Lars Claesson Fleming

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lars Claesson Fleming af Liebelitz. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl.

Lars Claesson Fleming af Liebelitz, född 3 januari 1621 i Norrnäs i Värmdö socken, död 9 mars 1699 i Stockholm, var en svensk friherre, hovrättspresident, riksråd och lagman.[1] Han var son till riksrådet och amiralen Claes Larsson Fleming och Anna Göransdotter Snakenborg. Han är gravsatt i Norrnäsgraven i Värmdö kyrka.

Befattningar[redigera | redigera wikitext]

Återkommen från sina utländska resor, utnämnades han 1649 till kammarherre hos drottning Kristina.[2] Fleming blev 1651 kammarråd och upphöjdes samma år tillsammans med sina övriga syskon i friherrligt stånd. Han utsågs 1652 till landshövding i Stockholms län, och därutöver 1654 även över Uppsala län, en befattning han på egen begäran bytte mot en post som generalguvernör över den Dorpatska kretsen i Livland. Han försvarade 1656 med en liten besättning i elva veckor Dorpat mot ryska armén, men måste slutligen kapitulera.

Fleming utnämndes till överkrigskammarpresident 1657 och president i Dorpats hovrätt 1665. Han var riksråd från 1668 och rikskammarråd från 1676, men deltog på grund av försvagad hälsa under sina senare år sällan i rådets överläggningar.[3] Han var tillfällig president i Kommerskollegium 1679–1681 och lagman i Söderfinne lagsaga från 1680. Han frikallades under sina sista år från alla sina tjänstebefattningar och besökte endast rådets möten då hans hälsa tillät det.[2]

Fleming lät bygga ett mindre stenhus på Blasieholmen, möjligen med Jean de la Vallée som arkitekt samt en ståtlig väderkvarn härintill.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift med Anna Natt och Dag.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Magnus Larsson Fleming

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kort 32368:” (på sv). Verser över enskilda. https://kortkataloger.kb.se/verser/32368/. Läst 28 juni 2018. 
  2. ^ [a b] Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932