2020
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
2020 (MMXX) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- Galway (Irland) och Rijeka (Kroatien) är Europas kulturhuvudstäder under året.
Januari[redigera | redigera wikitext]
.png)
- Coronaviruspandemin 2019–2021: Ett utbrott av coronavirus inträffar i Wuhan i Kina och sprids vidare till andra delar av världen.
- 1 januari – Barnkonventionen blir svensk lag.[1]
- 3 januari – Den iranske generalen Qasem Soleimani dödas i en amerikansk drönarattack mot Bagdads internationella flygplats i Irak.[2]
- 8 januari – Ukraine International Airlines Flight 752 skjuts ner utanför Teheran-Imam Khomeinis internationella flygplats i Iran. Samtliga 176 ombord omkommer.
- 15 januari – Jonas Sjöstedt meddelar att han inte ställer upp till omval som partiledare vid Vänsterpartiets planerade kongress i maj.
- 16 januari – Dmitrij Medvedev avgår som Rysslands premiärminister och efterträds av Michail Misjustin.
- 23 januari – I Girjasmålet får Girjas sameby ensamrätt för upplåtelse av jakt och fiske ovanför trädgränsen inom samebyns område.
- 24 januari – Minst 41 personer dödas i en jordbävning i östra Turkiet. Staden Elâzığ är den som drabbas hårdast av skakningen. Bland omkomna finns invånare från staden Malatya.
- 26 januari
- Björn Goop vinner travloppet Prix d'Amérique tillsammans med Face Time Bourbon, och blir även första svensk att vinna loppet två gånger.
- Kobe Bryant omkommer i en helikopterolycka tillsammans med sin 13-åriga dotter samt sju andra personer ombord.
- 30 januari – Coronaviruspandemin 2019–2021: Världshälsoorganisationen utlyser ett internationellt hälsonödläge med anledning av det pågående utbrottet av covid-19.
- 31 januari – Storbritannien lämnar Europeiska unionen.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 5 februari
- 33 personer omkommer i två laviner i staden Van i Turkiet.
- USA:s senat frikänner president Donald Trump i riksrättsåtalet mot honom.
- 8 februari
- Minst 25 personer dödas i en masskjutning i provinsen Nakhon Ratchasima i Thailand.
- Parlamentsval äger rum i Irland.
- 19 februari – Masskjutningen i Hanau 2020: 11 personer dödas i ett högerextremt terrordåd i staden Hanau i Hessen, Tyskland.
- 24 februari – Attentatet i Volkmarsen 2020: Över 30 skadas, varav sju allvarligt, när en bil körs in i en folkmassa i staden Volkmarsen i Hessen, Tyskland.
- 26 februari – Minst 23 dödas och 189 andra skadas i kravaller i North East Delhi i Indien.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 9 mars
- Coronaviruspandemin 2019–2021: Hela Italiens befolkning placeras i karantän för att förhindra fortsatt spridning av covid-19 i landet.
- New York-börsen noterar det största raset sedan finanskrisen 2008. Raset kopplas bland annat till det pågående coronavirusutbrottets påverkan på världsekonomin, samt ett oljepriskrig mellan Saudiarabien och Ryssland.
- 11 mars
- Guldbron anländer till Stockholm.
- Coronaviruspandemin 2019–2021: Världshälsoorganisationen klassar utbrottet av coronavirus som en pandemi. Samma dag bekräftas det första dödsfallet orsakat av covid-19 i Sverige.
- 12 mars
- Coronaviruspandemin 2019–2021: USA:s president Donald Trump beslutar att flygresor från Europa, med undantag för Storbritannien, till USA stoppas i 30 dagar från och med midnatt den 13 mars.
- Stockholmsbörsen rasar med 11 procent, bland annat till följd av den pågående coronaviruspandemin. Raset är det största i modern tid, och större än raset under svarta måndagen 1987.
- 18 mars – Eurovision Song Contest 2020 ställs in på grund av den pågående coronaviruspandemin.
