Ebba Lindqvist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Ebba Lindkvist.
Ebba Lindqvist
Lindqvist, Ebba i VJ 1943.jpg
Född7 april 1908[1]
Oscar Fredriks församlingSverige[1]
Död5 september 1995[2] (87 år)
VarbergSverige
BegravdGrebbestad[3]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidSigrid Rudebecks gymnasium, [3]
Columbia University[3] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare[3], poet
MakeIvar Galeen
(g. 1934–)[3]
FöräldrarJohan Anton Lindqvist[3][1]
Redigera Wikidata
Ebba Lindqvists plats i Grebbestad

Ebba Helfrid Lindqvist, från 1934 Lindqvist-Galéen, född den 7 april 1908 i Oscar Fredriks församling i Göteborg, död den 5 september 1995 i Varberg, var en svensk författare (lyriker). Hon tillhörde 1930-talsgenerationen bland svenska lyriker.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ebba Lindqvist, vars föräldrar var folkskollärare, växte upp i Grebbestad.[5] Efter realexamen i Strömstad och studentexamen vid Sigrid Rudebecks gymnasium kom hon till Uppsala och tog 1933 filosofisk ämbetsexamen. Hon arbetade sedan som lärare i svenska vid Göteborgs gymnasium för flickor och därefter vid en realskola i samma stad. Hon gifte sig 1934 och fick så småningom tre barn. Under åren 19491956 verkade hon som lyrikkritiker vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Debuten skedde 1931 med diktsamlingen Jord och rymd, men hennes verkliga genombrott kom med Fiskläge (1939) som skildrar livet i Bohusläns skärgård. 1939 flyttade först Lindqvists make och sedan Ebba Lindqvist själv med sina två barn till New York. De vågade inte stanna i Sverige när andra världskriget kom allt närmare, då maken var av judisk börd. Lindqvists intryck av New York omsattes i Manhattan 1943 och i novellsamlingen Vägen till Jeriko 1946.

Efter kriget flyttade hela familjen tillbaka till Göteborg och fick sitt tredje barn. Efter några år lämnade de Sverige igen, eftersom maken i sitt arbete placerades utomlands. De bodde först en tid i Libanon och sedan i Nairobi. 1958 kom diktsamlingen Karavan med motiv från Främre Orienten. 1964 kom Resa mellan fyra väggar, vars motiv till stor del är hämtade från Bibeln. Sista diktsamlingen, Mässa för måsar, utkom 1966.

Många av Ebba Lindqvists dikter har tonsatts. Tonsättaren Gösta Nystroems Sinfonia del mare är uppbyggd kring hans tonsättning av Lindqvists dikt Det enda. Andra kompositörer som gjort musik till Lindqvists dikter är Torsten Sörenson, Åke Hermansson, Alfred Janson, Maurice Karkoff, Lars Edlund, Hilding Hallnäs, Stefan Forssén, Martin Bagge, Vivan Myhrwold Lassen och Henrik Mossberg.

Hon gifte sig 1934 med direktören, civilekonom Ivar Galeen, född 1909, död 1985, och hade barnen Anne-Marie, gift Blom, född 1934, Monica Galéen, född 1936, och Henrik Galéen, född 1947.

I Grebbestad har Tanums kommun och grebbestadsprinsarna anlagt minneslunden Ebba Lindqvists Plats med fyra av hennes dikter ristade på bastanta stenblock.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Samlingar och urval[redigera | redigera wikitext]

  • Hon som älskade havet : samlade dikter. Partille: Warne. 1997. Libris 7757790. ISBN 9186424556  - Återger Lindqvists 14 diktsamlingar, utgivna 1931-1966, samt har en kort inledning av förläggaren Kjell Warne.
    • Hon som älskade havet : samlade dikter : med bilder ur hennes liv (3., omarbetade och utökade uppl). Sävedalen: Warne. 2009. Libris 11588842. ISBN 9789185597239 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1949 - Tidningen Ny Tids kulturpris (tillsammans med Gösta Nystroem)
  • 1970 - Bellmanpriset
  • 1970 - Ferlinpriset
  • 1970 - Göteborgs och Bohus läns landstings kulturpris
  • 1970 - Författarnas kulturpris (utdelat av Författarförbundet)
  • 1986 - Tanums kommuns kulturpris, "för sitt betydande litterära konstnärskap, särskilt för de redan klassiska dikterna om den bohuslänska skärgården med bakgrund i den grebbestadsmiljö hon växte upp i och ständigt återvänt till."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor. Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 145-146. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]