Egennamn
Ett egennamn utgör en beteckning för en enskild entitet.[1] Det vetenskapliga studiet av egennamn och deras ursprung kallas onomastik.
Egennamn kan till exempel beteckna:
- Personer och kallas då personnamn (till exempel Maria, Tobias, Martin Luther)
- Orter, berg, sjöar, floder, gatunamn[2] etc och kallas då ortnamn (till exempel Piteå, Klippiga bergen, Indalsälven)
- Vissa företag och organisationer och liknande (till exempel Ferrari, McDonald's, Mensa, Tradition).
Beskrivande egennamn har ofta sitt ursprung i konstruktioner med vanliga subjekt, till exempel har namnet Big River sitt ursprung i ett upprepat användande av "big river" för att beskriva en viss flod.[3]
Egennamn böjs i kasus, (på svenska urskiljs alltså genitiv från nominativ), men inte i numerus och species, vilket alltså skiljer dem från de flesta andra substantiv. Det är till exempel inte möjligt att bilda bestämd form plural av Indalsälven ["Indalsälvarna"]. Egennamn är alltid obestämd form singular till sin natur eftersom de avser något konkret. I vissa språk, till exempel finska och isländska böjs egennamn i fler kasus (t.ex. Suðurland och á Suðurlandi). Det görs till exempel inte för tyska som har fyra kasus men inte för egennamn (t.ex. Berlin och "nach Berlin").
Egennamn kan bilda adjektiv, till exempel "stockholmsk" och "skånsk". Det är en form av ordbildning, inte böjning.
Proprium (nomen proprium) är en ålderdomlig en beteckning för egennamn.[4]
Se även
Referenser
Noter
- ^ A name singles out the entity by directly pointing to it, not by specifying it as a member of a class. citat ur Encyclopædia Britannica, på internet, 18 januari 2010, uppslagsord: name
- ^ vad är ortnamn på internet, 2 juli 2013,
- ^ Encyclopædia Britannica, på internet, 18 januari 2010, uppslagsord: name
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Proprium