverad från originalet den 6 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140306182330/http://www.gillabocker.se/christin-ljungqvist. Läst 29 juni 2014.
- ^ ”Christin Ljungqvist”. linkedin.com. https://se.linkedin.com/in/christin-ljungqvist-4aa21026. Läst §4 december 2021.
- ^ ”Månadens författare - September: Christin Ljungqvist”. Lerums bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2014. https://archive.is/20140701002819/http://bibliotek.lerum.se/web/arena/arkiv-manadens-forfattare. Läst 30 juni 2014.
- ^ ”Christin Ljungqvist”. www.barnensbibliotek.se. https://www.barnensbibliotek.se/forfattare/l/christinljungqvist. Läst 14 december 2021.
- ^ Ljungqvist, Christin. ”So, you wanna be a writer?”. Debutantbloggen. http://debutantbloggen.wordpress.com/2011/11/07/so-you-wanna-be-a-writer/. Läst 29 juni 2014.
- ^ Ljungqvist, Christin. ”Christin Ljungqvist”. Författarcentrum. Arkiverad från originalet den 1 juli 2014. https://archive.is/20140701002940/http://www.forfattarcentrum.se/forfattarformedling/forfattare/3002/Christin+Ljungqvist. Läst 29 juni 2014.
- ^ [a b c] Sundström, Ulla (13 april 2013). ”Spöktron ger ett lugn”. Göteborgs-Posten.
- ^ ”Jag är en stor dagdrömmare”. Amelia. 29 augusti 2013.
- ^ Lisa Bjärbo, Per Bengtsson. Allt vi säger är sant - Syskon (12 juni 2014). www.alltvisager.se. Allt vi säger är sant. Lyssna på programmet URL hämtad 30 juni 2014.
- ^ ”Christin Ljungqvist”. Folkuniversitetet. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714124010/http://www.folkuniversitetet.se/Skolor/Estetiska-skolor/Skrivarakademin-i-Goteborg/Kursledare_test/Christin-Ljungqvist/. Läst 3 juni 2014.
- ^ ”Ljungqvist, Christin 1983 -”. Alex Författarlexikon. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715043536/http://www.alex.se/Alex/?WriterId=6301. Läst 1 juli 2014.
- ^ ”Christin Ljungqvist”. Debutantbloggen. http://debutantbloggen.wordpress.com/tidigare-bloggare/christin/. Läst 29 juni 2014.
- ^ ”Om mig”. Christin Ljungqvist. Arkiverad från originalet den 19 september 2021. https://web.archive.org/web/20210919203106/https://www.christinljungqvist.se/om-mig. Läst 21 september 2021.
- ^ Lindberg, Jonna. ”Christin Ljungqvist”. LitteraturMagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/christin-ljungqvist?section=SKONLITTERATUR. Läst 29 juni 2014.
- ^ [a b c] Näsling, Sanne. ”Christin Ljungqvist: ”Kaninhjärta””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/christin-ljungqvist-kaninhjarta/. Läst 29 juni 2014.
- ^ [a b c] Nelson, Cecilia. ”Christin Ljungqvist - Kaninhjärta”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425012858/http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.923451-christin-ljungqvist-kaninhjarta. Läst 29 juni 2014.
- ^ [a b] Toijer-Nilsson, Ying. ”Mogen känslostudie”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/mogen-kanslostudie_7079229.svd. Läst 29 juni 2014.
- ^ [a b] Görfelt, Gustaf (23 maj 2013). ”Jag har alltid känt att det är något i luften”. Kungsbacka-Nytt.
- ^ Warnqvist, Åsa. ”Språket ger gåshud i kusligt familjedrama”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/spraket-ger-gashud-i-kusligt-familjedrama_8105400.svd. Läst 29 juni 2014.
- ^ ”Rävsång”. Gilla Böcker. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141020045742/http://www.gillabocker.se/ravsang. Läst 9 september 2014.
- ^ Ljungqvist, Christin. ”Vad skrivs det på?”. christinljungqvist.se. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714170259/http://www.christinljungqvist.se/p/pagaende-skrivprojekt.html. Läst 29 juni 2014.
- ^ Sandra (14 maj 2017). ”Författarintervju med Christin Ljungqvist”. Bokkoll.se. Arkiverad från originalet den 21 september 2021. https://web.archive.org/web/20210921124514/http://bokkoll.se/2017/05/14/forfattarintervju-med-christin-ljungqvist/. Läst 21 september 2021.
- ^ ”Bokrecensioner - senaste bokrecensionerna och boktipsen - DN.se - DN.SE”. www.dn.se. https://www.dn.se/om/bokrecensioner/. Läst 21 september 2021.
- ^ Vitormen jagar. https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/vitormen-jagar-9789179874285/. Läst 14 december 2021
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|