- 22 mars – En jordbävning på magnituden 5.3 inträffar i Kroatiens huvudstad Zagreb.
- 24 mars – Olympiska sommarspelen 2020 skjuts upp ett år på grund av den pågående coronaviruspandemin.
- 27 mars – Nordmakedonien blir medlem i Nato.
April[redigera | redigera wikitext]
- 4 april – I Storbritannien tillträder Keir Starmer partiledarposten för Labour efter Jeremy Corbyn.
- 6 april – Coronaviruspandemin 2019–2021: Utrikesminister Dominic Raab leder tillfälligt Storbritanniens regering, efter att premiärminister Boris Johnson insjuknat i covid-19 och intensivvårdas.
- 8 april – Senator Bernie Sanders hoppar av sin presidentkampanj i USA, vilket öppnar vägen för Joe Biden till att nomineras till Demokratiska partiets kandidat inför presidentvalet i november 2020.
- 20 april – Råoljepriset i USA, mätt som West Texas Intermediate för leverans i maj, når negativa siffror på grund av minskad efterfrågan på olja under coronaviruspandemin i kombination med höga lagringskostnader för produktionsöverskottet.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 10 maj – Coronaviruspandemin 2019–2021: Antalet personer världen över som bekräftats ha insjuknat i covid-19 överstiger fyra miljoner, enligt siffror från amerikanska Johns Hopkins University.[3]
- 16 maj – Orkanen Amphan drar in över Indien och Bangladesh.
- 22 maj – 97 dödas i en flygolycka i Karachi, Pakistan.
- 25 maj – Den 46-årige afroamerikanen George Floyd dödas i samband med ett våldsamt polisingripande i Minneapolis, Minnesota, USA, vilket ger upphov till omfattande protester mot rasism och polisbrutalitet över hela USA samt andra delar av världen.[4]
- 29 maj – Kultur- och idrottsminister Amanda Lind tillkännager att all elitidrott, inklusive Fotbollsallsvenskan 2020, får återupptas från 14 juni, men utan publik.[5]
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 9 juni – En 37-åring anhålls för dubbelmordet i Linköping 2004 baserat på DNA-släktforskning och familjesökning.
- 10 juni – Åklagare Krister Petersson pekar ut Stig Engström , även känd som "Skandiamannen", som misstänkt gärningsman i mordet på Olof Palme 1986 och lägger samtidigt ner mordutredningen.
- 25 juni – Reaktorn Ringhals 1 får 300 miljoner kronor av Svenska kraftnät i ett unikt avtal för att stabilisera det ansträngda elnätet i södra Sverige.[6]
- 28 juni – Coronaviruspandemin 2019–2021: Antalet bekräftade smittade i covid-19 i världen når 10 miljoner samtidigt som antalet döda beräknas till en halv miljon, enligt siffror från amerikanska Johns Hopkins University.[7]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Tyskland tar över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd efter Kroatien.
- 3 juli – Frankrikes premiärminister Édouard Philippe och hans regering avgår.
- 10 juli – Bulgarien och Kroatien ansluter sina valutor till Europeiska växelkursmekanismen, första steget för att införa euron.
- 13 juli – Kometen Neowise är synlig för blotta ögat i norra Europa.
- 31 juli – 2 personer omkommer och 50 skadas då en tågolycka äger rum i Soure, Portugal när ett höghastighetståg krockar med ett arbetsfordon.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
- 4 augusti – Explosionerna i Beirut 2020: Minst 220 personer omkommer och 5000 skadas då två explosioner inträffar i Libanons huvudstad Beirut. Libanesiska myndigheter uppger att stora mängder ammoniumnitrat som förvarats i en hangarbyggnad i stadens hamn orsakade explosionen.[8]
- 7 augusti – Minst 17 personer omkommer då Air India Express Flight AXB 1344 havererar vid landning på flygplatsen i Kozhikode, Indien.
- 9 augusti – Presidentval äger rum i Vitryssland. Valresultatet leder till omfattande protester och anklagelser om valfusk sedan den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko utropat sig till segrare.
