Edvard Julius Breitholtz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Edvard Julius Breitholtz
Edvard Julius Breitholtz (1830-1912), Svenskt porträttgalleri VII-1.png
Edvard Julius Breitholtz. Porträtt från Svenskt porträttgalleri VII-1.
Information
Född22 juli 1830
Stockholm
Död23 maj 1912 (81 år)
Stockholm
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenSvenska armén
LandSverige Sverige
Tjänstetid1847–1898
GradGenerallöjtnant
BefälArtilleriet 1890–1898
UtmärkelserSe utmärkelser

Edvard Julius Breitholtz, född 22 juli 1830 i Stockholm, död där 23 maj 1912, var en svensk militär (generallöjtnant).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Breitholtz var son till översten vid Vendes artilleriregemente Claes Josef Breitholtz. Han inledde sin militära bana som kadett vid Karlberg 1847, blev officer vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1851 och utnämndes efter sin broder Claes Gustaf Breitholtz (1828-1885) till överste och chef för regementet. 1886 blev han ledamot av krigsvetenskapsakademien och samma år närvarade han på offentligt uppdrag de ryska höstmanövrerna. 1886-1890 var Breitholtz ledamot av krigshovrätten.

Han utnämndes 1890 till generalmajor i armén, generalfälttygmästare och chef för artilleriet. Som sådan verkade han till 1898, då han utnämndes till generallöjtnant i armén, tog avsked men kvarstod som generallöjtnant i generalitetets reserv till 1908.

Breitholtz var ledamot av ett flertal kommittéer och kommissioner såsom försöken med räfflade kanoner 1861-1863, försök med infanterigevär 1864-1866, artillerikommittén 1875 och krigsundervisningskommissionen 1885. Breitholtz genomförde en rad förbättringar av artilleriet och armén, bland annat införandet av gevär m/96 som standardbeväpning i armén 1896.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Breitholtz gifte sig 1859 med Maria Fredrika Jacobina "Jaquette" Odelberg (1838-1922), dotter till Axel Odelberg, och var far till Axel Breitholtz (1862-1958).

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Boethius, Bertil (red), Svenskt biografiskt lexikon, Bd 6, artikel av Sten Drakenberg, Stockholm 1926.
  • Kleberg, Johan, Arméförvaltningen, Biografiska anteckningar, Svenska ämbetsverk Del II, Stockholm 1936.
  • Wennerström, Thorsten, Kungl. Krigsakademien och Kungl. Krigsskolan åren 1792-1935, Stockholm 1936.
  • Hulthander, Carl, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792-1892, Norrköping 1892.
  • Svensk uppslagsbok, Malmö 1934.
  • Elgenstierna, Gustaf, Svenska adelns ättartavlor, del I, Stockholm 1925.
  • Generalitetet i Otto Bergström, Svenskt porträttgalleri (1901), volym VII:1 Arméns officerare och civilstat: Generalitetet, de kungliga personernas staber, generalstaben och fortifikationen

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommendörer m. st. k. af Kungl. Svärds-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  2. ^ Arméen. Generalitetet. i Sveriges statskalender 1905
Företrädare:
Carl Leijonhufvud
Sveriges generalfälttygmästare
tillika chef för artilleriet
1890–1898
Efterträdare:
John Hamilton