Artificiell intelligens

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
I hänvisar hit. Se även AI (olika betydelser).
Artificiell intelligens kan användas för att styra robotar. Roboten ASIMO visas på bilden.

Artificiell intelligens (AI) är intelligens hos maskiner eller programvara. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och dataprogram med intelligent beteende. De flesta AI-forskare och AI-läroböcker definierar detta område som "studiet och utformningen av intelligenta agenter", där en intelligent agent är ett system som är medvetet om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att lyckas. John McCarthy, som myntade begreppet 1955, definierar det som "vetenskapen och tekniken att göra intelligenta maskiner".[1]

AI-forskningen är mycket teknisk och specialiserad, och djupt splittrad i delfält som ofta helt saknar kontakt med varandra.[2] Till en del beror delningen på sociala och kulturella faktorer. Delområden har vuxit upp kring särskilda institutioner och enskilda forskares projekt. AI-forskningen är också kluven av flera tekniska frågor. Vissa delområden fokuserar på att lösa specifika problem. Andra är inriktade på en av flera möjliga metoder, på användningen av ett visst verktyg eller på att utföra speciella tillämpningar.

De främsta problemen (eller målen) för AI-forskningen är bland annat resonemang, kunskap, planering, inlärning, naturlig språkbearbetning (kommunikation), perception och förmåga att flytta och manipulera objekt.[3] Artificiell generell intelligens är fortfarande ett av forskningens långsiktiga mål. Metoder som är vanliga för närvarande populära metoder är statistiska metoder, beräkningsintelligens och traditionell symbolisk AI. Det finns ett stort antal verktyg som används i AI, inklusive versioner av sökning och optimeringslära, logik, metoder baserade på sannolikhet och ekonomi, och många andra. AI-forskningen är tvärvetenskaplig, det vill säga att flera olika vetenskapsdiscipliner och yrken konvergerar, till exempel datavetenskap, matematik, psykologi, lingvistik, filosofi och neurovetenskap samt andra specialiserade områden, som artificiell psykologi.

Forskningsområdet grundades på påståendet att en central egenskap hos människor, nämligen intelligensen, "går att beskriva exakt, vilket gör det möjligt för en maskin att simulera den." Detta väcker filosofiska frågor om själen och om etiken kring att skapa konstgjorda varelser utrustade med människoliknande intelligens, frågor som har tagits upp i myter, fiktion och filosofi sedan antiken. Artificiell intelligens har varit föremål för en enorm optimism, men har också drabbats av häpnadsväckande motgångar. I dag har AI blivit en viktig del av teknikindustrin och utför de tyngsta uppgifterna kring många av de mest utmanande problemen inom datavetenskapen.[4]

AI:s historia[redigera | redigera wikitext]

Tänkande maskiner och artificiella varelser dyker upp i grekiska myter, såsom Talos på Kreta, brons robot av Hefaistos och Pygmalions Galatea. Mänskliga likheter som tros ha intelligens byggdes i varje större civilisation: animerade kultbilder dyrkades i Egypten och Grekland och humanoida automater byggdes av Yan Shi, hjälte av Alexandria och Al Jazari. Det var också allmänt trott att artificiella varelser hade skapats av Geber, Judah Loew och Paracelsus. Under 1800- och 1900-talet hade artificiella varelser blivit ett vanligt inslag i fiktion, som i Mary Shelleys Frankenstein eller Karel Čapek s RUR (Rossum Universal Robots). Pamela McCorduck hävdar att alla dessa är några exempel på en gammal lust, som hon beskriver det, "att skapa gudarna". Berättelser om dessa varelser och deras öden beskriver många av samma förhoppningar, rädslor och etiska frågor som presenteras av artificiell intelligens.