- 11 augusti
- Svjatlana Tsichanouskaja, som ställt upp som kandidat i presidentvalet i Vitryssland 2020, tar sig till Litauen för att sätta sig och sina barn i säkerhet.
- I USA nomineras Kamala Harris till vicepresidentkandidat av Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.
- Coronaviruspandemin 2019–2021: Rysslands president Vladimir Putin tillkännager att landets hälsoministerium har godkänt världens första vaccin mot covid-19 efter mindre än två månaders testning på människor.
- 18 augusti – Malis president Ibrahim Boubacar Keïta avsätts i en oblodig militärkupp.
- 28 augusti
- Japans premiärminister Shinzo Abe tillkännager sin avgång av hälsoskäl. Han efterträds av Yoshihide Suga.
- Våldsamma upplopp sker i Rosengård i Malmö efter att det danska högerextrema partiet Stram Kurs genomfört en otillåten koranbränning och en manifestation mot islam i staden.
September[redigera | redigera wikitext]
Stridigheter uppstår mellan Armenien och Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach, vilket föranleder införandet av undantagstillstånd och militär mobilisering i båda länderna.
- 16 september – Handelsbanken meddelar att de planerar att stänga 180 bankkontor i Sverige.
- 25 september – Bah Ndaw tillträder som Malis tillfälliga president efter en statskupp föregående månad.
- 27 september – Stridigheter uppstår mellan Armenien och Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach, vilket föranleder införandet av undantagstillstånd och militär mobilisering i båda länderna.
- 29 september – Coronaviruspandemin 2019–2021: Antalet döda i covid-19 beräknas till en miljon världen över, enligt siffror från amerikanska Johns Hopkins University.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
Tre personer dödas av en gärningsman i kyrkan Notre Dame de Nice i Nice i Frankrike i ett islamistiskt terrordåd.
- 1 oktober
- Bryan Stevenson, Lottie Cunningham Wren, Nasrin Sotoudeh samt Ales Bialiatski och den belarusiska människorättsorganisationen Viasna tilldelas 2020 års Right Livelihood Award.
- Coronaviruspandemin 2019–2021: USA:s president Donald Trump testas positivt för covid-19.
- 5 oktober – Stockholmsbörsen stänger med ett börsindex (OMXS) på 735, all-time-high, och har därmed återtagit hela kursfallet från coronaviruspandemins början. Förra toppen (732) inträffade 19 februari. Som lägst stod index på 478 den 23 mars.
- 11 oktober – Ett godståg och en passagerarbuss kolliderar i provinsen Chachoengsao i Thailand vilket orsakar minst 18 människors död.
- 13 oktober – Författaren och journalisten Ingrid Carlberg samt författaren, kritikern och översättaren Steve Sem-Sandberg väljs in som ledamöter i Svenska Akademien. De väntas tillträda vid Akademiens högtidssammankomst den 20 december.
- 16 oktober – Den 47-årige historieläraren Samuel Paty mördas av en 18-årig islamistisk terrorist i Conflans-Sainte-Honorine utanför Paris, Frankrike.
- 22 oktober – Landsomfattande protester inleds i Polen sedan det styrande partiet Lag och rättvisa lagt fram planer på stora inskränkningar i landets abortlagstiftning.
- 25 oktober – I Chile hålls en folkomröstning om att byta ut den konstitution som landet haft sedan Pinochets militärdiktatur.
- 29 oktober
- Travhästen Propulsion visas efter utredning vara nervsnittad. Vinstsummor på 26,3 miljoner kronor krävs tillbaka av Svensk Travsport.[9]
- Tre personer dödas av en gärningsman i kyrkan Notre Dame de Nice i Nice, Frankrike i vad som uppges vara ett islamistiskt terrordåd.[10]
- 30 oktober – Minst 116 personer dödas då en jordbävning i östra Egeiska havet drabbar Grekland och Turkiet.
