Cybernetik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Cybernetik, kybernetik (av grekiska Κυβερνήτης, "rorsman", besläktat via latin med engelskans govern), är studiet av kommunikation och kontroll, och regelmässig respons, vare sig det gäller levande varelser, maskiner eller organisationer. Till cybernetiken hör ämnen som artificiell intelligens, komplexa system, kontrollsystem, beslutsteori, informationsteori, kunskapsorganisationer, systemteori och simulering.

På svenska används uttrycket styr- och reglerteknik istället för detta begrepp eftersom det tydligare återger målsättningen att styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet efter respons från en respondent. Styr- och reglerteknik beskriver såväl mekaniska och analoga system som elektriska och digitala.

Cybernetiken uppstod i studiet av kontrollsystem, nätverk, matematisk logik och neurovetenskap. I dess moderna betydelse myntades termen av Norbert Wiener, för teleologiska mekanismer. Louis Couffignal lanserade en mer filosofisk definition 1956, som konsten att säkerställa effektiviteten i en handling. Ordet förekommer redan hos Platon i dennes Lagarna för folkstyre.

Som vetenskaplig disciplin ägnar sig cybernetiken åt studiet av system och kontroll i dess abstrakta betydelse. Den är målorienterad och syftar ytterst till mänsklig interaktion i överenskommelser och samarbete.

Begreppet "cybernetisk process" används även för att beskriva med- och omedveten styrningen av hjärnans upplevelseförmåga vid målcoaching.

Cybernetik i science fiction[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Cyberpunk

En aspekt av cybernetiken – interaktion mellan människa och maskin – har blivit central i den litterära genren cyberpunk. Cyberrymden, en term skapad 1982 av cyberpunkspionjären William Gibson, är upphovet till ordledet cyber- för något relaterat till datornätverk eller virtuell verklighet. Notera dock att språkligt sett vore cyberneto- den riktiga formen.

Källor[redigera | redigera wikitext]