2020
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
2020 (MMXX) är det nuvarande året och är ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- Galway (Irland) och Rijeka (Kroatien) är Europas kulturhuvudstäder under året.
Januari[redigera | redigera wikitext]
.png)
- Coronaviruspandemin 2019–2020: Ett utbrott av coronavirus inträffar i Wuhan i Kina och sprids vidare till andra delar av världen.
- 1 januari – Barnkonventionen blir svensk lag.[1]
- 3 januari – Den iranske generalen Qasem Soleimani dödas i en amerikansk drönarattack mot Bagdads internationella flygplats i Irak.[2]
- 8 januari – Ukraine International Airlines Flight 752 skjuts ner utanför Teheran-Imam Khomeinis internationella flygplats i Iran. Samtliga 176 ombord omkommer.
- 15 januari – Jonas Sjöstedt meddelar att han inte ställer upp till omval som partiledare vid Vänsterpartiets planerade kongress i maj.
- 16 januari – Dmitrij Medvedev avgår som Rysslands premiärminister och efterträds av Michail Misjustin.
- 23 januari – I Girjasmålet får Girjas sameby ensamrätt för upplåtelse av jakt och fiske ovanför trädgränsen inom samebyns område.
- 24 januari – Minst 41 personer dödas i en jordbävning i östra Turkiet. Staden Elâzığ är den som drabbas hårdast av skakningen. Bland omkomna finns invånare från staden Malatya.
- 26 januari – Björn Goop vinner travloppet Prix d'Amérique tillsammans med Face Time Bourbon, och blir även första svensk att vinna loppet två gånger.
- 30 januari – Coronaviruspandemin 2019–2020: Världshälsoorganisationen utlyser ett internationellt hälsonödläge med anledning av det pågående utbrottet av coronaviruset.
- 31 januari – Storbritannien lämnar Europeiska unionen.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 5 februari
- 33 personer omkommer i två laviner i staden Van i Turkiet.
- USA:s senat frikänner president Donald Trump i riksrättsåtalet mot honom.
- 8 februari
- Minst 25 personer dödas i en masskjutning i provinsen Nakhon Ratchasima i Thailand.
- Parlamentsval äger rum i Irland.
- 19 februari – 11 personer dödas i ett högerextremt terrordåd i staden Hanau i Hessen, Tyskland.
- 24 februari – Över 30 skadas, varav sju allvarligt, när en bil körs in i en folkmassa i staden Volkmarsen i Hessen, Tyskland.
- 26 februari – Minst 23 dödas och 189 andra skadas i kravaller i North East Delhi i Indien.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 9 mars
- Coronaviruspandemin 2019–2020: Hela Italiens befolkning placeras i karantän för att förhindra fortsatt spridning av coronaviruset i landet.
- New York-börsen noterar det största raset sedan finanskrisen 2008. Raset kopplas bland annat till det pågående coronavirusutbrottets påverkan på världsekonomin, samt ett oljepriskrig mellan Saudiarabien och Ryssland.
- 11 mars
- Guldbron anländer till Stockholm.
- Coronaviruspandemin 2019–2020: Världshälsoorganisationen klassar utbrottet av coronavirus som en pandemi. Samma dag bekräftas det första dödsfallet orsakat av covid-19 i Sverige.
- 12 mars
- Coronaviruspandemin 2019–2020: USA:s president Donald Trump beslutar att flygresor från Europa, med undantag för Storbritannien, till USA stoppas i 30 dagar från och med midnatt den 13 mars.
- Stockholmsbörsen rasar med 11 procent, bland annat till följd av den pågående coronaviruspandemin. Raset är det största i modern tid, och större än raset under svarta måndagen 1987.
- 18 mars – Eurovision Song Contest 2020 ställs in på grund av den pågående coronaviruspandemin.
- 22 mars – En jordbävning på magnituden 5.3 inträffar i Kroatiens huvudstad Zagreb.
- 24 mars – Olympiska sommarspelen 2020 skjuts upp ett år på grund av den pågående coronaviruspandemin.
- 27 mars – Nordmakedonien blir medlem i Nato.
April[redigera | redigera wikitext]
- 4 april – I Storbritannien tillträder Keir Starmer partiledarposten för Labour efter Jeremy Corbyn.
- 6 april – Utrikesminister Dominic Raab leder tillfälligt Storbritanniens regering, efter att premiärminister Boris Johnson insjuknat i covid-19 och intensivvårdas.
- 8 april – Senator Bernie Sanders hoppar av sin presidentkampanj i USA, vilket öppnar vägen för Joe Biden till att nomineras till Demokratiska partiets kandidat inför presidentvalet i november 2020.