November[redigera | redigera wikitext]
- 2 november
- Fyra personer dödas och 22 skadas då en gärningsman med kopplingar till Islamiska staten öppnar eld i centrala Wien, Österrike. Gärningsmannen skjuts sedan till döds av polis.
- 35 personer dödas och omkring 50 skadas då tre gärningsmän med kopplingar till Islamiska staten öppnar eld vid en bokmässa på Kabuls universitet i Kabul, Afghanistan.
- 3 november – Presidentval äger rum i USA.
- 4 november – Demokraten Sarah McBride blir den förste transpersonen att väljas in i USA:s representanthus i samband med valet i landet.
- 7 november – Baserat på det preliminära resultatet i presidentvalet i USA 2020 förväntas Joe Biden bli USA:s nästa president.
- 11 november – Coronaviruspandemin 2019–2021: Sveriges regering föreslår ett tillfälligt förbud mot servering av alkohol på restauranger och barer efter klockan 22 för att förhindra spridningen av covid-19. Förbudet föreslås gälla från och med den 20 november fram till den 28 februari 2021.
December[redigera | redigera wikitext]
- 1 december
- Sångerskan Nadja Holm vinner finalen av Idol 2020.
- Stavhopparen Armand Duplantis tilldelas 2020 års Bragdguld.
- 8 december – Coronaviruspandemin 2019–2021: Storbritannien inleder sin massvaccination mot covid-19.[11]
- 15 december – Konstvetaren Kirsten Langkilde tvingas avgå som chef för Det Kongelige Danske Kunstakademis Billedkunstskoler efter en kulturskandal.
- 17 december
- Politikern Peter Eriksson meddelar att han lämnar sin post som biståndsminister med omedelbar verkan.
- Finansminister Magdalena Andersson utses till ny ordförande för Internationella valutafondens högsta rådgivande organ (IMFC).[12]
- 24 december – Maia Sandu tillträder som Moldaviens president. Hon blir därmed landets första kvinnliga president.
- 27 december – Vaccination mot Covid-19 i Sverige påbörjas. Cirka 10 000 doser av Pfizer/BioNTechs vaccin fördelas jämnt över landets 21 regioner. Under veckan väntas leverans av ytterligare 80 000 doser vaccin.
- 30 december – Ett jordskred inträffar i Gjerdrums kommun i Norge.
Rörliga högtidsdagar[redigera | redigera wikitext]
Kristendom[redigera | redigera wikitext]
- Fettisdagen: 25 februari
- Påskdagen: 12 april
- Kristi himmelsfärds dag: 21 maj
- Pingstdagen: 31 maj
- Midsommardagen: 20 juni
- Alla helgons dag: 31 oktober
Judendom[redigera | redigera wikitext]
- Rosh hashana (judiskt nyår): 19 september
- Yom kippur (försoningsdagen): 28 september
- Chanukka: 10 december
Islam[redigera | redigera wikitext]
- 1 ramadan: 24 april
- Islamiskt nyår: 20 augusti
Kinesiskt[redigera | redigera wikitext]
- Kinesiskt nyår: 25 januari (råttans år)
Profana dagar[redigera | redigera wikitext]
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
Den amerikanske basketspelaren Kobe Bryant avled 26 januari, 41 år gammal.
- 1 januari – David Stern, 77, amerikansk advokat, kommissarie för National Basketball Association 1984–2014.
- 3 januari
- Qasem Soleimani, 62, iransk general.
- Bo Winberg, 80, svensk gitarrist (The Spotnicks).
- 7 januari – Neil Peart, 67, kanadensisk sångtextförfattare och trumslagare (Rush).
- 9 januari – Mike Resnick, 77, amerikansk science fiction-författare.
- 10 januari – Qabus ibn Said, 79, Omans sultan sedan 1970.
- 12 januari – Roger Scruton, 75, brittisk filosof och författare.
- 16 januari – Christopher Tolkien, 95, brittisk lektor i engelska och författare, son till J.R.R. Tolkien.
- 17 januari – Derek Fowlds, 82, brittisk skådespelare.
- 18 januari – Mary Andersson, 90, svensk författare.
