Eero Lehti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eero Lehti

Eero Lehti vid bokmässan i Lahtis 2009.

Ämbetsperiod
2007–2019
Valkrets Nyland

Född 23 augusti 1944 (76 år)
Tusby
Politiskt parti Samlingspartiet

Eero Heikki Lehti, född 23 augusti 1944 i Tusby, är en finländsk samlingspartistisk politiker och företagare. Han var ledamot av Finlands riksdag 2007–2019. Till utbildningen är han politices magister.[1]

Karriär och yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Lehti utexaminerades som magister inom statsvetenskap vid Helsingfors universitet 1969.[2] Efter examen arbetade han som marknadsundersökare vid Kesko. 1971 grundade han han marknadsundersökningsbolaget Taloustutkimus. Lehti grundade även Suomen Lehtiyhtymä som han ägde fram till mars 2013 då det såldes till Keskisuomalainen-koncernen.[3]

Lehti har fungerat som styrelseordförande i sina företag sedan grundandet, i fråga om Suomen Lehtiyhtymä fram till försäljningen.

Åren 2002–2008 var Lehti ordförande i företagarnas centralorganisation Företagarna i Finland. Han var delegat i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén åren 1995–2008.[2]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Lehti blev invald som riksdagsledamot i valet 2007. Hans kampanjsbudget på 119 335 € var landets största. Lehti blev vid sitt tillträde riksdagens mest förmögna ledamot.

Innan valet uppmärksammades Lehti för flera uttalanden. I februari förespråkade han upphävandet av fackliga förtroendemäns utökade uppsägningsskydd, så att förtroendemän sägs upp först vid nedskärningar. Motiveringen var att förtroendemän inte bör ha specialställning, vilket Lehti ånsåg kan leda till avsiktligt haveri av företag då man garanterat håller kvar jobbet i det sista. Med sitt förslag ville Lehti sammankoppla makt och ansvar.[4] Då saken kom på tal i riksdagen avvisades idén av samtliga partier.[5]

Vid ett valseminarium i Tavastehus i februari 2007 kallade Lehti kineser "snedögon". Han konstaterade senare att han inte uppfattar uttryckssättet som rasistiskt. Samlingspartiets partisekreterare Taru Tujunen fördömde uttalandet.[6] I mars 2007 berättade Vänsterförbundets partistyrelses ordförande Katja Syvärinen att Lehti uttryckt sig osakligt vid en valtillställning i Lojo och anklagade honom för sexuellt ofredande. Lehti menade att det rörde sig om ett missförstånd som uppstått under samtal.[7]

Under 2015 blev Lehti medlem av Yles styrelse.[8] Han blev omvald i riksdagsvalet 2015 med 4385 röster från Nylands valkrets.[9]

Han meddelade först att han inte ställer upp för omval i riksdagsvalet 2019[10] men ändrade sig.[11] I valet samlade han 2918 röster, vilket inte räckte till omval.[12]

Åsikter[redigera | redigera wikitext]

Lehti anser att Pendolino-tåg är ett bra alternativ till regional flygtrafik. Han anser att Pendolino-tågen bör ha rutter som tillåter maximal fart under hela resan, från Helsingfors-Vanda flygplats till Kuopio, Seinäjoki, Tammerfors, Villmanstrand och Sankt Petersburg.[13]

I riksdagen har Lehti krävt statlig finansiering av Ringbanan, vilken han ånser vara ett snabbt och miljövänligt substitut för bil och flyg.[14]

År 2011 misstänkte Lehti i en intervju med tidningen Keskisuomalainen att statsminister Jyrki Katainen och finansminister Jutta Urpilainen vilseledde medborgarna om möjligheten att få lånegarantier av Grekland.[15]

Lehti anser att staten bör ta investeringslån i samma grad som lån för löpande utgifter.[16]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Lehti var gift med filosofie magister Ulpu Lehti, som avled i september 2019.[17] Paret har en dotter. Lehti har den största privata förmögenheten i hemorten Kervo. År 2005 var Lehtis beskattade förmögenhet 7,2 miljoner euro.[18] Han samlar på bilar, speciellt av märket Jaguar.[19]

