Hoppa till innehållet

Ebbe Hertzberg

Från Wikipedia
Ebbe Hertzberg
Född11 april 1847[1][2]
Holmestrands kommun, Norge
Död2 oktober 1912[1][2] (65 år)
Kristiania
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
Uppsala universitet
SysselsättningNationalekonom, professor, politiker, jurist, historiker, arkivarie
Befattning
Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1884–1884)[3]
Norges riksarkivarie (1906–1912)
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
Utmärkelser
Riddare av första klass av Sankt Olavs orden (1901)
Kommendör av Sankt Olavs orden (1907)
Redigera Wikidata

Ebbe Carsten Horneman Hertzberg, född den 11 april 1847 i Holmestrand, död den 2 oktober 1912 i Kristiania, var en norsk rättshistoriker, universitetslärare och ämbetsman.

Hertzberg blev student 1865 och juris kandidat 1870, var universitetsstipendiat 1873–75, därefter två år attaché vid legationen i Paris och 1877–86 professor i nationalekonomi vid Kristiania universitet, med avbrott april–juni 1884, då han var medlem av Schweigaard-Lövenskioldska ministären ("aprilministären"). Han uppbar sedermera ett personligt vetenskapligt statsgage, tills han 1903 blev stortingsvald medlem av hypoteksbankens direktion och samma år blev ordförande i en rad kommittéer, bland annat tulltariff- och traktatkommittéerna. År 1906 blev Hertzberg riksarkivarie och ledde å Videnskabsselskabets vägnar utgivandet av Konrad von Maurers "Vorlesungen über altnordische Rechtsgeschichte" i 5 band.

Hertzberg utgav en rad rättshistoriska avhandlingar: Fremstilling af det norske aristokratis historie indtil kong Sverres tid (prisskrift, 1869), Grundtrækkene i den ældste norske proces (1874), De nordiske retskilder (1890), Den moderne retshistorie ("Tidsskrift for retsvidenskab", IV–V), Len og veizla i Norges sagatid (i "Germanistische Abhandlungen zum 70. Geburtstag Konrad von Maurers", 1893), Trondhjems politiske og statsretslige forhold i sagatiden (i H.G. Heggtveits festskrift "Trondhjem i fortid og nutid 997–1897"), Den förste norske kongekroning, dens aarstal og ledsagende omstændigheder (i "Norsk historisk tidsskrift", 4:e række, III), Om eiendomsretten til det norske kirkegods (1898) samt Norges statsretslige stilling (1900; flera gånger omtryckt och översatt till flera språk). Hans huvudarbete är ordboken till "Norges gamle love indtil 1387" (1895, ingår i 5:e delen av detta lagverk), ett i sitt slag enastående verk i norsk litteratur.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Ebbe Carsten Horneman Hertzberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 988, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.[källa från Wikidata]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Glossarium zu Norges gamle Love indtil 1387. Volltextversion auf CD-ROM eingeleitet u. mit e. Bibliographie versehen von Hans Fix. Saarbrücken: AQ-Verlag 2013. ISBN 978-3-922441-47-2