De Wallen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
De Wallen
Amsterdam red light district 24-7-2003.JPG

Amsterdams De Wallen, bland annat ökänt som prostitutionsstråk.


De Wallen är det största och mest välkända prostitutionsstråket i Amsterdam. Här bedrivs en stor del av stadens sex- och droghandel, en omdiskuterad verksamhet som även är en av Amsterdams turistmagneter.[1] Verksamheten har en medeltida bakgrund och stängdes tillfälligt 2020, i samband med restriktionerna kring covid-19-pandemin. Staden Amsterdam har planer på att omlokalisera verksamheten till en annan del av Amsterdam.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

De Wallen är beläget vid de båda kanalerna/vägarna Rokin och Damrak i Amsterdam, där floden Amstel en gång flöt fram. Vid de båda vägarnas möte på Dam-torget, byggdes 1270 en bro över floden. Området utvecklades därefter till ett hamnområde, och prostitutionen växte fram som ett resultat.[2] De invallade kanalerna fick namnen De Wallen (Vallarna) och Walletjes (De små vallarna).

Redan på 1600- och 1700-talen när Nederländerna var en stor sjöfartsnation kom sjömännen till stadsdelen för att förlusta sig.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Området ligger alldeles nära centrum och järnvägsstationen och består av gyttriga gator kantade av fönster där de prostituerade bjuder ut sina tjänster, vilket är helt lagligt i landet. Gatorna slingrar sig labyrintlikt mellan höga hus och kanaler.

Här finns också ett stort antal barer och coffee shops. De Wallen och den i landet tillåtna cannisförsäljningen har varit en del av Amsterdams "syndfulla" rykte,[3] vilket lockar en del av stadens besökande turister.[1]

Ren bordellverksamhet är laglig sedan år 2000, dock reglerad.[4] Under 2000-talet har myndigheterna minskat mängden bordeller i området, i ett försök att komma till rätta med avigsidorna med verksamheten.[5] Resultatet är en påbörjad gentrifiering av De Wallen-området,[6] som en följd av en kommunalpolitik med moraliska förtecken. En liknande utveckling har skönjts även schweiziska Zürich, en stad med ett liknande sex- och drogrykte.[7]

Pandemi och stängningsplaner[redigera | redigera wikitext]

2020 stängdes De Wallen, som en del av de allmänna restriktionerna i samband med den pågående covid-19-pandemin; liknande stängningar skedde samtidigt i bland annat grannlandet Tyskland (se artikeln bordell). Stängningen var också följden av staden Amsterdams försök att få bukt med sexbranschens och cannabisförsäljningens avigsidor. Man planerar att flyttade den sexrelaterade verksamheten ut ur stadskärnan, till stor del för att undvika Amsterdams koppling till sexbranschen.[8]

Under hösten 2021 återöppnades delvis De Wallen, sedan pandemirestriktionerna till stor del tagits bort. Planerna till att flytta prostitutionsstråket till ett ännu ej byggt "sexcenter" utanför stadskärnan har mötts från protester, och enligt en enkät bland de prostituerade i De Wallen 2019 var 93 procent emot en flytt. Borgmästare Femke Halsema (den första kvinnan i staden på den posten[1]) menade dock att den planerade flytten även var för de prostituerades eget bästa, så att de i framtiden inte skulle behöva bli måltavlor för turisters hånfulla skratt in genom deras fönster.[9] Sanningen i säkerhetsaspekten ifrågasätts av många prostituerade, som genom fönstret kan bedöma den tänkbara kunden innan dörren till arbetslokalen låses upp. Det planerade sexcentret beräknas stå färdigt inom tre till tio år.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] AFP (4 juli 2019). ”Is this curtains for Amsterdam's famed red light district?” (på engelska). The Citizen. https://www.citizen.co.za/travel/2150454/is-this-curtains-for-amsterdams-famed-red-light-district/. Läst 29 oktober 2021. 
  2. ^ Ditmore, Melissa (2006). Encyclopedia of Prostitution and Sex Work, Volume 1. Greenwood Publishing Group. s. 782. ISBN 978-0313329692.
  3. ^ Dawson, Brit (5 februari 2021). ”Amsterdam sex workers on the ‘disastrous’ Red Light District relocation” (på engelska). Dazed. https://www.dazeddigital.com/life-culture/article/51861/1/amsterdam-sex-workers-on-the-disastrous-red-light-district-relocation. Läst 29 oktober 2021. 
  4. ^ Loxdal, Jonatan (17 maj 2017). ”Samtidigt i Amsterdam: kommunen startar upp en ny bordell”. kit.se. https://kit.se/2017/05/17/87048/samtidigt-i-amsterdam-kommunen-startar-upp-en-ny-bordell/. Läst 28 februari 2018. 
  5. ^ Lundin, Tommy (16 april 2009). ”Tomma bordeller blir Redlight Fashion”. SvD.se. https://www.svd.se/tomma-bordeller-blir-redlight-fashion. Läst 28 februari 2018. 
  6. ^ Devaney, Beulah Maud (15 januari 2016). ”Amsterdam's sex workers: the unlikely victims of gentrification” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/cities/2016/jan/15/amsterdam-sex-workers-unlikely-victims-gentrification-red-light-district. Läst 29 oktober 2021. 
  7. ^ van Liempt, Ilse; Chimienti, Milena (2017-11-02). ”The gentrification of progressive red-light districts and new moral geographies: the case of Amsterdam and Zurich”. Gender, Place & Culture 24 (11): sid. 1569–1586. doi:10.1080/0966369X.2017.1382452. ISSN 0966-369X. https://doi.org/10.1080/0966369X.2017.1382452. Läst 29 oktober 2021. 
  8. ^ Boffey, Daniel (1 februari 2021). ”Amsterdam to move sex workers out of city centre in tourism ‘reset’” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2021/feb/01/amsterdam-to-move-sex-workers-out-of-city-centre-in-tourism-reset. Läst 30 september 2021. 
  9. ^ SBS Dateline (20 oktober 2021). ”Amsterdam’s infamous red-light district under threat”. sid. 4min50s–. https://www.youtube.com/watch?v=2phCYhsp43Y. Läst 29 oktober 2021. 
  10. ^ Pringels, Djanlissa (12 februari 2021). ”Sex Workers Are Not Happy with the Plans for Amsterdam's Red Light District” (på engelska). www.vice.com. https://www.vice.com/en/article/jgqkw4/red-light-district-amsterdam-sex-workers-moved. Läst 29 oktober 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]