Christopher Knudsen

Från Wikipedia
Christopher Knudsen
Född4 oktober 1843[1]
Drammens kommun, Norge
Död28 juli 1915[2] (71 år)
Drammens kommun, Norge
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker, präst
Befattning
Borgmästare i Nedre Eiker (1885–1886)
Suppleant till Stortinget
Stortingets mandatperiod 1892–1894, Drammen (1892–1894)[3]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1895–1897, Drammen (1895–1897)[4]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1898–1900, Drammen (1898–1900)[5]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1900–1903, Tønsberg (1900–1903)[6]
Norges kyrko- och undervisningsminister
Regeringen Michelsen (1905–1906)
Politiskt parti
Høyre
Utmärkelser
Riddare av första klass av Sankt Olavs orden
Redigera Wikidata

Christopher Knudsen, född den 4 oktober 1843 i Drammen, död där den 28 juli 1915, var en norsk präst och politiker.

Knudsen avlade 1867 teologisk examen och utövade 1867-1905 prästerlig verksamhet som kateket i Mandal, kyrkoherde i Nedre Eiker, residerande kaplan i Bragernes och kyrkoherde i Tønsberg; 1876-79 var han därjämte sekreterare i Stavangers missionssällskap. Han var (konservativ) ledamot av stortinget 1895-1900 (för Drammen) och 1900-03 (för Tønsberg). År 1905 blev han statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i Michelsens ministär, men trädde redan i januari 1906 tillbaka, då han inte ville gå in på att besätta de teologiska lärostolarna vid universitetet med män av den nyare kritiska riktningen. I överensstämmelse med Knudsens mening upprättades därefter ett särskilt prästseminarium utanför universitetet ("Menighetsfakultetet"), och de härtill erforderliga medlen skaffades genom enskild insamling. Sommaren 1906 blev Knudsen kyrkoherde i sin födelsestad; vid flera biskopsval fick han ett betydande antal röster. Knudsen var en glänsande talare och utvecklat omfattande litterär verksamhet. Hans broschyr Spredte minder fra 1905 väckte uppmärksamhet inte minst genom sin dristiga rättframhet, som vållade misshag bland diplomaterna och de gamla unionsvännerna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 487, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 30, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 498, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 521, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 544, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 574, läs online.[källa från Wikidata]