Lehti är dömd för att ha brutit mot lagen om källskatt och för att ha förbisett socialskyddsavgifter. Brottet ansågs ha ägt rum under åren 1984–1986.[20]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eero Lehti Arkiverad 18 december 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen. Läst 18 december 2018.
  2. ^ [a b] ”Eero Lehti” (på fi-FI). www.eduskunta.fi. https://www.eduskunta.fi:443/FI/kansanedustajat/Sivut/935.aspx. Läst 11 mars 2021. 
  3. ^ Leena Laakso, Tiia Kyynäräinen (31 juli 2013). ”Eero Lehti myy lehtitalonsa Keskisuomalaiselle”. Kauppalehti. Arkiverad från originalet den 29 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130329032402/http://www.kauppalehti.fi/etusivu/eero+lehti+myy+lehtitalonsa+keskisuomalaiselle/201303390377. Läst 11 mars 2021. 
  4. ^ ”lyhyesti | Lehti leikkaisi luottamusmiesten oikeuksia” (på finska). Helsingin Sanomat. 6 februari 2007. https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000004459383.html. Läst 11 mars 2021. 
  5. ^ ”Kokoomus joutui puolustautumaan yt-lain eduskuntakäsittelyssä” (på finska). Helsingin Sanomat. 8 februari 2007. https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000004459902.html. Läst 11 mars 2021. 
  6. ^ ”Kokoomusehdokas vaaliseminaarissa: Kiinalaiset vinosilmiä”. Ilta-Sanomat. 14 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070214063925/http://www.iltasanomat.fi/uutiset/kotimaa/uutinen.asp?id=1317163. Läst 11 mars 2021. 
  7. ^ ”Naisehdokas syyttää Eero Lehteä seksuaalisesta häirinnästä”. Ilta-Sanomat. 15 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070315175422/http://www.iltasanomat.fi/uutiset/kotimaa/uutinen.asp?id=1335329. Läst 11 mars 2021. 
  8. ^ ”Ylen hallintoneuvosto” (på finska). yle.fi. https://yle.fi/aihe/s/yleisradio/ylen-hallintoneuvosto. Läst 11 mars 2021. 
  9. ^ Invalda kandidater. Nylands valkrets. Läst 18 december 2018.
  10. ^ ”Eduskunnan ökyrikas Eero Lehti vaatii: lopettakaa yleissitovuus heti – se tekee Suomesta kroonisesti sairaan” (på finska). Ilta-Sanomat. 17 augusti 2017. https://www.is.fi/kotimaa/art-2000005328984.html. Läst 11 mars 2021. 
  11. ^ Suomi, Uusi. ”USU: Eero Lehti lähtee sittenkin ehdokkaaksi – ”Tilanne on muodostunut sdp:n ja kokoomuksen välille sen verran tiukaksi”” (på finska). Uusi Suomi. https://www.uusisuomi.fi/uutiset/usu-eero-lehti-lahtee-sittenkin-ehdokkaaksi-tilanne-on-muodostunut-sdpn-ja-kokoomuksen-valille-sen-verran-tiukaksi/7d607e63-61fd-3105-bd89-bc7518aeb406. Läst 11 mars 2021. 
  12. ^ ”Yle - Resultatservice - Partier - Riksdagsval 2019 - Yle.fi”. vaalit.yle.fi. https://vaalit.yle.fi/ev2019/sv/parties/4. Läst 11 mars 2021. 
  13. ^ ”Pendolinosta kilpailukykyinen vaihtoehto lentoliikenteelle”. Eero Lehti. 21 april 2008. http://www.eerolehti.fi/sivu.php?id=111&uid=139. Läst 14 juni 2009. 
  14. ^ ”Talousarvioaloite”. Eero Lehti. 21 oktober 2007. http://www.eerolehti.fi/sivu.php?id=99. Läst 14 juni 2009. 
  15. ^ ”Eero Lehdelle ei luvassa rangaistusta”. Suomenmaa. 26 maj 2012. http://archive.is/zBDL. Läst 11 mars 2021. 
  16. ^ Erola, Marko. ”Kansanedustajan idea olisi aikoinaan tuonut valtiolle jättipotin” (på finska). Tärkeimmät talousuutiset | Kauppalehti. https://www.kauppalehti.fi/uutiset/kansanedustajan-idea-olisi-aikoinaan-tuonut-valtiolle-jattipotin/52651dc6-1ad0-3c45-a500-95113e9e209c. Läst 11 mars 2021. 
  17. ^ ”Ulpu Lehti 1939–2019” (på finska). Helsingin Sanomat. 10 november 2019. https://www.hs.fi/muistot/art-2000006300997.html?share=0f07567bab5d661e8f9d79a91ac2206c. Läst 11 mars 2021. 
  18. ^ ”Vaalit 2007 | Eero Lehti on eduskunnan ja Keravan rikkain” (på finska). Helsingin Sanomat. 20 mars 2007. https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000004469729.html. Läst 11 mars 2021. 
  19. ^ ”Pamput tekevät tiliä uristaan”. Talouselämä. 3 mars 2006. http://archive.is/ZCZE. Läst 11 mars 2021. 
  20. ^ Yllätys: Perussuomalaisten kansanedustajilla on nippu rikoksia taustalla”. Aamulehti. 4 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110507035141/http://www.aamulehti.fi/cs/Satellite/Kotimaa/1194677434237/artikkeli/yllatys+perussuomalaisten+kansanedustajilla+on+nippu+rikoksia+taustalla.html. Läst 12 mars 2021.