Dawn (rymdsond)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dawn
Dawn med Vesta och Ceres i bakgrunden
Dawn med Vesta och Ceres i bakgrunden
Status På väg mot mål
Organisation NASA
Större entreprenör Orbital Sciences, JPL, UCLA
Typ Kretsare
Satellit till Vesta sedan Ceres
Uppskjutning 27 september, 2007 (11:34 UTC)
Uppskjutningsfarkost Delta 7925H
Uppdragets varaktighet 8 år
NSSDC-ID 2007-043A
Webbplats Dawn Home
Massa 1,250 kg
Omloppsbanans egenskaper
Excentricitet ~cirkulär
Banlutning Polär

Dawn är en obemannad rymdsond som den 27 september 2007 klockan 13:34, svensk tid, lyfte från Kennedy Space Center, Florida i USA. Sonden ska undersöka de två tyngsta objekten i asteroidbältet, dvärgplaneten Ceres och asteroiden Vesta.

Sonden drivs med hjälp av en jonmotor som gör det möjligt att ändra rymdsondens bana och riktning under uppdragets gång utan att ha med sig stora mängder bränsle.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Uppdragets mål är att undersöka solsystemets allra tidigaste epoker genom att studera två av de största asteroiderna i detalj. Ceres och Vesta har många egenskaper i kontrast med varandra som kan vara resultatet av att de bildats i två olika regioner av solsystemet. Ceres kan ha haft en "kall och blöt" skapelse, som lämnat kvar vatten under dess yta. Däremot verkar Vesta ha haft en "het och torr" skapelse som kan ha orsakat vulkanism.

Status[redigera | redigera wikitext]

Efter raketuppskjutningen från Kennedy Space Center den 27 september 2007 och inledande kontroller av rymdfarkosten startades Dawns jonmotorer den 17 december. Omloppsbanan runt solen förstorades till den grad att den närmade sig planeten Mars, där en förbiflygning med gravitationsslunga gjordes i februari 2009. Under detta första interplanetariska stadium av resan var jonmotorerna igång 270 dygn, eller 85 procent av tiden. Dawn förbrukade endast 72 kilogram drivmedel (xenongas) för att uppnå en hastighetsändring på 1.81 km/s. Den 20 november 2008 gjorde Dawn sin första kursrättningsmanöver (engelska: Trajectory Correction Maneuver; TCM1) genom att driva på med jonmotor 1 i 2 timmar och 11 minuter. Ytterligare en kursrättningsmanöver var planerad i januari 2009, men efter Dawns konjunktion med solen bedömdes den onödig och utfördes aldrig.

Dawn kom närmast Mars den 17 februari 2009, då sonden flög 549 kilometer över Marsytan och genomförde en lyckad gravitationsslunga. Samtidigt försatte sig Dawn i säkerhetsläge, med dataförlust som följd. Två dagar senare var farkosten i normal drift igen. Orsaken till driftstoppet uppgavs vara ett mjukvarufel.

Resan fortsatte utåt och in i asteroidbältet. De första bilderna av Vesta släpptes 3 maj 2011, samtidigt som Dawn började närma sig asteroiden. Dawn nådde Vesta den 16 juli 2011. Rymdsonden planerades lämna asteroiden 26 augusti 2012, men på grund av försening lämnade rymdsonden asteroiden istället först 5 september, med en ny bana mot Ceres. I mars 2015 gick sonden in i omloppsbana runt Ceres.[1] och blev därmed först till en dvärgplanet, eftersom New Horizons som är på väg mot Pluto och dess månar inte når fram förrän i juli 2015.

Också Ceres ska studeras i ungefär ett års tid, tills styrraketernas bränsle tar slut. Därefter förväntas sonden bli kvar i omloppsbana runt Ceres, eftersom dess bana är stabil.[2][3]

Tidtabell över färden[redigera | redigera wikitext]

Resultat från Vesta[redigera | redigera wikitext]

Mätresultaten och fotografierna från studierna av Vesta analyseras fortfarande. Hittills har de bland annat resulterat i en detaljerad kartglob över asteroiden.

