Hoppa till innehållet

Elisabeth Beskow

Från Wikipedia
Version från den 19 april 2015 kl. 19.57 av DaftClub (Diskussion | Bidrag) (Infogade infobox + småfix)
Ej att förväxla med barnboksförfattaren Elsa Beskow.
Elisabeth Beskow
PseudonymRuna
FöddElisabeth Maria Beskow
19 november 1870
Stockholm
Död17 oktober 1928 (57 år)
Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
SläktingarGustaf Emanuel Beskow (far)
Natanael Beskow (kusin)

Elisabeth Maria Beskow, signaturen Runa, född 19 november 1870 i Stockholm[1], död 17 oktober 1928 i Stockholm[2], var en svensk författare. Hon var dotter till Gustaf Emanuel Beskow och kusin till Natanael Beskow, som var gift med Elsa Beskow.

Elisabeth Beskow skrev drygt 50 romaner och barnberättelser, under pseudonymen Runa. Under början av 1900-talet var hon Sveriges näst mest lästa kvinnliga författare (efter Selma Lagerlöf). Romanerna är färgade av en starkt religiös-idealistisk livsuppfattning, och ofta med en tydlig sensmoral och uppbygglig struktur.

Bibliografi

  • Allt eller intet (1895)
  • Från skogarna och fjällen (Beijer, 1896)
  • På Elghyttan (Fosterlandsstift, 1902)
  • Nina (Fosterlandsstift, 1903)
  • Var rädd om din krona! (Stockholm Fosterlandsstift : Barnaserien, 1903)
  • Gamle prästen i Hornsjö och andra berättelser (Fosterlandsstiftelsen, 1904)
  • Sagor och berättelser för barn (Palmquist, 1904)
  • Med blicken mot det osynliga (Fosterlandsstift., 1906)
  • Katri berättelse (Fosterlandsstiftelsen, 1907, Bibliotek för de unga. Ungdomsserien ; 6)
  • Röster (A. V. Carlson, 1909)
  • Den ljusnande framtid (Fosterlandsstift, 1910, Bibliotek för de unga. Ungdomsserien ; 9)
  • Vildfågel (A. V. Carlson, 1911)
  • I vildmarken och andra berättelser från Lappland (A. V. Carlson, 1911)
  • Korsfararne, handling i dramatisk form, (A. V. Carlson, 1912)
  • Ljudande malm (Rock Island, Ill. : Augustana Book Concern, [1912?])
  • Vildfågels näste (A. V. Carlson, 1913)
  • En tonskapelse berättelse (A. V. Carlson, 1913)
  • Han och hans hustru (A. V. Carlson, 1915)
  • Grannarna i Västanfors (A. V. Carlson, 1916)
  • Sif (Carlson, 1917)
  • Lärobok i stenografi (Gumperts bokh. i distr., 1917)
  • Birger Löwing (A. V. Carlson, 1918)
  • Hans moders gud (A. V. Carlson, 1914)
  • Birger Löwing (A. V. Carlson, 1918)
  • Den lille väpnaren, sagor och berättelser för barn 2:a uppl, (Lindblad, 1919)
  • Fostersyskonen (Stockholm, 1922)
  • Hans ögons ljus (A. V. Carlson, 1923
  • Ekekronas (A. V. Carlson, 1924)
  • Fader och son (A. V. Carlson, 1925)
  • Gossar och flickor (Lindblad, 1925)
  • Ols Barbro (A. V. Carlson, 1921)
  • Skalunga I och II (Carlson 1919-25)
  • Skiftande dagrar berättelser (Lindblad, 1926)
  • Trettonåringar (A. V. Carlson, 1926)
  • Testamentet (A. V. Carlson, 1927)
  • Vårdrömmar. Berättelser för ungdom (Uppsala, 1927)
  • Förnyelse, (A. V. Carlson, 1928)
  • Vardagsliv

Postumt utgivna verk (i urval)

  • Släktarvet (A. V. Carlson, 1929)
  • Jonte, Prisse och rövaren (I livets vår, Barnbiblioteket. N:r 3. 1930)
  • Tre människor (A. V. Carlson, 1932)
  • Efterskörd En samling berättelser (Stockholm, 1934)

Referenser

Noter

  1. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Externa länkar