Elias Torpadius

Från Wikipedia
Elias Torpadius
Född5 maj 1680[1]
Torpa församling[1], Sverige
Död2 april 1747[1] (66 år)
Stockholm
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningÄmbetsman[1], politiker[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1]
Stadsnotarie, Stockholm (1716–1725)[1]
Rådman, Stockholm (1725–1739)[1]
Politieborgmästare, Stockholm (1739–1745)[1]
Handelsborgmästare, Stockholm (1745–1747)[1]
BarnJohan Israel Torpadius (f. 1722)
Carl Torpadius (f. 1729)
FöräldrarIsrael Torpadius
Margareta Hval
SläktingarJonas Torpadius (syskon)
Andreas Torpadius (syskon)
Redigera Wikidata

Elias Torpadius, född 5 maj 1680 i Torpa i Östergötlands län, död 2 april 1747 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var son till Israel Torpadius (1638–1684), som var kyrkoherde i Torpa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elias Torpadius blev 1702 student vid Uppsala universitet. År 1716 utnämndes han till stadsnotarie i Stockholm samt 1725 rådman, 1739 politie- och 1745 handelsborgmästare där. Han var borgarståndets sekreterare vid riksdagarna år 1731, 1734 och 1738.

År 1733 övertog han Jakobsbergs malmgård och drev denna i närmare 15 år. Torpadius utvidgade gården ytterligare med mark som tidigare tillhört Horns tegelbruk.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

I sitt första äktenskap var han gift med en dotter till bryggaråldermannen Falck; Katarina Johansdotter Falck, född 1695. I sitt andra äktenskap var han gift med Maria Beata Gyllenstedt, född 22 november (enligt vissa källor 27 november) 1696 på Söderfors bruk. Bröllopet ägde rum på Söderfors bruk 8 mars 1724.

I första äktenskapet hade han sonen Johan Israel, född 8 februari 1722, och i andra giftet barnen Katarina Margareta, född 1725, död 1789, Anna Elisabet, född 11 april 1726, barn med ej känt namn, fött 1728, Carl, född 1 januari 1729, Niklas, född 3 april 1731 och Ulrika Beata, född 14 augusti 1732.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 10, läs online, läst: 10 juli 2022.[källa från Wikidata]