- 25 januari – Holger Romander, 98, svensk jurist och polischef, riksåklagare 1966–1978 och rikspolischef 1978–1987.
- 21 januari – Terry Jones, 77, brittisk komiker, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 26 januari – Kobe Bryant, 41, amerikansk basketspelare.
- 27 januari – Lina Ben Mhenni, 36, tunisisk internetaktivist och bloggare.
- 30 januari – Jörn Donner, 86, finländsk författare, regissör och producent.
Februari[redigera | redigera wikitext]
Den amerikanske skådespelaren Kirk Douglas avled 5 februari, 103 år gammal.
- 4 februari – Daniel arap Moi, 95, kenyansk politiker, Kenyas president 1978–2002.
- 5 februari
- Stanley Cohen, 97, amerikansk biokemist, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1986.
- Kirk Douglas, 103, amerikansk skådespelare.
- 6 februari – Ola Magnell, 74, svensk sångare och låtskrivare.
- 9 februari – Margareta Hallin, 88, svensk operasångare (koloratursopran), skådespelare och tonsättare.
- 18 februari – Einar Heckscher, 81, svensk författare och översättare.
- 24 februari
- Katherine Johnson, 101, amerikansk matematiker.
- Jahn Teigen, 70, norsk sångare och musiker.
- Olof Thunberg, 94, svensk skådespelare och regissör.
- 25 februari
- Dmitrij Jazov, 95, rysk marskalk och politiker, Sovjetunionens försvarsminister 1987–1991.
- Hosni Mubarak, 91, egyptisk militär och politiker, Egyptens president 1981–2011.
- 27 februari – Colin S. Gray, 76, brittisk statsvetare och militärteoretiker.
Mars[redigera | redigera wikitext]
Den svenske skådespelaren och regissören Max von Sydow avled den 8 mars, 90 år gammal.
- 1 mars
- Ernesto Cardenal, 95, nicaraguansk präst, författare och politiker, Nicaraguas kulturminister 1979–1987.
- Stefan Lindqvist, 52, svensk fotbollsspelare.
- 4 mars – Javier Pérez de Cuéllar, 100, peruansk diplomat, FN:s generalsekreterare 1982–1991.[13]
- 5 mars – Daniel Hjorth, 88, svensk förlagsman och litteraturskribent.
- 6 mars
- Anne-Marie Berglund, 68, svensk författare.
- McCoy Tyner, 81, amerikansk jazzpianist.
- 8 mars – Max von Sydow, 90, svensk-fransk skådespelare och regissör.
- 14 mars – Genesis P-Orridge, 70, brittisk musiker och konstnär.
- 15 mars – Lasse Sandlin, 76, svensk sportjournalist.
- 17 mars – Betty Williams, 76, nordirländsk fredsaktivist, mottagare av Nobels fredspris 1976.
- 20 mars – Kenny Rogers, 81, amerikansk countrysångare, låtskrivare och musiker.
- 21 mars – Lorenzo Sanz, 76, spansk affärsman och president för Real Madrid.
- 23 mars – Lucia Bosè, 89, italiensk skådespelerska.
- 24 mars – Albert Uderzo, 92, fransk serieskapare (Asterix).
- 28 mars – Kerstin Behrendtz, 69, svensk musikredaktör och programledare.
- 29 mars
- Philip W. Anderson, 96, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1977.
- Krzysztof Penderecki, 86, polsk kompositör och dirigent.
- 30 mars – Bill Withers, 81, amerikansk sångare.
April[redigera | redigera wikitext]
Den svenske radio- och TV-programledaren Adam Alsing avled 15 april, 51 år gammal.
- 4 april – Susanna Ramel, 100, svensk skådespelare och sångerska.
- 7 april – John Prine, 73, amerikansk folksångare och countrymusiker.
- 8 april – Lars-Eric Lundvall, 86, svensk ishockeyspelare och tränare (Södertälje SK, Västra Frölunda IF).
