Curl (datorprogram)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Curl ("see URL" eller "client for URL"), curl, eller cURL är ett kommandoradsverktyg och programbibliotek för dataöverföring, med stöd för ett tjugotal kommunikationsprotokoll, exempelvis HTTP, FTP, IMAP, POP3 och Telnet. Curl används i kommandoraden eller som skript i till exempel bilar, TV-apparater, routrar, skrivare, ljudutrustning, mobiltelefoner, set-top-boxar och mediaspelare.[1]

Curl är öppen källkod med MIT-licens och består förutom kommandoradsprogrammet curl även av programbibliotek libcurl.[2] Libcurl är skrivet i programspråket C; bindningar till flera språk finns.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

År 1996 ville den svenska programmeraren Daniel Stenberg kunna realtidskonvertera växelkurser genom sin hobbyprojektutvecklade IRC-bot.[4] Tanken var att växelkursdatan dagligen skulle hämtas över webben via HTTP. Genom att vidareutveckla Rafael Sagulas verktyg httpget kunde Stenberg den 8 april 1997 utge HttpGet 1.0.[4] I augusti 1997 bytte projektet namn till urlget 2.0, då fler protokoll än HTTP införts: Gopher och FTP. När ytterligare funktionalitet tillfogats, bland annat stöd för uppladdning, bytte projektet återigen namn, denna gång till curl 4, den 20 mars 1998, som Stenberg räknar som Curl:s födelse.[4]

Uppmärksammande[redigera | redigera wikitext]

I en intervju i samband med open source-konferensen Foss North i Göteborg i maj 2016 påstod Stenberg sig ha lagt cirka 2 timmar om dagen på Curl-utveckling, ungefär 12 000 timmar totalt.[2]

I egenskap av Curl:s skapare tilldelades Daniel Stenberg i oktober 2017 Polhemspriset.[5] Då hade fler än 1600 personer bidragit till Curl:s kodbas, som var vida spridd och användes av bland andra Facebook, Google och Netflix.[6]

I en intervju från oktober 2019 i Dagens Nyheter nämnde Stenberg att han av ett USA-baserat företag "sedan en tid tillbaka" uppbar heltidslön för vidareutvecklandet av Curl.[7]

Protokoll[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2019 hade Curl stöd för följande protokoll[1]: DICT, FILE, FTP, FTPS, Gopher, HTTP, HTTPS, IMAP, IMAPS, LDAP, LDAPS, POP3, POP3S, RTMP, RTSP, SCP, SFTP, SMB, SMBS, SMTP, SMTPS, Telnet och TFTP.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Wget - liknande verktyg skapat omkring samma tid som Curl

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Daniel Stenberg. ”curl://command line tool and library for transferring data with URLs” (på engelska). Arkiverad från originalet den 13 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191013113600/http://curl.haxx.se/. Läst 14 oktober 2019. 
  2. ^ [a b] Simon Campanello (29 maj 2016). ”Finns i nästan allt uppkopplat – så fick svenska hobbyprojektet Curl miljarder användare”. TechWorld. Arkiverad från originalet den 30 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160530133407/http://techworld.idg.se/2.2524/1.659422/svenska-curl-miljarder-anvandare. Läst 14 oktober 2019. 
  3. ^ Daniel Stenberg. ”What does curl do?” (på engelska). Arkiverad från originalet den 3 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190603153656/https://ec.haxx.se/curl-does.html. Läst 14 oktober 2019. ”libcurl is written in traditional and conservative C. Where other languages are preferred, people have created libcurl bindings for them.” 
  4. ^ [a b c] Daniel Stenberg. ”How it started” (på engelska). Arkiverad från originalet den 30 december 2015. https://web.archive.org/web/20151230223524/http://ec.haxx.se/curl-started.html. Läst 14 oktober 2019. 
  5. ^ Per Westergård (16 oktober 2017). ”Årets Polhemspris till Daniel Stenberg”. Polhemspriset. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171016130118/http://www.polhemspriset.se/aktuellt/arets-polhemspris-till-daniel-stenberg/. Läst 14 oktober 2019. 
  6. ^ Kalle Wiklund (17 oktober 2017). ”Daniel Stenberg är årets Polhemsvinnare”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171017131144/https://www.nyteknik.se/innovation/daniel-stenberg-ar-arets-polhemsvinnare-6877937. Läst 14 oktober 2019. 
  7. ^ Linus Larsson (14 oktober 2019). ”Världens största programmerare du aldrig hört talas om”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191014051402/https://www.dn.se/nyheter/sverige/varldens-storsta-programmerare-du-aldrig-hort-talas-om/. Läst 14 oktober 2019. ”Sedan en tid betalar ett USA-baserat företag honom en heltidslön för att utveckla Curl – första gången han kan få betalt för alla timmar. Hur länge det fortsätter får vi se.” 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]