- 20 april – Råoljepriset i USA, mätt som West Texas Intermediate för leverans i maj, når negativa siffror på grund av minskad efterfrågan på olja under coronaviruspandemin i kombination med höga lagringskostnader för produktionsöverskottet.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 10 maj – Coronaviruspandemin 2019–2020: Antalet personer världen över som bekräftats ha insjuknat i covid-19 överstiger fyra miljoner, enligt siffror från amerikanska Johns Hopkins University.[3]
- 16 maj – Orkanen Amphan drar in över Indien och Bangladesh.
- 22 maj – 97 dödas i en flygolycka i Karachi, Pakistan.
- 25 maj – Den 46-årige afroamerikanen George Floyd dödas i samband med ett våldsamt polisingripande i Minneapolis, Minnesota, USA, vilket ger upphov till omfattande protester mot rasism och polisbrutalitet över hela USA samt andra delar av världen.[4]
- 29 maj – Kultur- och idrottsminister Amanda Lind tillkännager att all elitidrott, inklusive Fotbollsallsvenskan 2020, får återupptas från 14 juni, men utan publik.[5]
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 9 juni – En 37-åring anhålls för dubbelmordet i Linköping 2004 baserat på DNA-släktforskning och familjesökning.
- 10 juni – Åklagare Krister Petersson pekar ut Stig Engström som misstänkt gärningsman i Palmemordet och lägger samtidigt ner utredningen.
- 25 juni – Reaktorn Ringhals 1 får 300 miljoner kronor av Svenska kraftnät i ett unikt avtal för att stabilisera det ansträngda elnätet i södra Sverige.[6]
- 28 juni – Coronaviruspandemin 2019–2020: Antalet bekräftade smittade i världen når 10 miljoner samt en halv miljon har avlidit[7].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Tyskland tar över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd efter Kroatien.
- 3 juli – Frankrikes premiärminister Édouard Philippe och hans regering avgår.
- 10 juli – Bulgarien och Kroatien ansluter sina valutor till Europeiska växelkursmekanismen, första steget för att införa euron.
- 13 juli – Kometen Neowise är synlig för blotta ögat i norra Europa.
- 31 juli – En tågolycka äger rum i Soure, Portugal när ett höghastighetståg krockar med ett arbetsfordon. 2 döda och 50 skadades.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
Framtida händelser[redigera | redigera wikitext]
November[redigera | redigera wikitext]
- 3 november – Presidentval äger rum i USA.
December[redigera | redigera wikitext]
- 7 december – Den svenske massmördaren Tommy Zethraeus släpps ut villkorligt från sitt fängelsestraff för de så kallade Stureplansmorden efter två tredjedelar av strafftiden. Straffet var från början livstids fängelse, men sänktes den 8 november 2018 till 39 års fängelse av Örebro tingsrätt.
Rörliga högtidsdagar[redigera | redigera wikitext]
Kristendom[redigera | redigera wikitext]
- Fettisdagen: 25 februari
- Påskdagen: 12 april
- Kristi himmelsfärds dag: 21 maj
- Pingstdagen: 31 maj
- Midsommardagen: 20 juni
- Alla helgons dag: 31 oktober
Judendom[redigera | redigera wikitext]
- Rosh hashana (judiskt nyår): 19 september
- Yom kippur (försoningsdagen): 28 september
- Chanukka: 10 december
Islam[redigera | redigera wikitext]
- 1 ramadan: 24 april
- Islamiskt nyår: 20 augusti
Kinesiskt[redigera | redigera wikitext]
- Kinesiskt nyår: 25 januari (råttans år)
Profana dagar[redigera | redigera wikitext]
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
Den amerikanske basketspelaren Kobe Bryant avled 26 januari, 41 år gammal.
- 1 januari – David Stern, 77, amerikansk advokat, kommissarie för National Basketball Association 1984–2014.
- 3 januari
- Qasem Soleimani, 62, iransk general.
- Bo Winberg, 80, svensk gitarrist (The Spotnicks).
- 7 januari – Neil Peart, 67, kanadensisk sångtextförfattare och trumslagare (Rush).
- 9 januari – Mike Resnick, 77, amerikansk science fiction-författare.
- 10 januari – Qabus ibn Said, 79, Omans sultan sedan 1970.
- 12 januari – Roger Scruton, 75, brittisk filosof och författare.
- 16 januari – Christopher Tolkien, 95, brittisk lektor i engelska och författare, son till J.R.R. Tolkien.
- 17 januari – Derek Fowlds, 82, brittisk skådespelare.
- 18 januari – Mary Andersson, 90, svensk författare.
