Digital Devil Story: Megami Tensei II

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Digital Devil Story
Megami Tensei II
Digital Devil Story - Megami Tensei II logo.PNG
Spelets logotyp
Information
Utvecklare Atlus
Utgivare Namco
Genre RPG
Perspektiv 1:a
Antal spelare 1
Format Famicom
Medieformat Famicom-kassett
Arbetslag
Spelfigursdesign Kazuma Kaneko
Musik Tsukasa Masuko
Grafikdesign Kazuma Kaneko
Spelserie
Spelserie Megami Tensei
Föregångare Digital Devil Story: Megami Tensei
Uppföljare Shin Megami Tensei
Remaker Kyuuyaku Megami Tensei
Distribution
Famicom
JP 6 april 1990
Kyuuyaku Megami Tensei
JP 21 mars 1995
Datorspelsportalen

Digital Devil Story: Megami Tensei II (デジタル・デビル物語 女神転生II Dejitaru Debiru Sutōrī Megami Tensei II?, "Digital djävulsberättelse: Gudinnans återfödelse II") är den andra delen i datorrollspelsserien Megami Tensei, och är en uppföljare till Digital Devil Story: Megami Tensei. Spelet utvecklades av Atlus, och gavs ut av Namco till Famicom den 6 april 1990.[1]

Till skillnad från det första Megami Tensei är Megami Tensei II inte direkt baserad på Aya Nishitanis bokserie Digital Devil Story, men har liknande gameplay och bygger på samma teman, med demonframbesvärjare och mytologi.

En remake av båda spelen släpptes 1995 till Super Famicom under namnet Kyuuyaku Megami Tensei.

Handling[redigera | redigera wikitext]

År "199X" har jorden blivit bombarderad med missiler, vilket tvingar överlevande att söka skydd i skyddsrum. 35 år senare har det pågående kriget skapat en dimensionell reva mellan människovärlden och demonvärlden. Spelet börjar med att de två unga männen Hideto och Senda (spelaren kan ändra deras namn) spelar det fiktiva datorspelet "Devil Busters", som påminner om Digital Devil Story: Megami Tensei, när de får besök av demonen Pazuzu som kallar dem "mänsklighetens räddare". Demonen Nebirus och andra monster börjar anfalla skyddsrummet, och Pazuzu ger de två männen förmågan att frambesvärja demoner för att kunna försvara sig. De beger sig iväg hemifrån för att rädda mänskligheten.

Utveckling och lansering[redigera | redigera wikitext]

Kyuuyaku Megami Tensei (旧約・女神転生? "Gamla Testamentet: Gudinnans återfödelse"), en nyversion av Megami Tensei II och dess uppföljare Digital Devil Story: Megami Tensei, utvecklades av Opera House och gavs ut av Atlus den 21 mars 1995 till Super Famicom; den gavs aldrig ut officiellt utanför Japan, men en inofficiell engelskspråkig översättning finns tillgänglig i form av en patch.[2][3][4] Kyuuyaku återsläpptes digitalt till Wii via Virtual Console den 31 juli 2012.[4]

Musiken komponerades av Tsukasa Masuko.[5] Musiken i Kyuuyaku arrangerades av Hitoshi Sakimoto.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ ”デジタル・デビル物語 女神転生II [ファミコン]” (på japanska). Famitsu. http://www.famitsu.com/cominy/?m=pc&a=page_h_title&title_id=20033. Läst 26 april 2015. 
  2. ^ ”株式会社オペラハウス”. Opera House. http://opera-house.co.jp/works.html. Läst 18 augusti 2014. 
  3. ^ Peeples, Jeremy (28 augusti 2014). ”Kyuuyaku Megami Tensai: The Old Testament Fan Translation Released” (på engelska). Hardcore Gamer. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. http://web.archive.org/web/20150912105348/http://www.hardcoregamer.com/2014/08/28/kyuuyaku-megami-tensai-the-old-testament-fan-translation-released/101277/. Läst 12 september 2015. 
  4. ^ [a b] ”旧約・女神転生 [スーパーファミコン]” (på japanska). Famitsu. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. http://web.archive.org/web/20150912104859/http://www.famitsu.com/cominy/?m=pc&a=page_h_title&title_id=17823. Läst 14 juni 2015. 
  5. ^ Chris. ”Shin Megami Tensei Law & Chaos :: Review by Chris” (på engelska). Square Enix Music Online. Arkiverad från originalet den 26 december 2010. http://web.archive.org/web/20101226054601/http://squareenixmusic.com/reviews/chris/shinmegamitensei.shtml. Läst 9 juli 2015. 
  6. ^ ”Basiscape Artists - 崎元 仁 / Hitoshi sakimoto”. Basiscape. http://www.basiscape.com/arts_sakimoto.html. Läst 18 augusti 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]