- 12 april – Stirling Moss, 90, brittisk racerförare.[14]
- 14 april – Kerstin Meyer, 92, svensk operasångerska (mezzosopran).
- 15 april
- Adam Alsing, 51, svensk radio- och TV-programledare.
- Lee Konitz, 92, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
- 18 april – Lennart Jirlow, 83, svensk konstnär.
- 25 april – Per Olov Enquist, 85, svensk författare, dramatiker och regissör.
- 29 april
- Yahya Hassan, 24, dansk-palestinsk poet.
- Maj Sjöwall, 84, svensk författare, journalist och översättare.
- 30 april – Florian Schneider, 73, tysk musiker och kompositör (Kraftwerk).
Maj[redigera | redigera wikitext]
Den svenska poeten, dramatikern och ledamoten av Svenska Akademien Kristina Lugn avled 9 maj, 71 år gammal.
- 2 maj – Jan-Olof Strandberg, 93, svensk skådespelare, teaterchef och regissör.
- 3 maj – Bob Lander, 78, svensk musiker (The Spotnicks).
- 4 maj – Gunnar Larsson, 80, svensk idrottsledare och politiker.
- 9 maj
- Little Richard, 87, amerikansk sångare och musiker.
- Kristina Lugn, 71, svensk poet och dramatiker, ledamot av Svenska Akademien.
- 11 maj
- Jerry Stiller, 92, amerikansk skådespelare och komiker.
- Björner Torsson, 83, svensk poet och arkitekt.
- 15 maj – Claes Borgström, 75, svensk jurist och politiker (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet), jämställdhetsombudsman 2000–2007.
- 21 maj – Oliver Williamson, 87, amerikansk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne 2009.
- 25 maj – Jackie Jakubowski, 68, svensk författare och journalist.
- 27 maj – Ingrid Sjöstrand, 97, svensk författare och journalist.
Juni[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Den brittiska sångaren Vera Lynn avled 18 juni, 103 år gammal.
- 7 juni – Jean Bolinder, 84, svensk författare, dramatiker och regissör.
- 8 juni – Pierre Nkurunziza, 55, burundisk politiker, Burundis president sedan 2005.
- 18 juni – Vera Lynn, 103, brittisk sångerska.
- 19 juni
- Ian Holm, 88, brittisk skådespelare.
- Carlos Ruiz Zafón, 55, spansk författare.
- 22 juni – Joel Schumacher, 80, amerikansk filmregissör och manusförfattare.
- 27 juni – Mats Rådberg, 72, svensk countrysångare och kompositör.
- 29 juni – Carl Reiner, 98, amerikansk komiker, skådespelare och filmregissör.
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Beate Grimsrud, 57, norsk författare och dramatiker.
- 6 juli – Ennio Morricone, 91, italiensk kompositör.
- 12 juli – Kelly Preston, 57, amerikansk skådespelerska.
- 13 juli – Grant Imahara, 49, amerikansk programledare, elektroingenjör och robotbyggare.
- 14 juli – Naya Rivera, 33, amerikansk skådespelare.
- 17 juli – John Lewis, 80, amerikansk medborgarrättsaktivist och politiker.
- 23 juli – Hassan Brijany, 59, iransk-svensk skådespelare.
- 25 juli
- Jim Frick, 68, svensk travtränare och kusk.
- Peter Green, 73, brittisk gitarrist och sångare (Fleetwood Mac).
- 26 juli – Olivia de Havilland, 104, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 28 juli – Gisèle Halimi, 93, fransk-tunisisk advokat och feminist.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 1 augusti – Wilford Brimley, 85, amerikansk skådespelare.
- 3 augusti – John Hume, 83, nordirländsk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1998.
- 4 augusti – Frances E. Allen, 88, amerikansk datavetare och matematiker.
- 9 augusti – Göran Forsmark, 65, svensk skådespelare.
- 11 augusti – Trini Lopez, 83, amerikansk sångare och skådespelare.
- 18 augusti – Hans Cavalli-Björkman, 92, svensk bankman, ordförande i Malmö FF 1975–1998.