Mekanisk eller "formella" resonemang har utvecklats av filosofer och matematiker sedan antiken. Studien logik ledde direkt till uppfinningen av den programmerbara digitala elektroniska datorn, baserat på arbetet av matematikern Alan Turing och andra. Turings teori om beräkning föreslog att en maskin, genom att blanda symboler så enkelt som "0" och "1", kan simulera varje tänkbar handling av matematiska avdrag. Detta, tillsammans med jämlöpande upptäckter inom neurologi, informationsteori och cybernetik, inspirerade en liten grupp forskare att börja allvarligt överväga möjligheten att bygga en elektronisk hjärna.[5]

Forskningsområdet AI bildades vid en konferens på universitetsområdet av Dartmouth College sommaren 1956. Deltagarna, däribland John McCarthy, Marvin Minsky, Allen Newell, Arthur Samuel, och Herbert Simon blev ledarna inom AI forskningen under många decennier. De och deras elever skrev program som var, för de flesta människor, helt enkelt häpnadsväckande: datorer vann på damspel, löste ord problem i algebra, bevisade logiska satser och talade engelska. I mitten av 1960-talet var forskningen i USA starkt finansierat av Department of Defense [25] och laboratorier hade upprättats runt om i världen. AI:s grundare var djupt optimistiska om framtiden för det nya fältet. Herbert Simon förutspådde att "maskiner kommer att kunna, inom tjugo år, att göra alla arbeten en människa kan göra" och Marvin Minsky höll med och skrev "inom en generation ... problemet med att skapa" artificiell intelligens "kommer i huvudsak att lösas".[6]

De hade misslyckats med att erkänna svårigheten med problem de stod inför. År 1974, som svar på kritiken av Sir James Light och pågående påtryckningar från den amerikanska kongressen för att finansiera mer produktiva projekt, så avbröt den Amerikanska och Brittiska regeringarna all oriktad grundforskning i AI. De kommande åren skulle senare komma att kallas en "AI vinter",[7] en period då finansieringen för AI-projekt var svåra att hitta. 

I början av 1980-talet, var AI forskning återupplivad av den kommersiella framgången för expertsystem, en form av AI-program som simulerade kunskaper och analytiska färdigheter av en eller flera mänskliga experter. År 1985 hade marknaden för AI nått över en miljard dollar. Samtidigt hade Japans femte generations datorprojekt inspirerat de amerikanska och brittiska regeringarna att återställa finansiering för akademisk forskning på området. Men med kollapsen av den Lisp Machine marknaden 1987, föll AI återigen i vanrykte, och en andra, längre AI vinter började. 

Under 1990-talet och i början av 2000-talet, uppnådde AI sina största framgångar, om än något bakom kulisserna. Artificiell intelligens används för logistik, datautvinning, medicinsk diagnos och många andra områden inom hela teknologiindustrin. Framgången berodde på flera faktorer: den ökande datorkraft av datorer (se Moores lag), en större betoning på att lösa specifika delproblem, inrättandet av nya band mellan AI och andra områden som arbetar med liknande problem, och ett nytt åtagande från forskare till fasta matematiska metoder och rigorösa vetenskapliga standarder.

Den 11 maj 1997 blev Deep Blue den första schackspelsystems datorn att slå den regerande världsmästaren i schack, Garry Kasparov. I februari 2011, i en uppvisningsmatch i Jeopardy!, IBM: s fråga svarare, Watson, besegrade de två största Jeopardy mästarna, Brad Rutter och Ken Jennings, med stor marginal. Den Kinect, som ger en 3D kropp-motion gränssnitt för Xbox 360 och Xbox One samt intelligenta personliga assistenter i smartphones, använder algoritmer som framkommit från många år av AI forskning.[8]

AI winter[redigera | redigera wikitext]

AI winter är en period av minskad finansiering och intresset för artificiell intelligens forskning. Termen myntades i analogi med idén om enAtomvinter. Området har upplevt flera "hype cykler". Det fanns två stora "AI winters" i 1974-1980 och 1987-1993 och flera mindre episoder.

Medvetande[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga objektiva kriterier för att veta om en intelligent agent är kännande - att den har medvetna upplevelser. Vi utgår från att andra människor gör, eftersom vi gör och de säger att de gör, men det är bara en subjektiv beslutsamhet. Avsaknaden av några hårda kriterier kallas "hårda problemet" i teorin om medvetandet. Problemet gäller inte bara för andra människor, men också för mer intelligenta djur och AI agenter.

Narrow artificiell intelligens[redigera | redigera wikitext]

"Svag AI", eller "weak AI" är artificiell intelligens som inte uppvisar människo-lik intelligens inom alla områden.[9]

Googles självkörande bil är utrustad med svag artificiell intelligens (weak AI).

