Kervo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Kervo
Kerava (finska)
Kommun
Kerava.vaakuna.svg
Kervo kommuns vapen
Land  Finland
Landskap Nyland
Ekonomisk region Helsingfors ekonomiska region.
Area 30,79 km² (2016-01-01)[1]
 - land 30,63 km²
 - vatten 0,16 km²
Folkmängd 35 273 (2015-10-31)[2]
 - män 17 303 (2015-10-31)[2]
 - kvinnor 17 970 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 1 151,58 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Petri Härkönen
 - Kommunfullm.
ordf.
Markku Liimatainen
 - Kommunstyr.
ordf.
Eero Lehti
 - Politisk fördelning (51 mandat)
- Saml: 15
- SDP: 13
- Gröna: 8
-Sannf: 7
- VF: 4
- C: 2
- KD: 1
- SFP: 1
(24 november 2012) [3]
Kommunkod 245
GeoNames 653185
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60°24′10″N 25°06′00″Ö / 60.40278°N 25.10000°Ö / 60.40278; 25.10000
(se här ovanför)
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
90,7 % (2014)
1,2 % (2014)
8,1 % (2014)
Admin. data  
-Landskapsförb. Nylands landskapsförbund
-Regioncentrum Helsingfors
-Härad Mellersta Nylands härad
-Magistrat Hyvinge
-Skattebyrå Nylands skattebyrå[4].
-Sjukvårdsdistrikt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets Mellersta Nyland
-Nödcentral Kervo nödcentral[5]
-Räddningsverk Mellersta Nylands Räddningsverk
-EU-målområde Ej tillämpligt
Kervo kommuns läge
Kervo kommuns läge
Webbplats: www.kerava.fi
Stadens centrum

Kervo (uttalas: [ɕærːvɔ]) (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Folkmängden i Kervo stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&035273.&&&&&035 273 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&&030.79000030,79 km². Staden gränsar till Tusby kommun, Sibbo kommun och Vanda stad. Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio.

Kervo stad ingår i Helsingfors ekonomiska region.

Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.

Kervo stads språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu i runda tal 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna[6].

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Staden består av följande tio stadsdelar: Ahjo, Centrum, Jokivarsi, Kaleva, Kaskela, Kilta, Sompio, Savio, Ytterkervo och Överkervo[7].

Herrgårdar[redigera | redigera wikitext]

Kända personer med anknytning till Kervo[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De sex största arbetsgivarna i Kervo:

  • Kervo stad (1 262)
  • Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
  • Tuko Logistics Oy (521) (Transport- och logistiktjänster)
  • Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
  • Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
  • Kervo fångvårdsanstalt (141)

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning[8]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.

Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen HelsingforsTavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo – Borgå järnväg [9]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.

Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsamarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Kyrkslätt, Träskända, Hyvinge, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi, Sibbo, Vichtis och Tusby kommuner [10].

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kervo har följande vänorter:[11]

Dessutom är Kervo tanzanesiska Aru Merus fadderkommun.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 24 november 2012.
  4. ^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 2 januari 2016.
  5. ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) (finska) Läst 2 januari 2016.
  6. ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012 (svenska) Läst 2 januari 2016
  7. ^ Stadsdelsförteckning på stadens webbplats (svenska) Läst 2 januari 2016
  8. ^ Nylands förbund (svenska)
  9. ^ Borgå Nya Tidning (18.07.1899) (svenska) Läst 2 januari 2016
  10. ^ Om KUUMA-regionen på Kervo stads webbplats (finska) Läst 2 januari 2016
  11. ^ Kervos vänorter (pdf-format) (finska) (engelska) Läst 2 januari 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]