- 25 januari – Holger Romander, 98, svensk jurist och polischef, riksåklagare 1966–1978 och rikspolischef 1978–1987.
- 21 januari – Terry Jones, 77, brittisk komiker, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 26 januari – Kobe Bryant, 41, amerikansk basketspelare.
- 27 januari – Lina Ben Mhenni, 36, tunisisk internetaktivist och bloggare.
- 30 januari – Jörn Donner, 86, finländsk författare, regissör och producent.
Februari[redigera | redigera wikitext]
Den amerikanske skådespelaren Kirk Douglas avled 5 februari, 103 år gammal.
- 4 februari – Daniel arap Moi, 95, kenyansk politiker, Kenyas president 1978–2002.
- 5 februari
- Stanley Cohen, 97, amerikansk biokemist, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1986.
- Kirk Douglas, 103, amerikansk skådespelare.
- 6 februari – Ola Magnell, 74, svensk sångare och låtskrivare.
- 9 februari – Margareta Hallin, 88, svensk operasångare (koloratursopran), skådespelare och tonsättare.
- 18 februari – Einar Heckscher, 81, svensk författare och översättare.
- 24 februari
- Katherine Johnson, 101, amerikansk matematiker.
- Jahn Teigen, 70, norsk sångare och musiker.
- Olof Thunberg, 94, svensk skådespelare och regissör.
- 25 februari
- Dmitrij Jazov, 95, rysk marskalk och politiker, Sovjetunionens försvarsminister 1987–1991.
- Hosni Mubarak, 91, egyptisk militär och politiker, Egyptens president 1981–2011.
- 27 februari – Colin S. Gray, 76, brittisk statsvetare och militärteoretiker.
Mars[redigera | redigera wikitext]
Den svenske skådespelaren och regissören Max von Sydow avled den 8 mars, 90 år gammal.
- 1 mars
- Ernesto Cardenal, 95, nicaraguansk präst, författare och politiker, Nicaraguas kulturminister 1979–1987.
- Stefan Lindqvist, 52, svensk fotbollsspelare.
- 4 mars – Javier Pérez de Cuéllar, 100, peruansk diplomat, FN:s generalsekreterare 1982–1991.[8]
- 5 mars – Daniel Hjorth, 88, svensk förlagsman och litteraturskribent.
- 6 mars
- Anne-Marie Berglund, 68, svensk författare.
- McCoy Tyner, 81, amerikansk jazzpianist.
- 8 mars – Max von Sydow, 90, svensk-fransk skådespelare och regissör.
- 14 mars – Genesis P-Orridge, 70, brittisk musiker och konstnär.
- 15 mars – Lasse Sandlin, 76, svensk sportjournalist.
- 17 mars – Betty Williams, 76, nordirländsk fredsaktivist, mottagare av Nobels fredspris 1976.
- 20 mars – Kenny Rogers, 81, amerikansk countrysångare, låtskrivare och musiker.
- 21 mars – Lorenzo Sanz, 76, spansk affärsman och president för Real Madrid.
- 23 mars – Lucia Bosè, 89, italiensk skådespelerska.
- 24 mars – Albert Uderzo, 92, fransk serieskapare (Asterix).
- 28 mars – Kerstin Behrendtz, 69, svensk musikredaktör och programledare.
- 29 mars
- Philip W. Anderson, 96, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1977.
- Krzysztof Penderecki, 86, polsk kompositör och dirigent.
- 30 mars – Bill Withers, 81, amerikansk sångare.
April[redigera | redigera wikitext]
Den svenske radio- och TV-programledaren Adam Alsing avled 15 april, 51 år gammal.
- 4 april – Susanna Ramel, 100, svensk skådespelare och sångerska.
- 7 april – John Prine, 73, amerikansk folksångare och countrymusiker.
- 8 april – Lars-Eric Lundvall, 86, svensk ishockeyspelare och tränare (Södertälje SK, Västra Frölunda IF).
- 12 april – Stirling Moss, 90, brittisk racerförare.[9]
- 14 april – Kerstin Meyer, 92, svensk operasångerska (mezzosopran).
- 15 april
- Adam Alsing, 51, svensk radio- och TV-programledare.
- Lee Konitz, 92, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
- 18 april – Lennart Jirlow, 83, svensk konstnär.
- 25 april – Per Olov Enquist, 85, svensk författare, dramatiker och regissör.
- 29 april
- Yahya Hassan, 24, dansk-palestinsk poet.
- Maj Sjöwall, 84, svensk författare, journalist och översättare.
- 30 april – Florian Schneider, 73, tysk musiker och kompositör (Kraftwerk).