Artificiell generell intelligens[redigera | redigera wikitext]

  Artificiell generell intelligens (AGI, strong AI, stark AI) är en hypotetisk artificiell intelligens som uppvisar människo-lik intelligens, det vill säga, som klarar av att utföra vilken intellektuell uppgift som helst som en människa kan utföra.[10] 

Superintelligens[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Superintelligens

Superintelligens (superintelligence) är en hypotetisk agent som besitter intelligens som långt överträffar det av de ljusaste och mest begåvade människors sinnen.[11]

Vänlig artificiell intelligens[redigera | redigera wikitext]

Vänlig artificiell intelligens är superintelligenta artificiella agenter som på ett tillförlitligt sätt implementerar mänskliga värden.[12]

Teknologisk singularitet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Teknologisk singularitet

Om forskningen kring Stark AI producerar tillräckligt intelligent programvara, så kan programvaran kunna programmera och förbättra sig. Den förbättrade programvaran skulle bli ännu bättre på att förbättra sig, vilket leder till rekursiv självförbättring. Den nya intelligensen kan således öka exponentiellt och dramatiskt överträffa människor i intelligens. Science fiction-författaren Vernor Vinge namngav detta scenario "singularitet". Teknologisk singularitet är när accelererande framsteg inom teknologier kommer att orsaka en skenande effekt där artificiell intelligens kommer att överstiga mänsklig intellektuell kapacitet och kontroll, vilket radikalt förändrar eller förstör civilisationen. Funktionerna i en sådan intelligens kan vara omöjliga att förstå vilket gör den teknologiska singulariteten till en händelse där man inte vet vad som händer efter, eftersom händelsen är oförutsägbar och obegriplig.[13]

Ray Kurzweil har använt Moores lag (som beskriver den obevekliga exponentiella förbättring av digital teknologi) för att beräkna att stationära datorer kommer att ha samma processorkraft som mänskliga hjärnor år 2029, och förutspår att singulariteten kommer att ske 2045.[14]

Transhumanism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Transhumanism

Robot designern Hans Moravec, cybernetisten Kevin Warwick och uppfinnaren Ray Kurzweil har förutspått att människor och maskiner kommer gå samman i framtiden som cyborgs som är mer kapabel och kraftfulla än var för sig. Denna idé, som kallas transhumanism, som har rötter i Aldous Huxley och Robert Ettinger, har visats i skönlitteratur också, till exempel i manga, Ghost in the Shell och science fiction-serien Dune.

Edward Fredkin hävdar att "artificiell intelligens är nästa steg i evolutionen", en idé som först föreslogs i Samuel Butlers "Darwin among the Machines" (1863), och har kompletterats av George Dyson i sin bok med samma namn som utgavs 1998.[15]

Stark AI hypotes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Det kinesiska rummet

Searles starka AI hypotes säger att "en lämplig programmerad dator med rätt ingångar och utgångar skulle därmed ha ett sinne på exakt samma sätt människor har hjärnor." John Searle motsäger detta påstående med sitt tankeexperiment Det kinesiska rummet, som säger att man ska titta in i en datorn och försöka hitta var "sinnet" kan vara någonstans.[16]

Etik[redigera | redigera wikitext]

I Mary Shelleys Frankenstein betraktas etiken kring artificiell intelligens som en nyckelfråga: om man kan skapa en maskin som har intelligens, kan den då också känna? Om den kan känna, har den samma rättigheter som en människa? idén diskuteras också i modern science fiction, såsom i filmen AI: Artificial Intelligence, där humanoida maskiner har förmågan att känna känslor. Ämnet, som bl.a. kallas "robot rättigheter", diskuteras för närvarande av till exempel California's Institute for the Future, även om många kritiker anser att diskussionen är för tidig. Ämnet diskuteras djupgående i dokumentärfilmen Plug & Be från 2010.[17]

Existentiell risk[redigera | redigera wikitext]

"The development of full artificial intelligence could spell the end of the human race." - Stephen Hawking[18]

