Dristigheten (1785)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Naval Ensign of Sweden.svg Dristigheten
Galjonsfigurens bevarade huvud och skeppets vapensköld Tre kronor
Galjonsfigurens bevarade huvud och skeppets vapensköld Tre kronor
Allmänt
Typ Linjeskepp
Historik
Byggnadsvarv Karlskrona, Nyb nr 145
Sjösatt 9 juli, 1785
I tjänst 1785-1867
Tekniska data
Längd 49,58 m
Bredd 13,66 m
Djupgående 5,94 m
Deplacement 1925 ton
Besättning 567 man
Bestyckning 64 kanoner

Dristigheten var ett örlogsskepp som byggdesKarlskronas örlogsvarv i Blekinge och hon sjösattes 1785. Hon blev historiskt sett ett av svenska flottans mest ryktbara linjeskepp.

Byggnation[redigera | redigera wikitext]

Byggd som nummer 8 i serien om tio linjeskepp efter prototypen Wasa framtagen av af Chapman på Karlskronas örlogsvarv 1785. Hon var en tvådäckare och förde en bestyckning om 64 kanoner. Besättningen uppgick till 567 man.

Tjänstehistoria[redigera | redigera wikitext]

Dristigheten deltog med framgång i Gustav III:s ryska krig, 1789-1790, då hon seglades under överstelöjtnanten Johan Pukes befäl. Hon deltog bland annat i slaget vid Ölands södra udde den 26 juli 1789, vid anfallet på ryska flottan i sjöslaget vid Reval den 13 maj, under striderna utanför Kronstadt 3-4 juni, men framförallt vid Viborgska gatloppet den 3 juli 1790 då hon ledde de svenska skeppens utbrytning genom den kringliggande ryska flottans avspärrning. Vid alla dessa tillfällen hade Dristigheten lägst nummer inom flottan och hon fick därmed segla främst i slaglinjen, men tätt bakom henne kom Tapperheten.

Hon genomgick en övergripande restauration 1806 och gjordes om till ett 74-kanonersskepp varpå hon deltog i Finska kriget 1808-1809, samt i aktioner mot Norge 1814. Sedermera användes skeppet under en lång följd av år i fredliga övningsexpeditioner, 1856 förändrades hon till ett sjukskepp och varade så tills hon utrangerades 1867 som det äldsta överlevande bland sina systerfartyg. Hennes 90-åriga skrov användes därpå vid olika sprängningsförsök med undervattensminor.

Fartygschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1789-1790 - Johan af Puke
  • 1796- Nils Elias Pettersson
  • 1801- Sebastian von Krusenstierna
  • 1807- A A Norman
  • 1808- Törnquist
  • 1808 - Johan Petter Warberg[1]
  • 1809- G Améen
  • 1812- C H af Trolle
  • 1813- Fleming
  • 1814- Améen

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Dristigheten var utrustad med en galjonsfigur i förstäven utförd av Johan Törnström. Denna avbildade en jättelik kämpe med sköld och kort svärd. Legenden säger att figuren blev så svårt sargad under Viborgska gatloppet, att endast huvudet gick att rädda. Den restaurerade versionen med huvudet och Tre kronors vapensköld finns att se på Marinmuseum i Karlskrona.

Från Dristigheten togs timmer som användes till hennes befälhavare Johan af Pukes gravkista. Han ligger begravd i sitt gravkapell, en mindre sträcka från hans gods Göholm i Blekinge.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag 
  • Erik Norberg (1993). Karlskronavarvets Historia Del 1 1680-1866. Karlskrona: Karlskronavarvet AB 
  • Lars Ericsson Wolke, Martin Hårdstedt (2009). Svenska Sjöslag. Värnamo: Medströms Bokförlag 
  • Statens maritima museer
  1. ^ Svenska Fyrsällskapets Lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]