Climate Impacts Research Centre

Climate Impacts Research Centre
FörkortningCIRC
Bildad1990; för 34 år sedan (1990)
TypForskningscentrum
Syfte/fokusForskning och utbildning om arktiska och alpina ekosystem.
SäteAbisko, Umeå
PlatsAbisko naturvetenskapliga station
Betjänad regionArktis, Norra Norrland
Officiella språkengelska, svenska
FöreståndareJan Karlsson
HuvudorganInstitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG)
ModerorganisationUmeå universitet
Ansluten tillUniversity of the Arctic
Webbplatswww.arcticcirc.net
Fältförsök vid Torneträsk.
Abisko naturvetenskapliga station vintertid.

Climate Impacts Research Centre (CIRC) är ett forskningscentrum baserat vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, men huvudsakligen verksamt vid Abisko naturvetenskapliga station, som drivs av Polarforskningssekretariatet.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

CIRC:s forskning fokuserar på att öka kunskapen kring hur arktiska och alpina ekosystem fungerar, för att bättre förstå effekter av klimat- och miljöförändringar dessa miljöer, såväl terrestra (landbaserade) som akvatiska (vattenbaserade) ekosystem.

Inom arktisk ekologi bedrivs projekt om bland annat om hur trädgränsen påverkas av uppvärmningen; hur renar påverkar fjällvegetationen, och utbredningen av fiskarter i sjöar och vattendrag – såväl historiskt som i ljuset av klimatförändringar.

Inom biogeokemi studeras bland annat vattendrag i nordliga områden med avseende på emissioner av kol till atmosfären och export av kol till kustområden, samt effekter av tinande permafrosttundran och i annan alpin miljö.

H.M. Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2017/18 tilldelades John Anderson, professor i naturgeografi och paleolimnologi vid Loughborough University i England, som under dessa år kommer att vara gästprofessor vid CIRC.[1] [2]

Större forskningsprojekt[redigera | redigera wikitext]

År 2016 beviljades 37 miljoner kronor över fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för projektet "Climate change induced regime shifts in northern lake ecosystems", med Jan Karlsson som huvudsökande.[3]

Wallenberg Academy Fellows[redigera | redigera wikitext]

För närvarande (2017) är tre unga forskare vid CIRC är också utsedda till Wallenberg Academy Fellows, ett karriärprogram – initierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och sexton universitet i Sverige – som tillhandahåller långsiktig finansiering till de mest lovande unga forskarna inom alla discipliner så att de kan utveckla sina projekt.

  • Ellen Dorrepaal (2012)[4]
  • Jonatan Klaminder (2013)[5]
  • David Seekell (2015)[6]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2002 bedrivs även utbildning vid CIRC, bland annat kurser i Arktisk ekologi, Arktisk geoekologi och Fjällekologi, samt ett tvåårigt masterprogram. CIRC är också anslutet till det nordliga högskolenätverket University of the Arctic.

Historia[redigera | redigera wikitext]

CIRC bildes 1996 och består för närvarande (2017) av ett 50-tal forskare; professorer, forskarassistenter, postdoktorer, doktorander och gästforskare. Merparten av CIRC:s forskare är även affilierade (anslutna) till Arcum, Arktiskt centrum vid Umeå universitet.[7]

CIRC:s förste föreståndare var Reiner Giesler, professor i terrester ekologi, som 2015 efterträddes av Jan Karlsson, professor i naturgeografi med inriktning mot akvatisk biogeokemi.[8]

Publikationer (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Innehavare av H.M. Konungens professur i miljövetenskap utsedd”. Sveriges kungahus. 15 december 2016. Arkiverad från originalet den 15 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170315175337/http://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2016/2016pressmeddelanden/innehavareavhmkonungensprofessurimiljovetenskaputsedd.5.186e1cb158b43194193d9.html. Läst 10 mars 23017. 
  2. ^ ”Prestigefylld miljöprofessur till Umeå universitet”. Umeå universitet. 21 december 2016. Arkiverad från originalet den 15 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170315175704/http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//prestigefylld-miljoprofessur-till-umea-universitet.cid277548. Läst 10 mars 2017. 
  3. ^ ”Fältforskning inom SITES i nytt forskningsprojekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse”. SITES, Swedish Infrastructure for Ecosystem Science. http://www.fieldsites.se/2016/10/21/sv-SE/fältforskning-inom-sites-i-nytt-forskningsprojekt-finansierat-av-knut-och-alice-wallenbergs-stiftels-33849633. Läst 19 juni 2017. 
  4. ^ ”Ellen Dorrepaal – Tinande permafrost påverkar vårt klimat”. Knut and Alice Wallenberg Foundation. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318020537/http://kaw.wallenberg.org/forskning/tinande-permafrost-paverkar-vart-klimat. Läst 19 juni 2017. 
  5. ^ ”Jonatan Klaminder – Beteendestörande ämnens påverkan på ekosystem”. Knut and Alice Wallenberg Foundation. https://kaw.wallenberg.org/forskning/beteendestorande-amnens-paverkan-pa-ekosystem. Läst 19 juni 2017. [död länk]
  6. ^ ”David Seekell – Håller skogssjöars ekosystem på att bryta samman?”. Knut and Alice Wallenberg Foundation. http://kaw.wallenberg.org/haller-skogssjoars-ekosystem-pa-att-bryta-samman. Läst 19 juni 2017. [död länk]
  7. ^ ”Arcum - Affilierade forskare - Naturvetenskap”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170315175137/http://www.arcum.umu.se/affilierade-forskare/naturvetenskap-och-teknik/. Läst 10 mars 2017. 
  8. ^ ”Växthusgaser och produktivitet i akvatiska ekosystem”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170315175834/http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskarportratt/professorer-2012/jan-karlsson. Läst 10 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]