Conrad Quensel (biolog)

Från Wikipedia
Version från den 5 oktober 2015 kl. 18.56 av Ataraxim (Diskussion | Bidrag) (de är ju redan kursiverade)
För andra personer med detta namn, se Conrad Quensel.

Conrad Quensel, född den 10 december 1767 i Ausås, död den 22 augusti 1806Karlbergs slott, var en svensk naturforskare.

Conrad Quensel var son till Ulrika Benedikta Billberg och kyrkoherden i Ausås, konrektorn vid Malmö skola, Jacob Quensel, som var känd för sina kunskaper i naturalhistorien och en aktiv herrnhutist. Farfadern var astronomen Conrad Quensel.

Quensel blev student i Lund 1783, filosofie magister där 1787 och företog 1789 en resa till Lappland, varifrån han beskrev flera nya insekter. Han blev 1791 amanuens vid Botaniska trädgården i Uppsala, medicine doktor där 1797, intendent för Vetenskapsakademins naturaliekabinett (nuvarande Naturhistoriska riksmuseet) 1798, lärare i kemi och naturalhistoria vid krigsakademien på Karlberg samma år och titulär professor i naturalhistoria och farmaci 1805.

Som intendent för naturaliekabinettet var han speciellt betydelsefull för de detaljerade kataloger han upprättade över samlingarna och den opublicerade historik ("Donationsbok för Kongl. Wettensk. Academiens i Stockholm Naturalcabinet") han skrev om kabinettet och som kom att användas av senare historieskrivare.

Quensel författade största delen av texten till de fyra första banden av Johan Wilhelm Palmstruchs planschverk Svensk botanik (1802-1843) och till första banden av Svensk zoologi (1806).


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Quensel (2), 1904–1926.