- 23 augusti – Bengt Roslund, 90, svensk TV-producent.
- 28 augusti
- Assar Lindbeck, 90, svensk nationalekonom.
- Chadwick Boseman, 43, amerikansk skådespelare.
- 31 augusti – Pranab Mukherjee, 84, indisk politiker, Indiens president 2012–2017.
September[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Den brittiske skådespelaren Sean Connery, avled 31 oktober, 90 år gammal.
- 2 september – David Graeber, 59, amerikansk antropolog och anarkist.
- 4 september – Carl-Henning Wijkmark, 85, svensk författare, översättare och litteraturkritiker.
- 6 september – Anita Lindblom, 82, svensk sångare och skådespelare.
- 10 september – Diana Rigg, 82, brittisk skådespelare.
- 18 september – Ruth Bader Ginsburg, 87, amerikansk jurist, ledamot av USA:s högsta domstol 1993–2020.
- 21 september
- Arthur Ashkin, 98, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 2018.
- Lars-Åke Lagrell, 80, svensk fotbollsledare och ämbetsman, ordförande för Svenska Fotbollförbundet 1991–2011.
- 22 september – Agne Simonsson, 84, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 23 september – Juliette Gréco, 93, fransk sångare och skådespelare.
- 29 september – Sabah al-Ahmad al-Jabir as-Sabah, 91, Kuwaits emir 2006–2020.
- 30 september – Pia Juul, 58, dansk författare, poet och dramatiker, medlem av Danska akademien 2005–2020.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Den svenske skådespelaren Sven Wollter avled 10 november, 86 år gammal.
- 1 oktober – Maud Hansson Fissoun, 82, svensk skådespelare
- 6 oktober
- Eddie Van Halen , 65, amerikansk gitarrist (Van Halen ).
- Johnny Nash , 80, amerikansk sångare och låtskrivare.
- 7 oktober – Mario Molina, 77, mexikansk kemist, Nobelpristagare i kemi 1995.
- 14 oktober – Rhonda Fleming, 97, amerikansk skådespelare.
- 19 oktober – Spencer Davis, 81, brittisk sångare och gitarrist (The Spencer Davis Group).
- 30 oktober – Jan Myrdal, 93, svensk författare, skribent och debattör.
- 31 oktober – Sean Connery, 90, brittisk skådespelare och producent.
November[redigera | redigera wikitext]
Den argentinske fotbollsspelaren Diego Maradona avled 25 november, 60 år gammal.
- 5 november – Geoffrey Palmer, 93, brittisk skådespelare.
- 10 november – Sven Wollter, 86, svensk skådespelare och författare.
- 11 november – Khalifa ibn Sulman al-Khalifa, 84, bahrainsk kunglighet och politiker, Bahrains premiärminister 1970–2020.
- 12 november – Jerry Rawlings, 73, Ghanas president 1979 och 1981-2000.[15]
- 23 november – David Dinkins, 93, amerikansk demokratisk politiker, New Yorks borgmästare 1990–1993.
- 25 november – Diego Maradona, 60, argentinsk fotbollstränare och fotbollsspelare.[16]
- 28 november – David Prowse, 85, brittisk kroppsbyggare och skådespelare.
December[redigera | redigera wikitext]
- 2 december – Valéry Giscard d’Estaing, 94, fransk politiker, Frankrikes president 1974–1981.
- 7 december – Sam Nilsson, 84, svensk journalist, TV-chef och politiker (Högerpartiet), VD för Sveriges Television 1981–1999.
- 12 december – John le Carré, 89, brittisk författare.[17]
- 17 december
- Pelle Svensson, 77, svensk advokat och brottare.[18]
- Jeremy Bulloch, 75, brittisk skådespelare.
- 29 december
- Pierre Cardin, 98, fransk modedesigner.[19]
- Gösta Linderholm, 79, svensk sångare, musiker, kompositör och sångtextförfattare.[20]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Frågor och svar inför att barnkonventionen blir svensk lag - Barnombudsmannen”. www.barnombudsmannen.se. https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/barn/fragor-och-svar-infor-att-barnkonventionen-blir-svensk-lag/. Läst 30 december 2019.