En vanlig oro om utvecklingen av artificiell intelligens är det potentiella hotet det kan innebära för mänskligheten, eventuellt dess existens. Frågan har kommit att få populär uppmärksamhet, särskilt i ljuset av de farhågor från individer som Stephen Hawking, Nick Bostrom,[19] Bill Gates,[20] och Elon Musk.[21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”WHAT IS ARTIFICIAL INTELLIGENCE?”. www-formal.stanford.edu. http://www-formal.stanford.edu/jmc/whatisai/whatisai.html. Läst 14 december 2015. 
  2. ^ ”Machines Who Think”. www.pamelamc.com. http://www.pamelamc.com/html/machines_who_think.html. Läst 15 december 2015. 
  3. ^ ”Computational Intelligence: A Logical Approach”. www.cs.ubc.ca. http://www.cs.ubc.ca/~poole/ci.html. Läst 15 december 2015. 
  4. ^ ”Artificial Intelligence: A Modern Approach”. aima.cs.berkeley.edu. http://aima.cs.berkeley.edu/. Läst 15 december 2015. 
  5. ^ ”Machines Who Think”. www.pamelamc.com. http://www.pamelamc.com/html/machines_who_think.html. Läst 14 december 2015. 
  6. ^ ”A Brief History of Artificial Intelligence”. LiveScience.com. http://www.livescience.com/49007-history-of-artificial-intelligence.html. Läst 14 december 2015. 
  7. ^ ”Artificial Intelligence: A Modern Approach”. aima.cs.berkeley.edu. http://aima.cs.berkeley.edu/. Läst 14 december 2015. 
  8. ^ ”Virtual Personal Assistants & The Future Of Your Smartphone [Infographic”]. http://readwrite.com/2013/01/15/virtual-personal-assistants-the-future-of-your-smartphone-infographic. Läst 14 december 2015. 
  9. ^ ”Strong vs. Weak AI - CRA”. www.math.nyu.edu. http://www.math.nyu.edu/~neylon/cra/strongweak.html. Läst 14 december 2015. 
  10. ^ ”How close are we to creating artificial intelligence? — David Deutsch — Aeon Essays”. Aeon. https://aeon.co/essays/how-close-are-we-to-creating-artificial-intelligence. Läst 14 december 2015. 
  11. ^ ”How long before superintelligence?”. www.nickbostrom.com. http://www.nickbostrom.com/superintelligence.html. Läst 14 december 2015. 
  12. ^ ”Yudkowsky - AI and Global Risk”. www.yudkowsky.net. http://www.yudkowsky.net/singularity/ai-risk. Läst 15 december 2015. 
  13. ^ ”Artificial Intelligence: A Modern Approach”. aima.cs.berkeley.edu. http://aima.cs.berkeley.edu/. Läst 15 december 2015. 
  14. ^ Cadwalladr, Carole. ”Are the robots about to rise? Google's new director of engineering thinks so…”. the Guardian. http://www.theguardian.com/technology/2014/feb/22/robots-google-ray-kurzweil-terminator-singularity-artificial-intelligence. Läst 15 december 2015. 
  15. ^ ”Darwin Among the Machines — [To the Editor of the Press, Christchurch, New Zealand, 13 June, 1863. | NZETC”]. nzetc.victoria.ac.nz. http://nzetc.victoria.ac.nz/tm/scholarly/tei-ButFir-t1-g1-t1-g1-t4-body.html. Läst 15 december 2015. 
  16. ^ Cole, David (2015-01-01). Edward N. Zalta. red. The Chinese Room Argument (Winter 2015). http://plato.stanford.edu/archives/win2015/entries/chinese-room/. Läst 2015-12-15 
  17. ^ ”Content: Plug & Pray Film - Artificial Intelligence - Robots - [[[maschafilm]]”]. www.plugandpray-film.de. http://www.plugandpray-film.de/en/content.html. Läst 15 december 2015. 
  18. ^ ”Stephen Hawking warns artificial intelligence could end mankind - BBC News” (på en-GB). BBC News. http://www.bbc.com/news/technology-30290540. Läst 15 december 2015. 
  19. ^ ”The Doomsday Invention”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/magazine/2015/11/23/doomsday-invention-artificial-intelligence-nick-bostrom. Läst 15 december 2015. 
  20. ^ ”Why Stephen Hawking and Bill Gates Are Terrified of Artificial Intelligence”. The Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/james-barrat/hawking-gates-artificial-intelligence_b_7008706.html. Läst 15 december 2015. 
  21. ^ Gibbs, Samuel. ”Elon Musk: artificial intelligence is our biggest existential threat”. the Guardian. http://www.theguardian.com/technology/2014/oct/27/elon-musk-artificial-intelligence-ai-biggest-existential-threat. Läst 15 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]