Abisko
| Abisko | |
| Småort | |
 Abisko, sett från berget Nuolja. I förgrunden syns Abisko turiststation och den nedre delen av Abiskokanjonen skymtas, längre bort Abisko Östra. Till vänster i bild syns Torneträsk.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Distrikt | Jukkasjärvi distrikt |
| Koordinater | 68°20′58″N 18°49′53″Ö / 68.34944°N 18.83139°Ö |
| Area | 64 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 142 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,2 inv./hektar |
| Grundad | 1898-1902 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Abisko |
| Postnummer | 981 07 |
| Riktnummer | 0980 |
| Småortskod | S9013[2] |
| Beb.områdeskod | 2584SB112 (2000–)[3] |
| Geonames | 2727664 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Abisko | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Abisko (uttalas [ˈɑːbɪskʊ])[4], nordsamiska Ábeskovvu, är en småort vid sjön Torneträsk i Jukkasjärvi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Ungefär två kilometer väster om byn ligger Abisko turiststation som drivs av Svenska Turistföreningen (STF). För att skilja på dessa platser benämns orten ofta för Abisko Östra. Abisko Östra har järnvägsstation och Abisko turiststation har järnvägshållplats längs Malmbanan.
Den kända vyn av Lapporten, med topparna Tjuonatjåkka och Nissuntjårro, 1 540 respektive 1 721 meter över havet, som är en symbol för entré till fjällvärlden, syns från Abisko. I september 2016 stängde den, för byns storlek, mycket stora livsmedelsbutiken som i första hand levde på gränshandeln med Norge. Polarforskningssekretariatet driver här även en större fältstation, Abisko naturvetenskapliga station. Nära byn ligger Abisko nationalpark och Abiskojaure, båda uppkallade efter orten. I västra Abisko, nära turiststationen, rinner älven Abiskojåkka ut i Torneträsk. Den rinner genom Abiskokanjonen som är en av attraktionerna nära orten.
Kungsleden börjar vid Abisko och sträcker sig över 450 kilometer till Hemavan. Längs Kungsleden finns fjällstugor för övernattning.
Namn[redigera | redigera wikitext]
Byns nordsamiska namn Ábeskovvu betyder ungefär "skogen vid det stora vattnet", där "det stora vattnet" syftar på Abiskojåkka (inte Torneträsk som man skulle tro).[5]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Abiskos historia börjar med byggandet av Malmbanan 1899-1902. Under bygget av Malmbanan var tunneln genom berget Nuolja ett stort projekt och många tunnelbyggnadsarbetare bodde här i flera år. Ett tillfälligt vattenkraftverk anlades i Abiskojåkka för att ge kraft till tunnelbygget. När järnvägen var klar köpte STF ett av husen nära Abiskojåkka och började med att ta emot turister. Sedan dess har turismen varit viktig för byns utveckling.
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
Abisko är mest känd för Nationalparken, Kungsleden och numera för att se norrsken. I Abisko finns Abisko Gränsförsvarsmuseum och Rallarmuseet. I närheten av turiststationen finns en "sameviste", en uppställning av olika typer av förvaringsbyggnader och boningshus som använts av samer i området.
Abisko anses vara en av världens bästa platser för att se norrsken[6], med passande klimat som möjliggör många molnfria och stjärnklara nätter utan mycket ljusförorening och öppen vy mot norr. På berget Nuolja finns Aurora Sky Station, öppnad 2007, som bäst nås med hjälp av linbanan. På stationen finns café och restaurang, men dess främsta syftet är att erbjuda en bra plats att skåda just norrsken. På vintern kan man åka skidor ner från stationen. Aurora Sky Station ägs och drivs av Svenska turistföreningen.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Abiskojokkens kanjon vid turiststationen.
Abisko Östra järnvägsstation.
Järnvägshållplatsen vid Abisko turiststation.
Flygfoto över Abisko från 1994.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Abisko 1990–2015[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 89 | 15# | ||
| 2000 | 68 | 12# | ||
| 2005 | 73 | 11# | ||
| 2010 | 110 | 11# | ||
| 2015 | 131 | 65# | ||
Anm.: Ej småort 1995. Ny småort 2000.
# Som småort. | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 4
- ^ ”Abisko - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/abisko. Läst 19 november 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ ”Svenska turistföreningen”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021215648/http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/upptack/Omraden/Lappland/Fjallstationer/STF-Abisko-Turiststation/Se--Gora/auroraskystation/Night-Visit/. Läst 19 september 2014.
- ^ Statistiska meddelanden. Småorter 1990: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 11 april 1995. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 5 februari 2016
- ^ ”Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0811/LandarealSmaort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Abisko.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
| ||||||||