Geologisk karta över Vesta baserad på information från Dawn[4]
PIA18788-VestaAsteroid-GeologicMap-DawnMission-20141117.jpg
De äldsta regionerna, med flest kratrar är bruna; områden som påverkats av nedslagen vid Vestas två största kratrar, Veneneia och Rheasilvia har färgats lila[5] respektive cyan.[4] Rheasilvia-kratern (i söder) är mörkblå och omgivande områden ljuslila.[6][7] Områden med nyare nedslagskratrar är gula och gröna till färgen.

Bildgalleri från Dawn besök vid Vesta[redigera | redigera wikitext]

Resultat från Ceres[redigera | redigera wikitext]

Från och med januari 2015 kunde rymdsonden ta fotografier av dvärgplaneten med bättre upplösning än vad som är möjligt för Hubbleteleskopet. Under sina första omlopp runt Ceres, ungefär 22 dygn, ska kartmaterial tas fram motsvarande den geologiska kartan över Vesta. I slutet av april 2015 ska sonden sedan gå närmare dvärgplaneten.[8]

Bildgalleri från Ceres[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Rosetta – rymdsonden som besökt en komet

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elin Pärsson (6 mars 2015). ”Rymdsond har nått fram till dvärgplaneten Ceres”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rymdsond-nar-fram-till-dvargplaneten-ceres_4387435.svd. Läst 10 mars 2015. 
  2. ^ ”Dawn spacecraft gets an eyeful of dwarf planet Ceres” (på engelska). BBC. 19 januari 2015. http://www.bbc.com/news/science-environment-30888818. Läst 19 mars 2015. 
  3. ^ Johan Warell. ”Dawn”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dawn. Läst 19 mars 2015. 
  4. ^ [a b] Williams, D. A.; Yingst, R. A.; Garry, W. B.. ”Introduction: The geologic mapping of Vesta” (på engelska). Icarus "244": sid. 1-12. doi:10.1016/j.icarus.2014.03.001. 
  5. ^ Schäfer, M.; Nathues, A.; Williams, D. A.; Mittlefehldt, D. W.; Le Corre, L.; Buczkowski, D. L.; Kneissl, T.; Thangjam, G. S.; Hoffmann, M.; Schmedemann, N.; Schäfer, T.; Scully, J. E. C.; Li, J. Y.; Reddy, V.; Garry, W. B.; Krohn, K.; Yingst, R. A.; Gaskell, R. W.; Russell, C. T.. ”Imprint of the Rheasilvia impact on Vesta – Geologic mapping of quadrangles Gegania and Lucaria” (på engelska). Icarus "244": sid. 60-73. doi:10.1016/j.icarus.2014.06.026. 
  6. ^ Schäfer, M.; Nathues, A.; Williams, D. A.; Mittlefehldt, D. W.; Le Corre, L.; Buczkowski, D. L.; Kneissl, T.; Thangjam, G. S.; Hoffmann, M.; Schmedemann, N.; Schäfer, T.; Scully, J. E. C.; Li, J. Y.; Reddy, V.; Garry, W. B.; Krohn, K.; Yingst, R. A.; Gaskell, R. W.; Russell, C. T.. ”Imprint of the Rheasilvia impact on Vesta – Geologic mapping of quadrangles Gegania and Lucaria” (på engelska). Icarus "244": sid. 60-73. doi:10.1016/j.icarus.2014.06.026. 
  7. ^ Kneissl, T.; Schmedemann, N.; Reddy, V.; Williams, D. A.; Walter, S. H. G.; Neesemann, A.; Michael, G. G.; Jaumann, R.; Krohn, K.; Preusker, F.; Roatsch, T.; Le Corre, L.; Nathues, A.; Hoffmann, M.; Schäfer, M.; Buczkowski, D.; Garry, W. B.; Yingst, R. A.; Mest, S. C.; Russell, C. T.; Raymond, C. A.. ”Morphology and formation ages of mid-sized post-Rheasilvia craters – Geology of quadrangle Tuccia, Vesta” (på engelska). Icarus "244": sid. 133-157. doi:10.1016/j.icarus.2014.02.012. 
  8. ^ Marc Rayman (29 januari 2015). ”Dawn Tidskrift January 29” (på engelska). NASA. http://dawnblog.jpl.nasa.gov/2015/01/29/dawn-tidskrift-january-29/. Läst 19 mars 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]