DUX

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Dux.
DUX
Dux logo blk wt.jpg
HuvudkontorMalmö
BranschSäng- och möbeltillverkare
ProdukterSängar, Möbler, Sängtillbehör
Antal anställda200
Historia
Grundat1926
GrundareEfraim Ljung
Ekonomi
Omsättning800 miljoner SEK
Övrigt
Webbplatswww.dux.se

DUX är ett svenskt familjeföretag i fjärde generationen som utvecklar, tillverkar och säljer möbler och sängar. DUX grundades i Malmö 1926 av Efraim Ljung. Idag är DUX ett framstående företag när det gäller utveckling kring säng- och sovkomfort med försäljning över hela världen. DUX omsätter i konsumentled cirka 800 miljoner kronor.

DUX huvudkontor finns i Malmö och man har även kontor i Porto, New York och Shanghai. DUX bedriver produktion i Sverige såväl som i Portugal.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1924 befann sig den svenske chokladfabrikören Efraim Ljung på affärsresa i Chicago. Efter en lång dag fylld av möten, checkade han in på ett oansenligt men trivsamt hotell i den stora staden. Efraim, som led av reumatism, vaknade pigg och utvilad för första gången på många år. "Hur kan en säng vara så skön?" frågade han sig. Nyfiket tog han fram sin pennkniv och sprättade upp tyget på madrassen. Inuti fann han att sängen var konstruerad av fjädrande stålspiraler. Han sydde ihop tyget igen och begav sig hem till Malmö. Tanken på den fjädrande sängen och goda nattsömnen kunde han inte släppa och kort efter att han återvänt till Malmö övergav han sin verksamhet inom konfektyrbranschen och började experimentera med fjädrande stålspiraler av olika styrka och spänstighet. Två år senare, 1926, grundade Efraim Ljung DUX och lanserade den första DUX-sängen.

Möbeltillverkning[redigera | redigera wikitext]

Bruno Mathsson, "Pernilla 3".
Bruno Mathsson, Jetson 69.

Efraims son Eric Ljung var den som etablerade DUX som möbeltillverkare. Eric hyste ett särskilt intresse för ergonomi och förfinade sin fars spiralkonstruktion så att den gick att anpassa till optimal sittkomfort. Intresset för ”sittandets mekanik” delade Eric med den svenske formgivaren Bruno Mathsson som kom att bli en nära vän och samarbetspartner. Flera andra namnkunniga formgivare knöts till DUX under 1950- och 1960-talen och i DUX namn tillverkades en mängd möbler som är typiska för den tongivande formgivarrörelsen ”Swedish Modern”.

Bruno Mathsson är en av Sveriges internationellt mest kända formgivare och har präglat modern svensk möbeldesign som ingen annan. Under 1960- och 1970-talen hade Bruno Mathsson och DUX ett nära kreativt samarbete vilket gav upphov till flera tidlösa designklassiker – exempelvis fåtöljerna Jetson och Karin. Precis som på DUX, ägnade Bruno Mathsson stor tid åt research och utveckling; ”sittandets mekanik”, kallade han det. En av hans mindre ortodoxa metoder var att sätta sig i en snödriva och studera det avtryck hans kropp hade gjort, för att få fram en perfekt sittkurva.[1]

Under 2000-talet fortsatte utvecklingen av DUXIANA butikskoncept som även vidareutvecklades till en egen hotellkedja med namn Hotel DUXIANA. Flaggskeppshotellet finns i Malmö och drivs i egen regi av DUX.

DUX har tillverkat möbler, i bland annat Sösdala i norra Skåne, sedan början av 1940-talet. Det var Eric Ljung som såg till att DUX en gång i tiden hamnade i Sösdala när han fick tag på en fabrik som var till salu. Det var även Ljung som tog kontakt med Bruno Mathsson. De fick bra kontakt och på den vägen blev det att DUX fick producera hans möbler. Några av de mest populära DUX möblerna är; Fåtöljerna Jetson, Karin, Superspider, stolen Sam samt sofforna Johan och Wind.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

DUX belönades med priset "Årets producent" tack vare samarbetet med Claesson Koivisto Rune på Residence Stora Formpris i november 2017.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hedqvist, Hedvig. Bruno Mathsson - Svenska arkitekter och formgivare 
  2. ^ Här är vinnarna av Residence Stora Formpris 2017”. Residence. 22 november 2017. https://www.residencemagazine.se/har-ar-vinnarna-av-residence-stora-formpris-2017/. Läst 26 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]