Dvärgstormsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dvärgstormsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Least Storm Petrel.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtDvärgstormsvala
O. microsoma
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma microsoma
AuktorCoues, 1864
Synonymer
  • Hydrobates microsoma
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärgstormsvala[2] (Oceanodroma microsoma) är en fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar som förekommer utanför västra Mexikos och sydvästra USA:s kust.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dvärgstormsvalan är med en kroppslängd på inte ens 15 cm som namnet avslöjar den minsta stormsvalan utmed Stillahavskusten, tydligt mindre än kalifornisk stormsvala och mycket mindre än svart stormsvala. Den senare har djupa vingslag som dvärgstormsvalan, dock inte lika snärtigt och fladdermuslikt. I fjäderdräkten är dvärgstormsvalan helmörk, med kort och karakteristiskt kilformad stjärt. Tvärs över vingarna syns ett rätt svagt blekare diagonalt band. Vingarna är långa och smala, och hålls framåt.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar på öar utanför halvön Baja California. Pelagiskt sträcker sig utbredningsområdet så långt söderut som allra nordligaste Peru.[5] Den är vidare en ovanlig och oregelbunden besökare utmed Kaliforniens kust, från augusti till oktober.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma, systerart till grå stormsvala. Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dvärgstormsvalan är havslevande och ses ofta långt från land. Den lever av små djurplankton, framför allt langustlarver. Häckningen inleds i juni eller juli i kolonier på småöar där den placerar sitt bo i klippskrevor.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av predation från invasiva arter, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] 2004 uppskattades världspopulationen till hundratusentals individer, möjligen miljoner.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Hydrobates microsoma . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 2017-12-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi :  10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]