- ^ Koskelainen, Adam; Zachariasson, Helena (3 januari 2020). ”Iransk general dödad i amekansk raketattack”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/raketer-mot-flygplats-i-bagdad. Läst 3 januari 2020.
- ^ TT (10 maj 2020). ”Fyra miljoner coronasmittade”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/fyra-miljoner-coronasmittade. Läst 14 maj 2020.
- ^ CNN, Christina Maxouris, Holly Yan and Ralph Ellis. ”Cities extend curfews for another night in an attempt to avoid violent protests over George Floyd's death”. CNN. https://www.cnn.com/2020/05/31/us/george-floyd-protests-sunday/index.html. Läst 2 juni 2020.
- ^ Majlard, Jan (29 maj 2020). ”Allsvenskan fick klartecken – startar säsongen i juni”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regeringen-ger-besked-om-allsvenskan. Läst 29 maj 2020.
- ^ Linda Nohrstedt (25 juni 2020). ”Unikt avtal - reaktor säkrar elnätet i sommar”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/premium/unikt-avtal-reaktor-sakrar-elnatet-i-sommar-6997676.
- ^ Gold, Arian Campo-Flores and Russell (28 juni 2020). ”Coronavirus Cases Pass 10 Million Globally” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/coronavirus-latest-news-06-28-2020-11593340722. Läst 9 juli 2020.
- ^ ”Explosion i Beirut – över 100 döda och 4 000 skadade”. expressen.se. 4 augusti 2020. https://www.expressen.se/nyheter/stor-explosion-i-beirut1/. Läst 5 augusti 2020.
- ^ Berggren, Viktoria (29 oktober 2020). ”Propulsion fråntas segern i Elitloppet – bekräftad nervsnittad”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031025534/https://www.svt.se/sport/trav/utredning-propulsion. Läst 31 oktober 2020.
- ^ Tihinen, Dennis (29 oktober 2020, originalpublicering). ”Attacken i Nice – det här vet vi”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031024903/https://www.svt.se/nyheter/utrikes/attacken-i-nice-det-har-vet-vi. Läst 31 oktober 2020.
- ^ ”Storbritannien inleder sin massvaccination – så ska det gå till”. SVT Nyheter. 8 december 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forst-ut-med-vaccin-i-europa-sa-ska-det-ga-till. Läst 8 december 2020.
- ^ Johan Sennerö (17 december 2020). ”Magdalena Andersson får toppost i Internationella valutafonden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/andersson-far-toppost-i-internationella-valutafonden. Läst 18 december 2020.
- ^ Skagerström Lindau, Amanda. ”Tidigare FN-chefen Javier Pérez de Cuéllar död”. SVT.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidigare-fn-chefen-javier-perez-de-cuellar-dod.
- ^ ”Racinglegendaren Stirling Moss död” (på svenska). SVT Sport. 12 april 2020. https://www.svt.se/sport/motorsport/racinglegendaren-stirling-moss-dod. Läst 12 april 2020.
- ^ Akorlie, Christian (12 november 2020). ”Jerry Rawlings, Ghana's unlikely democrat, dies at 73” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/uk-ghana-rawlings-idUKKBN27S1WK. Läst 27 december 2020.
- ^ ”Diego Maradona är död”. DN.SE. 25 november 2020. https://www.dn.se/sport/diego-maradona-ar-dod/. Läst 25 november 2020.
- ^ https://www.expressen.se/nyheter/forfattaren-john-le-carre-dod-blev-89-ar-gammal/
- ^ https://www.dn.se/sport/brottarprofilen-pelle-svensson-har-somnat-in-blev-77-ar/
- ^ Modeskaparen Pierre Cardin död
- ^ Sveriges Radio 29 december 2020: Trubaduren Gösta Linderholm död, läst 29 december 2020
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 2020.
Wikimedia Commons har media som rör