Färöiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Färöiska
Føroyskt
Talas i Färöarna Färöarna
Region Färöarna
Antal talare 45 400[1]
Status ganska stabilt
Klassificering Indoeuropeiska språk

 Germanska språk
  Nordgermanska språk
   Västnordiska språk

    Färöiska
Officiell status
Officiellt språk i Färöarna Färöarna
Språkmyndighet Føroyska málnevndin
Språkkoder
ISO 639-1 fo
ISO 639-2 foe
ISO 639-3 fao
Färöiskan har en rik tradition av folkvisor. Frimärke från 1982 med en vers från visan Harra Pætur og Elinborg.

Färöiska (føroyskt, uttalas [ˈføːɹɪst] eller [ˈføːɹɪʂt]) är en del av den västnordiska språkfamiljen, som omfattar isländska, färöiska, det utdöda språket norn och till viss del norska (då mer några norska dialekter och nynorska än bokmål). Den nordiska språkfamiljen tillhör den germanska gruppen av de indoeuropeiska språken. Liksom isländska har färöiska utvecklat sig från de gammalnorska dialekterna som nybyggarna under vikingatiden hade med sig från västra Norge.

Färöiska talas av ungefär 75 000 människor, först och främst av de 48 000 invånarna på Färöarna, där det har varit officiellt språk sedan 1937. Färingar och islänningar kan till viss grad förstå varandra, men inte utan problem. Eftersom färingarna lär sig danska i skolan har gøtudansk uppstått. Skandinaver med viss kunskap i nynorska kan även förstå skriven färöiska, medan det för skandinaver oftast inte är möjligt att förstå isländska utan undervisning.

Den sista andelen färöisktalande är utflyttade färingar, varav de flesta av dessa bor i Danmark. I Norge bor det mellan 500 och 1 000 etniska färingar, medan 330 är bosatta på Island.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Senast på 900-talet ska språket ha varit relativt likt i hela Norden, även om vissa dialektvariationer fanns. Dessa blev mer och mer distinkta, och man kunde börja att dela in dialekterna i tre huvudgrenar; västnordiska i Norge, Island och de övriga öarna i Nordatlanten; östnordiska i Danmark, Sverige och i vissa områden på den östra sidan av Östersjön, samt gutniska på Gotland. Övergången mellan de olika grupperna efter geografi var inte klart markerade, och följde inte de politiska gränserna.

Det gamla norska skriftspråket gick under, och blev länge ersatt av danska, och även färöiska blev i många hundra år bevarat endast genom muntligt tal. Husaviksbrevet, daterat till år 1407, är den sista färöiska skriften på över 300 år. Historiskt är färöiska ett mellanting mellan isländska och västnorska dialekter, som från mitten av 1800-talet utvecklades till ett skriftspråk. Under den första halvan av 1000-talet blev Färöarna underlagda den norska kronan som ett län. 1380 inlemmades Färöarna i Danmark-Norge. Danskan blev ganska snart administrationsspråket. Färöiska förblev en talad dialekt, medan skriftspråket förblev danska. I avsaknad av skriftliga källor vet man inte riktigt hur färöiska utvecklades under denna period, men man vet att språket började att gå skilda vägar från det norska språket, och blev därmed distinktare.

Jens Christian Svabo (17461824) från 1770-talet och utöver gjorde sina nedteckningar av färöiska dikter, och skrev ett utkast för en ordbok, så fanns det inte något skriftligt material mellan åren för Svabos arbete och 1407. I nationalromantiken som började strax efter, började man, som på många andra platser i Norden, att samla in den lokala folkkulturen, som på Färöarna bestod av dikter, folksånger och sagor. Viktiga namn i denna period var Henrik Schröter (17711851) och V. U. Hammershaimb (18191909). Ortografin förbättrades och en språkinlärning skapades. En färöisk dikt trycktes i en svensk tidskrift 1814. Det var den första gången en färöisk text trycktes, tidigare uppteckningar av färöiska var handskrivna.

Skolplikten som infördes 1844 försvagade det färöiska språkets ställning ytterligare, och det saknades fortfarande färöiskt material.