Maj[redigera | redigera wikitext]
Den svenska poeten, dramatikern och ledamoten av Svenska Akademien Kristina Lugn avled 9 maj, 71 år gammal.
- 2 maj – Jan-Olof Strandberg, 93, svensk skådespelare, teaterchef och regissör.
- 3 maj – Bob Lander, 78, svensk musiker (The Spotnicks).
- 4 maj – Gunnar Larsson, 80, svensk idrottsledare och politiker.
- 9 maj
- Little Richard, 87, amerikansk sångare och musiker.
- Kristina Lugn, 71, svensk poet och dramatiker, ledamot av Svenska Akademien.
- 11 maj
- Jerry Stiller, 92, amerikansk skådespelare och komiker.
- Björner Torsson, 83, svensk poet och arkitekt.
- 15 maj – Claes Borgström, 75, svensk jurist och politiker (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet), jämställdhetsombudsman 2000–2007.
- 21 maj – Oliver Williamson, 87, amerikansk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne 2009.
- 25 maj – Jackie Jakubowski, 68, svensk författare och journalist.
- 27 maj – Ingrid Sjöstrand, 97, svensk författare och journalist.
Juni[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Den brittiska sångaren Vera Lynn avled 18 juni, 103 år gammal.
- 7 juni – Jean Bolinder, 84, svensk författare, dramatiker och regissör.
- 8 juni – Pierre Nkurunziza, 55, burundisk politiker, Burundis president sedan 2005.
- 18 juni – Vera Lynn, 103, brittisk sångerska.
- 19 juni
- Ian Holm, 88, brittisk skådespelare.
- Carlos Ruiz Zafón, 55, spansk författare.
- 22 juni – Joel Schumacher, 80, amerikansk filmregissör och manusförfattare.
- 27 juni – Mats Rådberg, 72, svensk countrysångare och kompositör.
- 29 juni – Carl Reiner, 98, amerikansk komiker, skådespelare och filmregissör.
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Beate Grimsrud, 57, norsk författare och dramatiker.
- 6 juli – Ennio Morricone, 91, italiensk kompositör.
- 12 juli – Kelly Preston, 57, amerikansk skådespelerska.
- 13 juli – Grant Imahara, 49, amerikansk programledare, elektroingenjör och robotbyggare.
- 14 juli – Naya Rivera, 33, amerikansk skådespelare.
- 23 juli – Hassan Brijany, 59, iransk-svensk skådespelare.
- 25 juli
- Jim Frick, 68, svensk travtränare och kusk.
- John Saxon, 83, amerikansk skådespelare.
- 26 juli – Olivia de Havilland, 104, brittisk-amerikansk skådespelare.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Frågor och svar inför att barnkonventionen blir svensk lag - Barnombudsmannen”. www.barnombudsmannen.se. https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/barn/fragor-och-svar-infor-att-barnkonventionen-blir-svensk-lag/. Läst 30 december 2019.
- ^ Koskelainen, Adam; Zachariasson, Helena (3 januari 2020). ”Iransk general dödad i amekansk raketattack”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/raketer-mot-flygplats-i-bagdad. Läst 3 januari 2020.
- ^ TT (10 maj 2020). ”Fyra miljoner coronasmittade”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/fyra-miljoner-coronasmittade. Läst 14 maj 2020.
- ^ CNN, Christina Maxouris, Holly Yan and Ralph Ellis. ”Cities extend curfews for another night in an attempt to avoid violent protests over George Floyd's death”. CNN. https://www.cnn.com/2020/05/31/us/george-floyd-protests-sunday/index.html. Läst 2 juni 2020.
- ^ Majlard, Jan (29 maj 2020). ”Allsvenskan fick klartecken – startar säsongen i juni”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regeringen-ger-besked-om-allsvenskan. Läst 29 maj 2020.
- ^ Linda Nohrstedt (25 juni 2020). ”Unikt avtal - reaktor säkrar elnätet i sommar”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/premium/unikt-avtal-reaktor-sakrar-elnatet-i-sommar-6997676.
- ^ Gold, Arian Campo-Flores and Russell (28 juni 2020). ”Coronavirus Cases Pass 10 Million Globally” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/coronavirus-latest-news-06-28-2020-11593340722. Läst 9 juli 2020.
- ^ Skagerström Lindau, Amanda. ”Tidigare FN-chefen Javier Pérez de Cuéllar död”. SVT.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidigare-fn-chefen-javier-perez-de-cuellar-dod.
- ^ ”Racinglegendaren Stirling Moss död” (på svenska). SVT Sport. 12 april 2020. https://www.svt.se/sport/motorsport/racinglegendaren-stirling-moss-dod. Läst 12 april 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 2020.
Wikimedia Commons har media som rör