Direktreducerat järn
| Direktreducerat järn | |
 Järnbriketter framställda via direktreduktion, sedda på ett A4 papper | |
| Information | |
|---|---|
| Användningsområde | Råvara för stålframställning |
| Årsproduktion världen | 70 Mt |
Direktreducerat järn, DRI (engelska: Direct-Reduced Iron[1]), även kallat järnsvamp, framställs genom direktreduktion av järnmalm (vanligen pellets) med hjälp av en blandning av vätgas och kolmonoxid, i stället för metoden att använda en masugn. Gaserna kan man utvinna ur naturgas eller träkol. Vid framställning av direktreducerat järn, utreduceras järnet ur malmen vid temperaturer där varken järnet eller malmens bergarter smälter.[2] Även i blästerugnar användes en direktreduktionsprocess för att utvinna smidbart järn.
Framställning av DRI är vanlig i länder som har tillgång till naturgas, så som exempelvis i Venezuela, USA, Indien och i Mellanöstern.[3] Det kan också göras med hjälp av vätgas och det finns ett antal initiativ i Sverige för detta: GreenIron[4], H2 Green Steel och Hybrit. DRI används till stålframställning via ljusbågsugn.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”LKAB, Höganäs AB och StatoilHydro gör projektstudie för järnverk”. LKAB via mynewsdesk.com. 22 mars 2007. Arkiverad från originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427061710/http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/lkab/pressrelease/view/lkab-hoeganaes-ab-och-statoilhydro-goer-projektstudie-foer-jaernverk-277955. Läst 7 juli 2012.
- ^ ”Järnsvampprocesser, Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järnsvampprocesser. Läst 5 november 2016.
- ^ A. Sawada och T. Miyamoto (2010). ”Overview of Market for Direct Reduced Iron”. KOBELCO TECHNOLOGY REVIEW (29): sid. 47-49. http://www.kobelco.co.jp/english/ktr/pdf/ktr_29/047-049.pdf. Läst 17 januari 2015.
- ^ AhmadiText, Jan (17 maj 2022). ”50 år gammal teknik tar striden mot järnjättarna”. Dagens industri. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/50-ar-gammal-teknik-tar-striden-mot-jarnjattarna/. Läst 18 januari 2023.