Som skriftspråk[redigera | redigera wikitext]

Hammershaimb var en av pionjärerna bakom utvecklingen av det färöiska skriftspråket.

V.U. Hammershaimb utgav en skriftlig standard för färöiska 1854. Även om detta kunde ha varit en möjlighet att skapa en ljudnära ortografi, som i walesiska, valde han att lägga fram en ortografi liknande en obruten skriftlig tradition från det gamla fornnordiska språket. Exempelvis är bokstaven "ð" inte knuten till något fonem (den är stum eller uttalas j eller w beroende på ljuden omkring den). Och även om bokstaven "m" hör till de bilabiala nasala konsonanterna, som den gör på svenska, så hör den i dativsuffixet -inum till den alveolara nasala konsonanten "n" på grund av fonologisk assimilering (bortfall av några bokstäver vid slutet av ett ord i talspråket, exempelvis som fjord i svenska).

Hammershaimbs grammatik möttes av lite motstånd, på grund av att den var så invecklad, och en rivaliserande ortografi skapades av Jakob Jakobsen. Jakobsens version låg närmare det talade språket, men togs aldrig i bruk av majoriteten av färingarna.

På 1880-talet krävde färöiska studenter i Köpenhamn att färöiska skulle vara huvudspråk på ögruppen i Atlanten.

Utgivningen av den första färöiska tidningen startade på 1890-talet. Dikter och pjäser skrivs, till och med antologier, men den första romanen utgavs inte förrän 1909. Ett tidigt exempel på färöisk litteratur är dikten Ormurin langi av Jens Christian Djurhuus.

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Det färöiska alfabetet har 29 bokstäver:

A, Á, B, D, Ð, E, F, G, H, I, Í, J, K, L, M, N, O, Ó, P, R, S, T, U, Ú, V, Y, Ý, Æ, Ø

Noteringar:

  • Ð, ð används aldrig i början av ordet, men kan uppstå i versal form på logotyper och på kartor, som SUÐUROY.
  • Ø, ø kan också skrivas som Ö ö i poetiskt språk, som Föroyar. I handskrift och en del skyltar kan man se Ő ő.
  • Bokstäver som inte finns med i alfabetet kan förekomma i efternamn, till exempel Lützen, Müller och Winther, eller i förnamn, såsom Zacharias. Även x förekom i Hammershaimbs ortografi, som Saxun för byn Saksun.
  • Eftersom man med det färöiska tangentbordet kan skriva med latinskt, engelskt, danskt, svenskt, norskt och finskt tangentbord, så finns inte den fornnordiska och isländska bokstaven þ. I besläktade färöiska ord är bokstaven skriven som t eller som h, och om det är ett isländskt ord som måste transkriberas, används th istället.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Inte helt oväntat är den färöiska grammatiken ganska lik den isländska och fornnordiska.

Böjning[redigera | redigera wikitext]

Läs:

  • hvør, hvat? interrogativpronomen "vem, vad?"
  • ein artikel "en"
  • stórur adjektiv "stor"
  • bátur substantiv "båt"
  • ein stórur bátur - "en stor båt" (maskulinum)
  • ein vøkur genta - en vacker jänta (femininum)
  • eitt gott barn - "ett gott/bra barn" (neutrum)

I plural ser du även hur siffran tvey (2) används.

Singular  ? Maskulinum  ? Femininum  ? Neutrum
Nominativ hvør? ein stórur bátur hvør? ein vøkur genta hvat? eitt gott barn
Ackusativ hvønn? ein stóran bát hvørja? eina vakra gentu hvat? eitt gott barn
Dativ hvørjum? einum stórum báti hvørj(ar)i? einari vakari gentu hvørjum? einum góðum barni
Genitiv hvørs? eins stórs báts hvørjar? einar vakrar gentu hvørs? eins góðs barns
Plural  ? Maskulinum  ? Femininum  ? Neutrum
Nominativ hvørjir? tveir stórir bátar hvørjar? tvær vakrar gentur hvørji? tvey góð børn
Ackusativ hvørjar? tveir stórar bátar hvørjar? tvær vakrar gentur hvørji? tvey góð børn
Dativ hvørjum? tveimum stórum bátum hvørjum? tveimum vøkrum gentum hvørjum? tveimum góðum børnum
Genitiv hvørja? tveggja stóra báta hvørja? tveggja vakra genta hvørja? tveggja góða barna

