Elektronisk cigarett

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Se även: Vaporizer
Olika typer av e-cigaretter.

En elektronisk cigarett (även kallad e-cigarett, elektrisk cigarett eller elcigarett) är en batteridriven apparat som ofta kan likna en cigarett.[1] Detta gäller främst de modeller där e-vätskan doseras på förhand hos tillverkaren. De e-cigaretter där användaren själv doserar sin e-vätska har svårare att likna en vanlig tobakscigarett.[2] En elektrisk förångare i den omvandlar en blandning av vatten, propylenglykol (PG) och glycerol (VG), samt smakämnen (med eller utan nikotin), till en rökliknande vattenånga. Ångan, som blir rökliknande på grund av propylenglykolen eller glycerolen, är nästan helt luktfri och försvinner inom några sekunder.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Vätskan kan lagras och nå förångaren i elcigaretten på olika sätt. Den äldsta lösningen är en vaddfylld patron där den vätskeindränkta vadden kommer i beröring med förångarens glödtråd. Det är fortfarande den vanligaste lösningen i e-cigaretter för engångsbruk, medan elcigaretter med laddningsbara batterier och utbytbara förångare numera oftast har en påfyllningsbar tank med vätska, där en eller flera vekar suger in vätskan till förångaren. E-cigarettvätskor säljs i olika smaker där de allra flesta innehåller nikotin.

Nyttjandet av en e-cigarett kallas att vejpa. Det är en nybildning efter engelskans motsvarande vape. Det engelska ordet är bildat efter vapour, 'ånga, dimma', med syftning till att inget glöder eller brinner till skillnad från vid tobaksrökning.[3] Ordet vejpa (för att 'röka e-cigarett') var med på Språktidningens nyordslista i januari 2016.[4]

Risker[redigera | redigera wikitext]

E-cigaretter innehåller inte tobak, och ingen risk för att få ner tobakstjära i lungorna finns. Däremot innehåller de flesta e-gigaretter det beroendeframkallande ämnet nikotin.[5]

Dessutom har på senare år kommit rapporter om riskerna med de ångburna smaktillsatserna, som är godkända i livsmedel men vid inandning kan innebära oanade risker. Vissa studier har noterat risk för "popcorn-lunga", oxidativ stress, DNA-förändringar och celldöd.[5] Forskning har antytt att vejpande kan ge stela blodkärl,[6] och i USA har fram till 2019 22 personer dött i sjukdomar relaterade till e-cigarettbruk.[7]

Juridisk status[redigera | redigera wikitext]

Genom en ändring av det så kallade Tobakproduktdirektivet fastställde EU 2014 att samtliga medlemsstater skulle införa nationell reglering av elektroniska cigaretter, i marknadsharmoniserande syfte.[8] Övriga medlemsländer genomförde direktivets krav 20 maj 2016. I Sverige pågick samtidigt en rättstvist mellan ett svenskt e-cigarettbolag och Läkemedelsverket angående huruvida e-cigaretter skulle betraktas som läkemedel. Till följd av tvisten försenades lagstiftningsprocessen och förarbetena till den nuvarande Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter kom ut först 2 mars 2017.[9] Lagförslaget klubbades igenom 16 maj 2017 och lagen trädde i kraft 1 juli samma år.

I Sverige får e-cigaretter enbart säljas till personer över 18 år och reglerna gällande marknadsföring är lika som för tobaksprodukter. Från 2 januari 2018 får e-cigaretter och e-vätska inte säljas om de inte uppfyller vissa produktkrav, bland annat får inte flaskor med påfyllningsvätska rymma mer än 10 ml.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Läkemedelsverket, 25 april 2013: E-cigaretter med nikotin är vanligtvis läkemedel”. http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/Nyheter-2013/E-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/. Läst 31 maj 2014. 
  2. ^ ”XSmoke, om e-cigaretter”. https://www.xsmoke.com/se/om-e-cigaretter.html. Läst 26 februari 2015. 
  3. ^ ”Veckans nyord: vejpa”. Språktidningen. https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-vejpa. Läst 30 oktober 2019. 
  4. ^ ”Här är årets alla nyord”. Språktidningen. https://spraktidningen.se/nyord2015. Läst 30 oktober 2019. 
  5. ^ [a b] Bäsén, Anna (24 maj 2018). ”Forskarnas larm: Du blir dum av att röka e-cigaretter”. Hälsoliv. https://www.expressen.se/halsoliv/kronikorer/anna-basen/forskarnas-larm-visar-trenden-gor-dig-dum-/. Läst 30 oktober 2019. 
  6. ^ Juto, Ulrika (26 mars 2019). ”E-cigaretter ger stela blodkärl”. www.hjart-lung.se. http://www.hjart-lung.se/vart-arbete/tidningen-status/artiklar/e-cigg-ger-stela-karl/. Läst 30 oktober 2019. 
  7. ^ Larsson, Ebba (10 oktober 2019). ”17-åring död – kopplas till e-cigaretter”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/17-aring-dod-kopplas-till-e-cigaretter/. Läst 30 oktober 2019. 
  8. ^ ”Tobaksproduktdiret 2014”. 2014. http://ec.europa.eu/health//sites/health/files/tobacco/docs/dir_201440_sv.pdf. Läst 16 juli 2017. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 2016/17:132 - Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017425-om-elektroniska-cigaretter-och_sfs-2017-425. Läst 16 juli 2017. 
  10. ^ ”Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017425-om-elektroniska-cigaretter-och_sfs-2017-425. Läst 16 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]