Dvärgprinia
| Dvärgprinia | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cistikolor Cisticolidae |
| Släkte | Prinia |
| Art | Dvärgprinia P. lepida |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prinia lepida | |
| Auktor | Blyth, 1844 |
Dvärgprinia[1] (Prinia lepida) är en nyligen urskild fågelart i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.[2]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Dvärgprinian är mycket lik nilprinian och fram tills nyligen behandlades de som en och samma art. De är båda mycket små fåglar, endast 10–13 cm långa, med lång och starkt avrundad stjärt och korta, rundade vingar. Ytligt sett påminner de om snårsångaren (Scotocerca inquieta) som den delvis delar utbredningsområde med. Priniorna har dock ett mindre otecknat huvud utan vare sig ögonstreck eller ögonbrynsstreck, dräkten gråare generellt och mer streckad på ryggen. Varje stjärtpenna på den avrundade stjärten har också en svartvit spets, vilket syns tydligt underifrån.[3]
Lätena skiljer sig starkt från snårsångarens melodiska visslingar. Den lockar med explosiva "tlipp!" eller smattrande "srrrrrrrt". Sången är ett mycket monotont ihärdigt "srliip srliip srliip".[3]
Jämfört med nilprinian är dvärgprinian än mindre med kortare näbb och ben men längre stjärt. De har mindre tydligt mörka fläckar på stjärtens undersida men kraftigare bandning på stjärtens ovansida. Ovansidan är generellt mörkare med bredare streck. På bröstsidorna syns också tydligare teckningar. Även sången skiljer sig där sången flyter samman till en serie, inte som hos nilprinian med klart åtskilda korta fraser.[4][5]
_(45854897484).jpg)
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer från södra Turkiet och norra Syrien österut till södra Asien, men hittas även i Förenade Arabemiraten och norra Oman på Arabiska halvön. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:
- Prinia lepida akyildizi – södra Turkiet och norra Syrien
- Prinia lepida carpenteri – norra Oman och Förenade Arabemiraten
- Prinia lepida lepida (inklusive irakensis) – östra Syrien och Irak till sydöstra Iran och norra Indien
- Prinia lepida stevensi – sydöstra Nepal, nordöstra Indien och Bangladesh
Tidigare behandlades dvärgprinia och nilprinia (P. gracilis) som en och samma art, streckad prinia eller streckig prinia (P. gracilis). De urskiljs dock som skilda arter sedan 2021 som egen art av tongivande International Ornithological Congress (IOC) och Clements m.fl. efter studier[6] som visar på skillnader i genetik, storlek, fjäderdräkt och läten.[2][7] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté fattade samma beslut 2022.[4]
Situationen på östra Arabiska halvön, där båda arter förekommer i form av hufufae och carpenteri, är dock fortfarande inte helt utredd. Shirihai och Svensson (2018)[5] synonymiserar carpenteri med hufufae, men enligt Alström m.fl. är carpenteri en del av dvärgprinian i både DNA, läten och utseende, medan hufufae ser ut som nilprinia.
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[8] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Både dvärg- och nilprinia återfinns i buskar och gräs i både torra och fuktiga miljöer som diken, åkanter, jordbruksmark och intill byggnader så länge det finns tät undervegetation som vass, säv eller tamarisk. Den är livlig och orädd.[3] Dvärgprinian har noterats generellt förekomma i fuktigare miljöer än nilprinian.[5]
Dvärgprinian har noterats häcka februari–oktober i Pakistan och Indien, med topp april–maj i väst och i öst juli–augusti. I norra Oman har vissa noterats häcka året runt.[9]
_(6786499212).jpg)
Boet som mestadels byggs av hanen är ovalt med en sidoingång nära toppen. Det placeras strax ovanför marken i rätt högt gräs eller i ett träd. Den har noterats använda andra fåglars övergivna bon, bland annat grässångare och purpursolfågel. I Irak har den noterats lägga fyra till sex ägg som ruvas av båda könen.[9]
Status[redigera | redigera wikitext]
IUCN erkänner den ännu inte som art, varför dess hotstatus formellt inte fastställts. I Turkiet minskade populationen med hela 80 % efter en ovanligt kraftig vinter 1991/92.[9]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Släktesnamnet tillika släktets trivialnamn Prinia kommer av javanesiska namnet "prinya" för bandvingad prinia (Prinia familiaris).[10] Fågeln kallas även streckad prinia på svenska.[3]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.1). doi : 10.14344/IOC.ML.11.1.
- ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 303. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
- ^ [a b c] Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Flycatchers to Buntings. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575
- ^ Alström, P., Rasmussen, P.C., Xia, C., Zhang, L., Liu, C., Magnusson, J., Shafaeipour, A. och Olsson, U. 2021. Morphology, vocalizations, and mitochondrial DNA suggest that the Graceful Prinia is two species. Ornithology 138: 1–23.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ [a b c] Ryan, P. (2021). Delicate Prinia (Prinia lepida), version 1.0. In Birds of the World (Editor not available). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.delpri1.01
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om dvärgprinia.
Wikimedia Commons har media som rör dvärgprinia.- Läten på xeno-canto.org
|