Dansk fonologi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Danska är ett indoeuropeiskt östnordiskt språk och är nära besläktat med svenska och norska, och i liten grad med isländska och färöiska. Dansk fonologi är mycket mer komplicerad än vad motsvarande språknivå i andra germanska språk är. Till exempel har danska den så kallade støden för att urskilja ord som är lika men betyder olika saker. Danskan har, i likhet med franska, engelska och nederländska, utvecklat sin fonologi ur adelsmännen[källa behövs], medan den danska ortografin behölls närmare sitt fornnordiska ursprung.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Riksdanskan har 21 konsonanter:

Bilabial Labiodental Alveolar Alveopalatal Palatal Velar Uvular Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil ɡ̊
Frikativ f s ɕ h
Approximant ʋ ʊ̯ ð̞ j ɪ̯ ʁ̞ ɐ̯
Lateral l
Tabell över allofoner
Fonem Uttal
i stavelseansats i stavelsekod
/p/ [pʰ] [bʰ]
/b/ [b̥] [bʰ]
/t/ [tˢ] [d]
/d/ [d̥] [ð̞] efter vokaler,

[d̥] i övrigt

/k/ [kʰ] [ɡ̊]
/ɡ/ [ɡ̊] [ɪ̯] efter främre vokaler,

[ʊ̯] efter bakre vokaler

/f/ [f] [f]
/s/ [s] [s]
/h/ [h]  
/v/ [ʋ] [ʊ̯]
/j/ [j], [ɕ] med [s] eller [tˢ] [ɪ̯]
/r/ [ʁ] [ɐ̯]
/l/ [l] [l]
/m/ [m] [m]
/n/ [n] [n], [ŋ] före /k/, med /g/

Danska allofoner delas upp i 15 konsonantfonem, /p t k b d g m n f s h v j r l/, varav /p t k d g v j r/ har olika uttal i olika stavelseansatser och stavelsekoder.

[ɕ] förekommer endast när /j/ är tillsammans med /s/ och /t/. När [j] inte förekommer efter dessa fonem, kan inte /ɕ/ förekomma på något annat sätt.

När /n/ följs av /g/ blir detta [ŋ], till och med när /n/ följs av /k/ uttalas detta som [ŋkʰ]. Fast i enstaka ord kan detta till och med uttalas som [ŋɡ̊].

När /p, t, k/ är tonlösa och aspirerade i stavelseansats blir dessa som [pʰ, tˢ, kʰ], och i tonande och aspirerade blir de som [b̥ʰ, d̥ˢ, ɡ̊ʰ] (kan dock också uttalas som [b̥, d̥, ɡ̊]).

/b, d, g/ är tonlösa i stavelseansatser: [b̥, d̥, ɡ̊]. I stavelsekoda /d, g/ och ibland /b/ är öppna: [ʊ̯ ð̞ ɪ̯/ʊ̯]. /g/ blir [ɪ̯] efter främre vokaler, [ʊ̯] och [-] efter i och u.

[ʋ, ʁ] kan ha viss friktion, men är vanligast uttalade som mjuka approximanter;

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Modern standarddanska har cirka 20 olika vokalljud. Dessa vokaler visas här nedan i en smal transkription.

Monoftonger av danska vokalljud.