Ebbe Hertzberg

Ebbe Hertzberg
	Ebbe Hertzberg
Född	11 april 1847; Holmestrands kommun, Norge
Död	2 oktober 1912 (65 år); Kristiania
Medborgare i	Norge
Utbildad vid	Universitetet i Oslo; Uppsala universitet
Sysselsättning	Nationalekonom, professor, politiker, jurist, historiker, arkivarie
Befattning
	Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1884–1884); Norges riksarkivarie (1906–1912)
Arbetsgivare	Universitetet i Oslo
Utmärkelser
	Riddare av första klass av Sankt Olavs orden (1901); Kommendör av Sankt Olavs orden (1907)
	Redigera Wikidata

Ebbe Carsten Horneman Hertzberg, född den 11 april 1847 i Holmestrand, död den 2 oktober 1912 i Kristiania, var en norsk rättshistoriker, universitetslärare och ämbetsman.

Hertzberg blev student 1865 och juris kandidat 1870, var universitetsstipendiat 1873–75, därefter två år attaché vid legationen i Paris och 1877–86 professor i nationalekonomi vid Kristiania universitet, med avbrott april–juni 1884, då han var medlem av Schweigaard-Lövenskioldska ministären ("aprilministären"). Han uppbar sedermera ett personligt vetenskapligt statsgage, tills han 1903 blev stortingsvald medlem av hypoteksbankens direktion och samma år blev ordförande i en rad kommittéer, bland annat tulltariff- och traktatkommittéerna. År 1906 blev Hertzberg riksarkivarie och ledde å Videnskabsselskabets vägnar utgivandet av Konrad von Maurers "Vorlesungen über altnordische Rechtsgeschichte" i 5 band.

Hertzberg utgav en rad rättshistoriska avhandlingar: Fremstilling af det norske aristokratis historie indtil kong Sverres tid (prisskrift, 1869), Grundtrækkene i den ældste norske proces (1874), De nordiske retskilder (1890), Den moderne retshistorie ("Tidsskrift for retsvidenskab", IV–V), Len og veizla i Norges sagatid (i "Germanistische Abhandlungen zum 70. Geburtstag Konrad von Maurers", 1893), Trondhjems politiske og statsretslige forhold i sagatiden (i H.G. Heggtveits festskrift "Trondhjem i fortid og nutid 997–1897"), Den förste norske kongekroning, dens aarstal og ledsagende omstændigheder (i "Norsk historisk tidsskrift", 4:e række, III), Om eiendomsretten til det norske kirkegods (1898) samt Norges statsretslige stilling (1900; flera gånger omtryckt och översatt till flera språk). Hans huvudarbete är ordboken till "Norges gamle love indtil 1387" (1895, ingår i 5:e delen av detta lagverk), ett i sitt slag enastående verk i norsk litteratur.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman, 1904–1926.

^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Ebbe Carsten Horneman Hertzberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 988, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.^{[källa från Wikidata]}

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Glossarium zu Norges gamle Love indtil 1387. Volltextversion auf CD-ROM eingeleitet u. mit e. Bibliographie versehen von Hans Fix. Saarbrücken: AQ-Verlag 2013. ISBN 978-3-922441-47-2

[8ba07fab7b93a330562a214e93b499c74283cb6d-1] [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Ebbe Carsten Horneman Hertzberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[8304ac07fe35147514c9b15012c38799d02a2076-2] [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 988, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ebd11836c584efdc5ba95d02553883a82e7ab488-3] Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]