Elis Eriksson (möbelsnickare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elis Eriksson
Elis Eriksson ('Elis i Taserud') 01.jpg
Född13 april 1856[1]
Arvika församling[1][2]Sverige
Död8 oktober 1936[3] (80 år)
Arvika landsförsamling[3]Sverige
BegravdArvika kyrkogård[4]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningBildsnidare[5], möbelsnickare
ArbetsgivareBröderna Erikssons Möbelverkstad[5]
BarnElis Eriksson (f. 1906)[6][5]
FöräldrarErik Olsson[7][5][2]
Stina Olsdotter[7][5][2]
SläktingarOla Eriksson (syskon)[7][5][2]
Christian Eriksson (syskon)[7][5]
Redigera Wikidata

Elis Eriksson, egentligen Elias Eriksson och även känd som Elis i Taserud, född 13 april 1856 i Arvika församling,[8] död 8 oktober 1936 på samma ort,[9] var en svensk möbelsnickare och lokalt uppskattad humorist. Tillsammans med bröderna Ola, Christian och Karl drev han den av fadern grundade Bröderna Erikssons Möbelverkstad i Taserud.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter lärlingsår hos fadern, möbelsnickare Erik Olsson, utbildade han sig i Stockholm och Kristiania (Oslo) och återvände sedan och gick in i familjens firma. Där hade han ansvaret för försäljningen. I verkstaden var han huvudsakligen sysselsatt i svarvstolen.

Utifrån ritningar av bland annat Ragnar Östberg, Carl Westman och Ivar Tengbom tillverkade bröderna jugendmöbler som blev kända för sin kvalitet i Sverige och övriga Europa. På världsutställningen i Chicago 1893 fick man en bronsplakett för ett skåp med sniderier, men det verkliga genombrottet kom vid Stockholmsutställningen 1897.

Elis Eriksson är känd under bygdenamnet Elis i Taserud (ibland skrivet Tasere) som huvudperson i ett stort antal anekdoter, som samlats och utgivits flera gånger. Dessa mynnar genomgående ut i en slagfärdig replik, som tillskrivits Elis i Taserud. Genom anekdoterna, vars auitenticitet inte alltid är klarlagd, framstår han som en originell men vänlig och social person.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Elis Eriksson var aldrig gift. Han var far till skulptören Elis Eriksson (1906–2006).[10] Denne växte upp som fosterbarn i en stockholmsfamilj och hade aldrig någon kontakt med sin far.[11]

Elis Eriksson är gravsatt tillsammans med föräldrar och syskon på Arvika kyrkogård.[12]

Minnesmärke[redigera | redigera wikitext]

På Torggatan, som är en gågata i Arvika, står Elis Eriksson staty med sin cykel. Skulpturen Elis i Tasere av konstnären Herman Reijers är från 1986.[13]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Göran Bryntesson och Marja i Myrom: Elis i Taserud : 101 historier, Magskog: Versmakeriet i Mangskog, 2017. Libris 20833307.
  • Gösta Olofsson: Elis i Tasere : historia och historier, Arvika: Såguddens museum, 1982, Libris 11333402.
  • Britt Wallgren och Gun Fredricksson: "Elis i Tasere"" : ett original i Västvärmland, Karlstad; Etnologiska sällskapet, Värmland, 1982, Libris 345031.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13011/C I/9 (1843-1858), bildid: C0036493_00223, sida 441, Födelse- och dopbok, läst: 15 maj 2019, ”13,14....Elias
  2. ^ [a b c d e] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Elias, f. 1856 i Arvika landsförsamling Värmlands län, läst: 16 maj 2019
  3. ^ [a b c] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/VA/13011/A II a/12 (1931-1940), bildid: 00048750_00334, sida 780, Husförhörslängd, läst: 15 maj 2019
  4. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Eriksson " Elis I Taserud", Elis, läs online, läst: 15 maj 2019
  5. ^ [a b c d e f g] Eriksson, släkt från Värmland, Svenskt Biografiskt Lexikon: 15424, läst: 16 maj 2019
  6. ^ Säters kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/ULA/11179/A II a/1 (1898-1907), bildid: 00192695_00209, sida 211, Husförhörslängd
  7. ^ [a b c d] Arvika landsförsamling (S) AI:22 (1877-1882) Bild 281 / sid 616 (AID: v9558.b281.s616, NAD: SE/VA/13011), Husförhörslängd, läst: 15 maj 2019
  8. ^ Arvika landsförsamlings församlingsbok 1916-1920 sid 697.
  9. ^ Arvika landsförsamlings församlingsbok 1931-1940 sid 780.
  10. ^ Eriksson, släkt från Värmland, i Sveriges biografiska lexikon, band 14 (1953), sida 423.
  11. ^ Christer Wik: Elis Eriksson – bohem med stort hjärta, i Nya Wermlandstidningen 14 april 2007, läst 2013-08-29
  12. ^ SökpåSvenskaGravar.se
  13. ^ http://www.visitarvika.se/sv/gora/skulpturen-elis-i-tasere-27351
  14. ^ Anna-Karin Ericson & Sophie Nyman (1995-96). Mullberget - ett hus klätt med spån på ett berg täckt med mull. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]