Djurstudier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Djurstudier är ett nytt akademiskt fält där djur studeras på en mängd tvärvetenskapliga sätt. Forskare från fält som pedagogik, idéhistoria, evolutionsbiologi, medie- och kommunikationsvetenskap, antropologi, etologi, kulturgeografi, miljövetenskap, psykologi, juridik, sociologi och filosofi försöker här förstå både människa-djurrelationer[1] i dag och historiskt såväl som djuren i sig själva, som subjekt, med egna kulturer och eget existensberättigande oavsett relation till människan. Människan definieras inom fältet i allmänhet som ett djur bland andra djur, om än ett djur med exceptionell makt.

Utanför Sverige har djurstudier splittrats i dels "kritiska djurstudier" (Critical Animal Studies) med en mer opinionsbildande inriktning[2] och dels en gren där djurs rättigheter och den etiska problematiken i allmänhet inte varit i fokus. Detta har ännu inte skett i Sverige, mycket på grund av den svenska forskningens hittillsvarande tydliga inriktning mot etik och miljöfrågor. Tidiga insatser inom fältet i Sverige gjordes av Birgitta Forsman med avhandlingen Djurförsök, forskningsetik, politik och epistemologi, en vetenskapsteoretisk kontextualisering (1992) och Lisa Gålmark med Djur och människor, en antologi i djuretik (1997) och kulturstudien Skönheter och odjur, en feministisk kritik av djur-människa-relationen (2005) samt Jutta Falkengren med Djurens skepnader: Närhet och distans i diskurs och livsvärld, avhandling från 2005. Bland svenska forskare som helt eller delvis arbetar inom fältet djurstudier märks Gunnar Broberg, Karin Dirke[3], Måns S. Andersson, Thora Holmberg[4] och Helena Pedersen[5].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kända personer inom djurstudier[redigera | redigera wikitext]

Cary Wolfe[6]

Marc Bekoff[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]