Clas Larsson Fleming

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Clas Larsson Fleming.
Litografi av Otto Henrik Wallgren.
Clas Flemings rutnätsplan för Norrmalm (åt vänster), Gamla stan och Södermalm.

Clas Larsson Fleming, född i mars 1592 i Finland, död 26 juli 1644 ombord på sitt fartyg i Kielbukten, var en svensk amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare. Han var far till Barbro Fleming, Herman Claesson Fleming, Lars Claesson Fleming och Göran Claesson Fleming.

Fleming anses tillsammans med Henrik af Trolle och Hans Wachtmeister vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.[källa behövs] Samtidigt blev han medskyldig till regalskeppet Vasas förlisning. Trots att ett stabilitetsprov vid Skeppsbron visade att fartyget var alldeles för rankt lät han fartyget avsegla, mot sin förlisning. Clas Fleming blev även känd som den som genomförde regleringen av Stockholms utbyggnad på malmarna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fleming föddes i Finland 1592. Han deltog i kriget 1612 mot Ryssland där hans agerande uppskattades av konungen. Redan 1620 blev han amiral och spelade fram till sin död en synnerligen viktig roll som organisatör av den svenska flottans modernisering.

1634 utnämndes han till överståthållare i Stockholm och gjorde värdefulla insatser vad gäller stadens planering, bland annat malmarnas gatunät (se även Flemings rutnätsplan).

På 1630-talet grundade han Vira bruk (klingebruk på godset Östanå mellan Åkersberga och Norrtälje) där vapensmeder, sannolikt från trakten av Solingen producerade vapen till 30-åriga kriget

När Konungen i vänlighet ålägger Fleming att besörja klingsmidets införande i Riket, så anlägger han sjelf Vira bruk på sin gård i Riala socken, sedan han sett Konungens förlägenhet med armén, som fördes till Rigas belägring, då värjor måste sammanhämtas ifrån de hemmavarande soldater, för att beväpna de utgående.
Gustav II Adolf, hösten 1621

Vid sidan av sina administrativa gärningar fortsatte han hela tiden sin aktiva tjänst i flottan. 1644 förde han befäl över en flottstyrka han själv till stor del satt samman och som utmärkte sig flera gånger mot danskarna. Efter att ha erövrat Fehmarn 29-30 juni 1644 tillsammans med Lennart Torstenson drabbade han 1 juni samman med den danska kung Kristian V vid denna ö. Striden slutade oavgjort och Fleming drog sig undan till Kielfjorden där han träffades av en förlupen dansk kula som två timmar senare ändade hans liv. För hans förtjänster upphöjdes hans barn i friherrlig värdighet 1651.

Fleminggatan, Stockholm är uppkallad efter Clas Fleming.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift med Anna Göransdotter Snakenborg och tillsammans hade de barnen:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]