Läs:

  • (tann/hin) stóri báturin - "(den) stora båten"
  • (tann/hin) vakra gentan - "(den) vackra jäntan"
  • (tað/hitt) góða barnið - "(det) goda/bra barnet"
Singular Maskulinum Femininum Neutrum
Nominativ tann/hin stóri báturin tann/hin vakra gentan tað/hitt góða barn
Ackusativ tann/hin stóra bátin ta/hina vøkru gentuna tað/hitt góða barn
Dativ tí/hinum stóra bátinum tí/hin(ar)i vøkru gentuni tí/hinum góða barninum
Genitiv tess/hins stóra bátsins teirrar/hinnar vøkru gentunnar tess/hins góða barnsins
Plural Maskulinum Femininum Neutrum
Nominativ teir/hinir stóru bátarnir tær/hinar vøkru genturnar tey/hini góðu børnini
Ackusativ teir/hinar stóru bátarnar tær/hinar vøkru genturnar tey/hini góðu børnini
Dativ teimum/hinum stóru bátunum teimum/hinum vøkru gentunum teimum/hinum góðu børnunum
Genitiv teirra/hinna stóru bátanna teirra/hinna vøkru gentunna teirra/hinna góðu barnanna

Personliga pronomen[redigera | redigera wikitext]

Den personliga pronomen i färöiskan är:

Personliga pronomen
Singular 1. 2. 3. m 3. f 3. n
Nominativ eg hann hon tað
Ackusativ meg teg hana
Dativ mær tær honum henni
Genitiv mín tín hansara hennara tess
Plural 1. 2. 3. m 3. f 3. n
Nominativ vit tit teir tær tey
Ackusativ okkum tykkum
Dativ teimum
Genitiv okkara tykkara teirra

Singular

  • Första person: eg [eː] - jag, meg [meː] - mig (ack.), mær [mɛaɹ] - mig (dat.), mín [mʊin] - min
  • Andra person: tú [tʉu] - du, teg [teː] - du (ack.), tær [tɛɹ] - du (dat.), tín [tʊin] - din (gen.)
  • Tredje person maskulinumm: hann [hanː] - han, honom (nom. ack.), honum [ˈhoːnʊn] - honom (dat.), hansara [ˈhansaɹa] - hans (gen.)
  • Tredje person fenininum: hon [hoːn] - hon, hana [ˈhɛana] - henne (ack.), henni [hɛnːɪ] - hon (dat.), hennara [ˈhɛnːaɹa] - hon (gen.)
  • Tredje person neutrum: tað [tɛa] - det (nom., ack.), [tʊi] - det (dat.), tess [tɛsː] - dess (gen.)

Plural

  • Första person: vit [viːt] - vi, okkum [ɔʰkːʊn] - oss (ack., dat.), okkara [ˈɔʰkːaɹa] - vår (gen.)
  • Andra person: tit [tiːt] - du (pl.), tykkum [ˈtɪʰkːʊn] - du (ack., dat., pl.), tykkara [ˈtɪʰkːaɹa] - din (gen., pl.)
  • Tredje person maskulinum: teir [taiɹ]/[tɔiɹ] - dem (m., nom., ack.), teimum [ˈtaimʊn]/[ˈtɔimʊn] - dem (dat.), teirra [ˈtaiɹːa]/[ˈtɔiɹːa] - deras (gen.)
  • Tredje person femininum: tær [tɛaɹ] - dem (f., nom., ack.)
  • Tredje person neutrum: tey [tɛi] - dem (n., nom., ack.)

Den tredje personen i plural neutrum tey används i alla fall där båda kön är nämnda, som

  • teir eru onglendingar - "de är engelsmän" (om män)
  • tær eru føroyingar - "de är färöiskor" (om kvinnor)
  • tey eru fólk úr Evropa - "de är folk från Europa" (båda könen)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ethnologue

Lyssna på färöiska[redigera | redigera wikitext]

UF.fo - Útvarp Føroya (Radio Färöarna)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Färöiska.