Daron Acemoğlu

Från Wikipedia
Daron Acemoğlu
Född3 september 1967[1] (56 år)
Istanbul[2][3]
Medborgare iUSA[4] och Turkiet[5][6][7]
Utbildad vidLondon School of Economics and Political Science
University of York
Galatasarays lyceum
SysselsättningNationalekonom, professor[8][9][10], universitetslärare, författare
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology[10]
London School of Economics and Political Science
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (2005)[11]
John Bates Clark-medaljen (2005)
Heinz I. Eulau Award (2007)[12]
John von Neumann-priset (2007)
Erwin Plein Nemmers Prize in Economics (2012)
Turkiets presidents kultur- och konstpris (2013)
Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2016)
Clarivate Citation Laureates (2022)[13]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Kamer Daron Acemoğlu (uttalas: /ˈadʒemoːlu/) född 3 september 1967 i Istanbul, Turkiet, är en turkisk-armenisk nationalekonom med turkiskt-amerikanskt medborgarskap.

Daron Acemoğlu innehar Charles P. Kindleberger-professuren i tillämpad nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och tilldelades John Bates Clark-medaljen 2005[14]. Han är en av de 10 mest citerade nationalekonomerna [15] i världen enligt IDEAS/RePEc.

Acemoğlu föddes i Istanbul, Turkiet. Han utexaminerades 1986 från Galatasaray Lisesi i Istanbul. Han tog en filosofie kandidat-examen från universitetet i York, Storbritannien och senare en civilekonomexamen i ekonometri och matematisk nationalekonomi vid London School of Economics (LSE) där han 1992 också doktorerade. Han var lektor i nationalekonomi på LSE från 1992 till 1993. 1993 flyttade han sin forskning till MIT i Boston, USA. Han befordrades till professor 2000, och fick titeln "Charles P. Kindleberger professor" i tillämpad nationalekonomi 2004. Han är även knuten till forskningsprogrammet för ekonomisk tillväxt hos Canadian Institute of Advanced Research. Dessutom är han knuten till National Bureau of Economic Research (USA), Center for Economic Performance (USA) och Centre for Economic Policy Research (UK).

Acemoğlus främsta intressen är politisk ekonomi, ekonomisk utveckling, ekonomisk tillväxt, teknikens roll i ekonomin, inkomst och löneskillnader, humankapital och yrkesutbildning, och arbetsmarknadsekonomi. En del av hans verk har koncentrerat sig på den roll som institutionerna har i ekonomisk utveckling och politisk ekonomi.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Munzinger Personen, Daron Acemoglu, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Awarding Turkish President’s Prize to Armenian economist Daron Acemoğlu displeased Turkish officials (på engelska), Armenpress, oktober 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Armenia’s PM meets renowned ethnic Armenian economist Daron Acemoglu (på engelska), Tert.am, 13 december 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Open society a pathway to prosperity (på engelska), The Sydney Morning Herald, 21 januari 2013, läs online, läst: 3 mars 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Forum, BBC Radio, 14 april 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Raw Face of Capitalism, Kremlin Style (på engelska), The New York Times, 6 januari 2011, läs online, läst: 3 mars 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Development Won’t Ensure Democracy in Turkey (på engelska), The New York Times, 5 juni 2013, läs online, läst: 3 mars 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Trade and militarism: The political limits to globalisation (på engelska), 7 mars 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sergi Basco (på engelska), Massachusetts Institute of Technology, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Daron Acemoglu (på engelska), Project Syndicate, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, Internet Archive , läst: 5 april 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.apsanet.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  14. ^ The Man Who Succeeded Gerschenkron Arkiverad 11 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine., EconomicPrincipals.com
  15. ^ 10 mest citerade nationalekonomerna

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]